Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Urbanekonomisk forskning om Stadsutbredning och yttre kärnor 25 november 2009 Ulf Strömquist
Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Teoretisk Urbanekonomisk forskning erbjuder en samhällsekonomisk begreppsapparat för analys och planering av urbana strukturer – stadsutbredning och yttre kärnor. Aktuell forskning om stadsutbredning och yttre kärnor består till större delen av teoretiska ansatser och modeller. Abstraktionsnivån är oftast hög. USA dominerar Den aktuella forskningen domineras starkt av USA och gäller framför allt förhållanden där. Det finns ytterst få empiriska studier av yttre kärnor i EU. För USA många. Fysisk planering underordnad Ytterst få bidrag behandlar fysisk planering på något explicit sätt och regioners fysiska struktur är som regel starkt förenklad
Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Mer djupgående Den tidigare – främst 1990-talets – betoning av fördelar och möjligheter förenade med utveckling av yttre kärnor har delvis nyanserats i den senaste tidens urbanekonomiska forskning. Tidigare kom koncentration till yttre kärnor att uppfattas som en motverkande process till suburbanisering. Numera uppfattas snarare utvecklingen av yttre kärnor som en del av en mer omfattande och djupgående utbredningsprocess. Och det är inte självklart att stadsutbredningen blir mindre omfattande med yttre kärnor än i urbana strukturer utan yttre kärnor. Större avstånd Med yttre kärnor kan regioner suburbaniseras på större avstånd. Och i suburbaniserade regioner ger yttre kärnor lokala fördelar i tillgänglighet – för både företag och hushåll Självorganisation Utbredning, uppkomst och utveckling av yttre kärnor behandlas som självorganiserade processer av hushåll och företag som drivs av välfärds- och vinstmaximering. Den fysiska strukturen blir en funktion av jämviktsvillkor på mark-, bostads- och arbetsmarknaderna. Teoretiska analyser visar dock att urbana strukturer kan präglas av både multipla och instabila jämvikter.
Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Generiskt Större stadsregioner växer generiskt genom utveckling av yttre kärnor – USA, Frankrike och Storbritannien. I större EU-regioner % av sysselsättningen i yttre kärnor. I USA %. Grundmodellen Grundmodellen för analys av stadsutbredning och yttre kärnor har som regel monocentriska egenskaper. Monocentriska Flera globala studier visar att större stadsregioner med ett tillräckligt fågelperspektiv – ibland från rymden – med få undantag präglas av monocentriska egenskaper. Och detta trots att många har yttre kärnor. Mer allmängiltiga Med mer sofistikerade förutsättningar blir monocentriska modeller mer allmängiltiga och kan bl a förklara uppkomsten av bandstäder, gröna kilar och annan anpassning till naturgivna restriktioner, inflytandet av tyngre infrastruktur, geografisk fördelning av såväl olika hushållsgrupper som företag i olika branscher och andra egenskaper.
Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Ömsesidigt beroende Flera författare betonar att det finns större koncensus om hushållens markanvändning än om företagens. Och att hushållens präglas starkare av monocentriska villkor. Problemet är att hushållens och företagens markanvändning är ömsesidigt beroende Fyra faktorer Empiriska analyser visar att växande befolkning, ökade inkomster, fallande reskostnader och sjunkande priser på jordbruksmark spelar en fundamental roll för storstäders utbredning. Avgränsning av kärnor ”Kärnighet” betraktas främst som en fråga om arbetsplatskärnor med en viss kombination av minsta storlek och täthet. Det är inte självklart hur yttre kärnor skall identifieras och avgränsas. En hög geografisk upplösning ger ett annat resultat än en låg upplösning. Uttryckt på annat sätt resulterar självklart en låg minsta gräns för täthet eller storlek i fler kärnor än om motsvarande gränser sätts högre.
Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Arketypiska kärnor Det finns framför allt två huvudtyper av kärnor – koncentration av arbetsplatser respektive köpställen – arbetsplatsområden och köpcentra. Flertalet existensvillkor är olika. Arbetsplatsområden präglas av arbets- och bostadsmarknadernas urbana villkor. Köpcentra drivs däremot av handelns konkurrensvillkor och hushållens konsumtionsvillkor. Mångfald avgörande Betydelsen av ekonomisk mångfald är gemensam för yttre kärnors attraktivitet. I arbetsplatsområden gäller det mångfalden av företag, branscher och yrken. I köpcentra gäller det mångfalden i utbudet av produkter och köpställen. Storleken spelar roll Med växande storlek (koncentration) får yttre kärnor större mångfald, attraktivitet eller produktivitet. Och större omland. Nyckelroll Flera både teoretiska och empiriska studier visar att developers – fastighetsföretag – har en nyckelroll för utvecklingen av yttre kärnor.
Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Många små eller få och stora Renodlade marknadskrafter tenderar att ge många och små yttre kärnor. Utveckling av större kärnor (och få) förutsätter ett större inslag av offentlig reglering och medverkan. Osäkert om PUR Växande intresse för flerkärniga stadsstrukturer har stimulerat stadsgeografer, regionplanering och tillhörande politik att betrakta och inordna allt större territorier i polycentriska urbana regioner – PUR. Det är osäkert om PUR, som innefattar vidare regioner än mer stringent avgränsade lokala arbetsmarknader – så kallade funktionella regioner (FUR), är en särskilt urskiljbar regiontyp? Om sådana regioner har en överlägsen potential för tillväxt och välfärd? Och om PUR är särskilt lämpliga för regionplanering? Hållbar utveckling? Urbanekonomisk forskning om yttre kärnor och stadsutbredning tar dock förvånansvärt lätt på frågor om miljö och hållbar utveckling. Ekologiska villkor ingår inte i arsenalen av förutsättningar. Det blir nog så komplicerat med mark som tvingande villkor.
Sida Seminarium om Stadsutbredning och yttre kärnor Motverkas Med långsiktigt växande reskostnader – drivmedelspriser – och stigande priser på jordbruksmark kommer suburbaniseringen att motverkas. Välfärd och stadsutveckling Pluralism, fysisk planering och välfungerande fastighetsmarknader är grundläggande för välfärdsdriven markanvändning och stadsutveckling.