Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård Av de 15400 patienter inom beroendevården i Stockholm 2001 var 30 % även vårdade inom psykiatrin samma år och 50 % under de senaste 5 åren
Missbruk och samtidig psykisk störning Psykisk störning före, utvecklas parallellt eller som en konsekvens av alkohol- eller droganvändning Psykoser Schizofrena tillstånd Delirium tremens, drogpsykoser Demenstillstånd Personlighetsstörningar Psykiatriska tillstånd – ångest, nedstämdhet
Psykiatriska tillstånd skilt från missbruk/beroende ”Hönan eller ägget” perioden Dubbeldiagnosbegreppet – homogent tillstånd? Specifik behandling? Komplexa vårdbehov Psykologisk funktionalitet? Samtidiga insatser
Från en kartläggning av klienter inom socialtjänsten, Bromma SDF Samtidiga insatser hos andra huvudmän i procent Pågående samtidiga insatser (n=214) Ytterligare behov av samtidiga insatser (n=214) Landstingets beroendevård Psykiatri Övrig sjukvård Kriminalvård 40 % 22 % 10 % 17,5 % 16,5 % 1 %
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos team Specialiserad beroendevård Allmän medicin Vuxenenhet IFO Social psykiatri Familj Ekonomi Försörjning HVB Sluten kriminalvård Frivården SiS
Behandlingsprocessen vid beroende och missbruk Samarbete Skadelindrande Boende Allians MI, ”tillnyktring”/stabilisering Retention - omvårdnad Skadeförebyggande sysselsättning Struktur, stöd MI, avgiftning Underhållsbehandling med farmaka Återfallsprevention Samtalsstöd, familj eller enskild Långsiktig behandling Livsstilsförändring Neuropsykiatri/neuropsykologi Personlighetsstörningar Psykiatriska diagnoser Somatiska diagnoser Behandling med farmaka respektive psykoterapi Personlig utveckling Behandling underliggande tillstånd
Sammanfattning Gungnerprojektet Missbruk och samtidig psykisk sjukdom förekommer mer än förväntat, en kombination som obehandlad ger svåra sociala konsekvenser. Bostadslösa missbrukare med många behandlingsmisslyckanden bakom sig kan förväntas löpa särskilt stor risk för psykisk sjukdom. I ett program för nio ”terapiresistenta” psykiskt och socialt handikappade missbrukare samordnades insatserna mellan psykiatri, missbruksvård och socialtjänst. Samtliga patienter utom en förbättrades, behovet av dyr institutions-vård reducerades. Med relativt små insatser kan man nå goda resultat för svårt socialt utsatta, institutionsboende eller bostadslösa missbrukare. Den allmänna behandlingspessimism som råder när det gäller denna patientgrupp är inte nödvändigtvis välgrundad. Tom Palmstierna
Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet) Socialstyrelsens riktlinjer 2007 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom (samsjuklighet). Om man misstänker att en klient med missbruks- och beroendeproblem som söker inom socialtjänsten också har en psykisk störning eller sjukdom respektive somatisk sjukdom, ska man omedelbart ta kontakt med hälso- och sjukvården för en bedömning. För lämplig behandling av en klient eller patient med missbruks- eller beroendeproblem och samtidig psykisk störning eller sjukdom är det viktigt att behandlingen för de båda problemen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen. Det finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet. Inget talar dock emot att använda de metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom. Organisation - utredning – struktur – process – ansvar – etik - samverkan
Reflektioner Ledningsförankring Organisationskultur Konflikt kultur Den självtillräckliga organisationen Makt kultur Transparens Laboratoriesjukdomar Tunga missbrukare Professionell kompetens Social kompetens Suboptimering - ekonomistyrning