INFLYTANDE LIKABEHANDLING Inflytandeprojektet Under Ytan Mänskliga rättigheter Demokratifrågor/ politik i skolan Arbete mot mobbning/ kränkande behandling INFLYTANDE LIKABEHANDLING

INFLYTANDE Internationellt Nationellt Regionalt Myndighetsinternt Koordinator för Europarådet (Council of Europe) Education för Democratic Citizenship Nationellt Mötesplatser för att utveckla elevinflytande (MSU/ SVEA) Uppföljande nationella konferenser om elevinflytande Stödmaterial på Myndighetens hemsida om elevinflytande Medverkan vid Rikskonferens om elevinflytande. Samverkan med elevombud i Sverige. Regionalt Stöd till regionalt nätverk om inflytande i förskola och skola (Kungälv, Ale och Uddevalla) Pilotprojekt i Botkyrka med SVEA (utbildning av alla elevråd). Slutrapporteras vt 07. Strategimöten i projektgruppen för att inventera, stödja, initiera lokala exempel (med externa aktörer, i synergi med andra utvecklingsområden) Myndighetsinternt Elevreferensgrupp/samverkansgrupp. Bruk referensgrupp.

Skolan och förskolans demokratiska uppdrag Vad säger styrdokumenten? Enligt styrdokumenten gäller det demokratiska uppdraget såväl undervisningens innehåll som arbetsformer: ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.” (Skollagen 4 kap 2§, 5 kap 2§) ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet.” (Lpo 94) ”Läraren ska se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.” (Lpo 94) ”Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten… Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten skall bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet.” (Lpfö 98)

Elevernas syn på sina möjligheter till inflytande i skolan (Åk 4-6) I Skolverkets rapport ”Yngre elevers attityder till skolan 2003”, där elever i åk 4-6 tillfrågas framgår att: Förhållandevis många elever är osäkra på hur ofta de får vara med och bestämma i skolan. Elever i samma klass är dessutom oense om hur ofta de får vara med och bestämma i skolan. Fler än hälften av eleverna anser att de ofta eller ibland får vara med och bestämma om hur de ska arbeta i skolan, hur de ska ha det i klassrummet samt om klassfest och om klassresa. Fler än två av fem elever har försökt att påverka elevrådet vid ett eller flera tillfällen. Ju oftare eleverna upplever att de får vara med och bestämma om en viss del i skolan, desto vanligare är det att de tycker att denna aspekt är bra.

Elevernas syn på sina möjligheter till inflytande i skolan enligt Skolverkets NU-03 (Åk 9) Sedan 1992 tycks det som om eleverna uppfattar att de fått ett större inflytande över prov och läxor och lektionernas innehåll och arbetsformer. Elevernas möjligheter att påverka innehåll och arbetssätt varierar mycket beroende på vilket ämne det gäller. Minst inflytande anges i ämnena matematik, kemi, fysik, biologi samt hem- och konsumentkunskap och mest inflytande i slöjd. I de flesta ämnen är det en betydligt större andel pojkar än flickor som upplever att de kan påverka såväl innehåll, arbetssätt som utformningen av proven. En klar majoritet av eleverna menar att läraren i samtliga ämnen tar deras synpunkter och förslag på allvar. (Att inte bli tagen på allvar av läraren kan bidra till en lägre motivation och därmed bristande förutsättningar för elevens lärande.) Skolverkets kommentar kring det ökade individuella arbetet: ”Det finns en risk att läroplanens krav på att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier tillsammans med kravet på elevinflytande i undervisningen omsätts i en ökad tonvikt på enskilt arbete, vilket vi tydligast kan se i ämnena svenska och matematik.”

Skolverkets utbildningsinspektioner inom myndighetens Göteborgsregion där 24 av 55 kommuner hittills inspekterats Sammanställning av Utbildningsinspektionens kommunrapporter Undersökningsområde Antal kommunrapporter med negativt omdöme Antal kommunrapporter med särskilt positivt omdöme Summa Resultat Elevinflytande 20 1 21 Värdegrundsarbete 2 3 5 Tydliggöra Läroplanen och kursplanens mål 4 Kunskapsuppföljning 15 17

Vad är inflytande i skolan? Individuellt Inflytande och ansvar över sitt eget lärande genom val av tex. arbetssätt, arbetsredskap och presentation i samråd med sin lärare Individuella utvecklingsplaner Mentorsamtal/ Utvecklingssamtal Arbetsformer Dimensioner av elevinflytande Formellt Informellt Inflytande på undervisning, arbetssätt och sin skolmiljö Grupp av elever som arbetar för förändring/möten i skolan Möjlighet till engagemang och beslut i vardagen Möjlighet till deliberativa samtal Elevråd/ klassråd/ programråd/ stormöten Arbetsmiljöarbete (elevskyddsombud) Regler, dokument, handlingsplaner Inflytanderåd i förskola Kollektivt

Framgångsfaktorer för värdegrund- och inflytandearbete Mål och resultat Visioner och prioriterade mål kontinuerlig diskussion och reflektion Tydliga mål på alla nivåer som utvärderas Långsiktighet och uthållighet strukturer för hur kvalitetsarbetet ska ske över tid, utvecklingsarbete som är integrerat och spritt i verksamheten, kontinuerlig analys och dokumentation Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas på alla nivåer – med barn, mellan barn, mellan barn och vuxna och mellan de vuxna

Framgångsfaktorer för värdegrunds- och inflytandearbete Delaktighet och Inflytande Att alla vuxna i skolan är ansvariga. Hög öppenhet, kollektivt överens om HUR, Engagemang, stöd och strukturer för att ta tillvara enskildas och gruppers idéer och initiativ Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras. Kunskap och ledning Att det finns en tydlig och synlig ledning. Organisationen och dess struktur har stor betydelse i sammanhanget. Värdegrund är kopplad till organisation och resurser. Att kunskapen och kompetensen inom värdegrundsområdet stärks. Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället. Att informella skolmiljöer uppmärksammas som inte är direkt förknippade med undervisningen, men där ofta tex. mobbning förekommer. (korridorer, skolgårdar och omklädningsrum).

Inflytandets syfte – mål eller medel? Hälsouppdraget Lärandet Kunskapsuppdraget Demokratiska uppdraget

Forskning, studier och undersökningar om elevinflytande Vad är elevinflytande? Eva Forsberg – Elevinflytandets många ansikten – en fråga om makt! Elevinflytande för att främja lärande? Gunvor Selberg – Främja elevers lärande genom elevinflytande Elevinflytande för att fostra goda demokrater? Ellen Almgren – Att fostra demokrater Elevinflytande för att främja hälsa? Sven Bremberg och Pia Wennerholm Juslin – När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan Barns inflytande och delaktighet i förskolan? Eva Ågren och Helena Selimovic – Examensarbete ”Demokrati i förskolan. En studie om lärarnas medvetna arbete med barns inflytande och delaktighet.” Se länk: http://hdl.handle.net/2077/561 För mer information om demokrati och inflytande på myndighetens hemsida se: http://www.skolutveckling.se/demokrati_jamstalldhet_inflytande/

Stöd och spridning kopplat till inflytande Vilka dilemman står ni inför när det gäller barn- och elevinflytande i er verksamhet? Vilka behov av stöd har ni från myndighetens sida? Har ni lärande exempel på arbetssätt och metoder som ni vill bidra med och eventuellt sprida genom myndigheten? Kontakt: christian.floer@skolutveckling.se