Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Praktik varvat med teori

Hålltider Fika 9.30 Lunch 12.00 Fika 14.30 16.00 Slut

Åke Malmeling Bohusläning ”Mellanstadielärare” Speciallärare år 7-9 Utvecklingsledare i Hjo kommun Handledare i skolutveckling vid Karlstad Universitet

Vad har varit mina drivkrafter? Sökandet efter det inre drivet, den inre motorn Det seriösa mötet Gränslandet mellan kunskap och okunskap Den inre viljan att vilja veta mer

”Människan är som allra bäst när hon grips av samma allvar som barnet när det leker.” Herakleitos

Motivation – movere – att röra sig Motivationsforskningens huvudfråga: Vad är det som får människor att vilja röra sig?

Vad är det som får pedagoger att vilja jobba med skolutveckling?

Forskningsfråga Vad är det som får dig att vidareutveckla ditt arbete i vardagen? Mötet med barn och ungdomar Samtalen med kollegor om dessa erfarenheter Engagerande, stödjande och utmanande rektor

PBS är ett förhållningssätt i syfte att vidareutveckla vardagsverksamheten genom goda lärande möten.

Håkan Jenner Växjö Universitet Motivation och motivationsarbete i skola och behandling Motivation är inte en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått. Motivation och motivationsarbete är i första hand en fråga om bemötande. Mötet är därför centralt för motivationen.

Perspektivseende ”Att beskriva och förstå ett fenomen på samma sätt som någon annan, torde vara svårt, för att inte säga omöjligt men jag tror att vi kan komma nära essensen i andras upplevelser genom en uppriktig önskan att förstå och att inte låtsas förstå mer än vad man gör. Det är med en uppriktig önskan om att vilja förstå, som man bör närma sig frågan. Motivationsarbetet måste alltid börja där den andre är.”

De kollegiala samtalen Lärande samtal- ett förhållningssätt och en struktur för fördjupade pedagogiska reflektioner. Lärande möten – möten mellan olika perspektiv

Owe Wikström Långsamhetens lov:   ”De flesta av oss kan inte i ensamhet bygga ut våra tankekedjor särskilt långt. Vi måste få formulera våra idéer som vi inte är säkra att vi står för, helt enkelt för att höra hur det låter och se vart de leder”.

Vad gjorde vi egentligen sist?

Två frågeställningar Vad har jag tagit till mig? Vad snurrar i mitt huvud?

Vad tog ni till er?

  Praktisk användning:  Förhållningssätt som går att använda med eleverna/barnen De möten vi redan har Verktygen speciellt föreställningskarta Stora och små dilemman Enhetens dilemma – tvärgrupper Vardagsdilemman i arbetslagen

Ordningen Chefen måste aktivt vara med Viktigt med: syfte – organisation - tid – struktur – roller – spelregler Viktigt med dokumentation Att samtalen följs upp Viktigt med erfarenhetsutbyte – nätverk mellan lärledare

Lärledarhantverket Våga ta rollen Våga utmana – ställa frågor Inspirera – äga idén själv – hålla det levande Hunden och tonåringen Lyssnandet Öppenhet - tankerespekt Ok – att det känns svårt – inte alltid går på räls

Förhållningssätt Öppet lyssnande Slutet lyssnande Konsten att ställa den egna kunskapen lite grand åt sidan Att vara öppen för den andres tankar Gun Mollberger Hedqvist; Samtal för förståelse Lasse Gustavsson

Övrigt Det tar tid Börja i liten skala Processen är viktig

Vad snurrade i huvudet?

Lärledarrollen Vad är min uppgift och mitt mandat? Hur kan jag få ett utrymme? Hur får vi med våra kollegor? Hur kan jag inspirera andra? Hur gör man med ”tonåringarna”? Hur kan jag utvecklas och bli säkrare? Hur får man ett fördjupat lärande? Hur gör man när man fördjupar? Hur ställer man öppna frågor? Hur knyter man ihop säcken?

reflektion kring görandet yta Förståelsefördjupning åsikt Vardagsprat Diskussion Erfarenhetsutbyte Lärande samtal reflektion kring görandet insikt djup För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd.” Frågekompetens, genuint nyfiken, öppna frågor,

Frågesfärer: Konkreta erfarenheter: Hur gör du? Vad leder det till för eleverna? Resultatet Principer /Pedagogiska ställningstagande Hur kommer det sig att du gör som du gör? Kunskapssyn – Värdegrund –Insikter – Principer

min pappa i egypten, blev tagen av pyramiderna. ls-egen pyramid:ls skär mellan nivåerna + växlar mellan och försöker koppla samman Erfarenheter,teorier och egna värderingar.

Övningstillfälle Syfte: Träna på att ställa fördjupande frågor

Utifrån ditt eget ”mästerkockande”… Hur får man till det så att barnen, ungdomarna verkligen lär sig det dom skall lära sig?

Vad hörde du?

Ombytta roller!

Rektorsrollen Vad är min roll som rektor inom PBS? Hur kan jag skapa ordning och tillförsikt? Hur kan jag arbeta tillsammans med lärledarna? Hur stödjer och utmanar jag processen? Om du är eller vore rektor: Hur skulle du då svara?

Organisation Hur organiserar vi oss? Hur hittar vi tiden? Hur får vi till en regelbundenhet? Hur får vi till nätverksträffar? Hur skapar man nätverk med andra lärledare? Hur får man kontakt med mer erfarna lärledare?

Helheten: Hur blir det en helhet? Hur utveckla det till att omfatta hela vardagen?

PBS är ett förhållningssätt där vi, genom att fördjupa vår förståelse, vidareutvecklar ”mästerkockandet” och tar vara på de erfarenheter och kunskaper som finns på enheten. www.pbs.kau.se

Två delar som hänger ihop De kollegiala samtalen Lärgruppsarbetet

Fler perspektiv - Lärande samtal

Rollen som samtalsledare Aktualisera spelreglerna Alla skall få komma till tals Gruppen håller sig till ämnet Tankerespekten , lyssnarkulturen, det öppna lyssnandet, det nyfikna motståndet Fokus på fler perspektiv ( figuren i lådan) Reflektera över mönster, sammanfatta, vad sticker ut? Hålla i processen föra den framåt och se till att den dokumenteras

Användningsområde: Verktyg i arbetet med barnen/ungdomarna Deltagarnas vardagsproblem Gemensamt dilemma som skall lösas här och nu Röda tråden-samtal Lärområdesarbete

Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Erfarenhetslärande Utifrånperspektiv ? ! - + Styrdokument Kollegors erfarenheter Forskning Studiebesök Utm. rektor Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Inifrånperspektiv

Hur upplevde jag lärledaruppdraget när vi startade? Hur upplever jag det nu? Hur vill jag uppleva det om 1 år?

Hur får vi till det så att det verkligen blir ett gemensamt lärande, en utveckling på skolan, som kommer eleverna till del?

Förståelsekarta Två och två (helst med någon ni inte känner så väl)

Hur vill jag att det skall vara om ett år? Ygh fhgfjkd bfhsmr gjgkglktt rhkrör gjgjklt Hur vill jag att det skall vara om ett år?

Utgångspunkten för det fortsatta samtalet är att den som leder samtalet ska begripa sig på den förståelse som lapparna representerar. bfhsmr Xbfgn dfh Hhjcbn c Dghfgj dggm yfjfh Ygh fhgfjkd Fgjfthj fgnmfhj Dd sfgd Gkggry

Frågesfärer? HUR? Hur gör ni nu? Hur skulle ni kunna göra framöver? VAD? VARFÖR? Vilka tankar ligger bakom?

När beskrivningen är klar betraktar man tillsammans det som har växt fram och försöker sammanfatta bilden. Vad sticker ut? (samtalet om samtalet) Vad tar jag med mig av det här? Nya insikter?

Hur driver man ett lärområde som ger avtryck i vardagen?

Bekvämlighetszonen Utvecklingszonen Skitzonen

Förutsättning: En angelägen frågeställning som berör alla och en öppenhet att se på frågan från olika håll och tid för reflektion

Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Erfarenhetslärande Utifrånperspektiv ? ! - + Styrdokument Kollegors erfarenheter Forskning Studiebesök Utm. rektor Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av arbetet i vardagen Inifrånperspektiv

Martin Hugo Avhandlingsarbete: Liv och lärande i gymnasieskolan Martin Hugo Avhandlingsarbete: Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Elevgruppen och deras två lärare följdes av en forskare (mig) under hela gymnasietiden . Målet var att få kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna bemöta behovet hos elever som lämnat grundskolan med ofullständiga betyg.

Frågeställningar: Vad är det som framträder i elevernas beskrivning av tidigare erfarenheter av grundskolan? Vad är det som framträder för eleverna i deras erfarenheter av gymnasieskolan ? Vad är det som framträder för lärarna i deras erfarenheter av undervisning i gruppen? Vilka pedagogiska modeller och teorier framträder i undervisningen? Vilka aspekter i verksamheten är mest avgörande för att ungdomarna kommer till skolan, lär sig och når de uppsatta målen?

– Otroligt mycket handlar om självförtroendet – Otroligt mycket handlar om självförtroendet. Dessa lärare jobbar väldigt medvetet med att få eleverna att tro på sig själva, att hitta det som gör att de kommer till sin rätt. Att ge dem visionerna för framtiden, så att de kan och vill planera för sina liv.

-För att eleverna ska bli motiverade, tycka att det här är meningsfullt och faktiskt dyka upp till lektionerna krävs en nära och tät relation med lärarna. De behöver känna sig bekräftade som människor, inte som elever. Utöver medmänsklighet och delaktighet krävs slutligen att lärarna skapar en lärandesituation som är på riktigt, som fyller en verklig funktion.

Hur förklarar vi framgångar och misslyckande? (Jenner) ”De med starkt självförtroende tvivlar inte på sig själva, ens efter misslyckanden. De med svagt självförtroende tror inte på sig själva, ens efter framgångar.”

Rubriker i ett lärande samtal Enkla strukturer Vi pratade om.. Reflektioner i gruppen… olika sätt att se Slutsatser lärdomar… Till nästa gång…

Processen Hålla lärområdet levande Skall synas i rummet Delge varandra nyttan av lärsamtalen Samtala om de olika spåren i vardagen Intresse för lärandet i vardagen mellan träffarna En del av whiteboarden äger lärområdet

Begrepp Erfarenhetslärande Meningsskapande idé Pedagogiskt ställningstagande Underliggande värderingar Mönster Lärdom Slutsats

Exempel Erfarenhet: Många elever saknar lust och motivation. Försöker göra så lite som möjligt. Meningsskapande idé: Lust och motivation förutsättningen för lärande på djupet. ( Lpo 94) Mönster: Ofta kopplat till matematiken Lärdom: Dålig självkänsla bakom olusten. Slutsats: Viktigt att bekräfta elevers tänkande och stimulera till fortsatt tänkande.

Finns det en hög angelägenhetsgrad finns ofta ett driv att dokumentera. Om man också är noga med att följa upp och använda sig av dokumentationen ökar chansen att det till slut sker automatiskt.

När beskrivningen är klar betraktar man tillsammans det som har växt fram och försöker sammanfatta bilden. Vad sticker ut? (samtalet om samtalet) Vad tar jag med mig av det här? Nya insikter?

Samling enhetsvis: Vad har var och en tagit till sig och hur kan vi gå vidare?

Lärande samtal enhetsvis Frågeställning: Vad har var och en tagit till sig hur kan vi gå vidare?

När vi gått laget runt summerar vi gruppens tankegångar. Vilka olika synpunkter träder fram?

Avsluta med att formulera hur ni konkret nu kan gå vidare på eran enhet. En plan för framtiden som ni tar upp med er chef när ni kommer tillbaks till vardagen.

Ny lärledarutbildning 5/2 – 6/2 Behov av hjälp och stöd i processen Genomgång månd 4/2

Dagens program Vi bygger vidare utifrån de tankar ni hade sist och de erfarenheter ni gjort sen dess. Praktik varvat med teori Görande---Lärande---Görande