Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet
Socioekonomisk utbildning Inom SOLTAKS-samarbetet Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Socioekonomisk analys- kalkyl- bokslut
- Utanförskapet kostar enorma summor - Stora delar av dessa kostnader är dolda - Vinsterna med att göra något är enorma - Utanförskapet ökar- särskilt bland unga
Utanförskap i riket I varje årskull om ca ungdomar är det som några år efter gymnasieskolans slut vare sig har arbete eller studerar
Andelen sannolikt marginaliserade barn och unga i en årskull för riket
Kostnaden för en individs livs-långa utanförskap (arbetslöshet)
Kostnader för en persons livslånga utanförskap
Den årliga kostnaden för utanförskap - vuxna
Samhällskostnaderna för en årskull marginaliserade unga i riket
Utanförskap i Lilla Edet I varje årskull om ca 140 ungdomar är det ca 18 som några år efter gymnasieskolans slut vare sig har arbete eller studerar
Utanförskapets kostnader i Lilla Edet för 18 ungdomar/år (12.8%) 1 år 5år 45 år Samhällskostnad Produktions- kostnad Summa
Kommunfullmäktige i Lilla Edet har avsatt 3 mkr i en social investeringsfond KLARA - Projektet
Klara – ett samverkansarbete mellan skola och socialtjänst i Lilla Edet Målgrupp åringar med mycket stora skolproblem och omvårdnadsproblem Överhängande risk för placering Ett integrerat team Kostnad kr /år 17 platser Kalkylen främst baserad på kommunala effekter
Mål Klara gymnasiebehörighet och kunna bo kvar hemma, alltså samma mål som skolan och IFO. Inkluderande förhållningssätt
Medel 1,0 socialpedagog, 1,0 socialsekreterare och (f.n.) 0,4 specialpedagog Ledning: IFO-chef + en rektor Kostnad: Tkr 17 platser Kostnad per plats 79 Tkr
Ekonomisk känslighetsanalys Antaganden 3 av 17 skulle klara sig bra utan KLARA Av de resterande 14 har KLARA framgång endast med 1 Vi räknar med att den vi klarar kan behöva visst fortsatt stöd En person kommer i arbete
Om vi endast klarar en elev
Ekonomisk känslighetsanalys Antaganden 3 av 17 skulle klara sig bra utan KLARA Av de resterande 14 har KLARA framgång endast med 4 Vi har räknat med att de vi klarar kan behöva visst fortsatt stöd En person kommer i arbete
Social Investeringsfond Reflektioner Nya styrsystem och organisationsformer måste utvecklas Medel för att mobilisera resurser i ett övergångsskede och komma igång Omfördelar resurser i preventiv riktning Beviljas endast till förvaltningsgemensamma projekt
Social Investeringsfond Reflektioner Främjar långsiktighet och samverkan Främjar metodutveckling i socialt arbete Ökar ekonomisk medvetenhet i socialt arbete Förbättrar samhällsekonomin Minskar onödigt lidande
Social Investeringsfond Reflektioner Angelägen fråga för en liten kommun med begränsad ekonomi Särskilt angelägen i en konjunkturnedgång Social ekonomisk investeringskalkyl är grunden och verktyget för att nå framgång Metodbank för metodutveckling
Hur fortsätter vi arbetet Gemensamma riktlinjer för soc investeringsfonden utarbetas inom SOLTAK. Fortsatt gemensamt utbildnings och erfarenhetsutbyte inom nätverket Klara 2
Ett antal kommuner ”på G” kring sociala investeringsfonder Nynäshamn – 30 Mkr Umeå – 120 Mkr Lilla Edet – 3 Mkr Ystad – 3 Mkr Ale – politiskt initiativ Uppsala – förslag 40 Mkr + pol program Eskilstuna – förslag 25 Mkr Trelleborg 12 Mkr Norrtälje - beslut 7 Mkr? Norrköping – 34 Mkr Malmö – politiskt initiativ Helsingborg – tjänstemannainitiativ Kungälv - förslag Göteborg - diskussion Ytterligare ett halvdussin diskuterar, överväger