och regioners gemensamma e-hälsoutveckling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Nils Schönström Din Journal på nätet Nils Schönström Dagar om Lagar Nils Schönström.
Nu har turen kommit till oss presentation av kommunikationsmaterial om Sammanhållen journalföring + Nationell Patientöversikt, NPÖ.
Projekt Infrastruktur 2.0
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
Handlingsplan disposition
Enklare i eSamhället Lennart Jonasson.
1 Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Är gräset grönare hos grann- kommunen?
Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet
Sjukvårdsrådgivningen SVR AB Det nya informationsflödet
Dick Stockelberg Medicinsk chef, Inera AB
1.
E-hälsa och invånartjänster
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG
Solweig Rydmarker. Regional eStrateg Andreas Tylenius
Informationsstruktur Förutsättning för vad?
Nyttobeskrivning för pågående gemensamma IT-insatser i VG
Informationsväg Försäkringskassan – Vården
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Regional stödstruktur, Plattform Halland
eHälsa Begreppet inkluderar helheten av elektronisk kommunikation
1.
1 Version Version Dialogseminarium - grundläggande eHälsa Välkommen!
1.
Strategi för eSamhället
Ehälsokommitténs diskussionspromemoria ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”
NATIONELL ORDINATIONSDATABAS, NOD
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Regionalt samarbete Tillit
Medicinsk stab Patientsäkerhet
Rätt information till rätt person i rätt tid
VGR Carelink , Thomas Näsberg.
Välkomna till en dag om eArkiv
”Vägen mot e-samhället”
”Vägen mot e-samhället”
E-hälsa och strategisk IT
eHälsa samt möjliggöra delaktighet i vården för invånaren
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
SAMBA Vitalis Maria Areblad Landstingets IT-enhet Landstinget i Östergötland.
Implementering av Nationell strategi för eHälsa och eSamhället
SKL har beslutat om Strategi för eSamhället
BjH 8 mars BjH 8 mars
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
Luleå Luleå eLäkekonst Hur kan IT förändra vården? Nils Schönström Center för eHälsa i samverkan Luleå.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
Kommuner i samverkan – Anna projektet
IT utvecklar sociala tjänster! 1 KommITS 9 november 2011, Göteborg Åke Svenson, utredare, f d socialdirektör Järfälla,
Nationellt samarbete eHälsa HSU Generell titel 2 remisser från SKL Den första presenterades 14 mars. Regionstyrelsen beslutade 27 mars. Remissen.
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
Introduktion till Stöd och behandling nationell förvaltning
Region Skåne Dialogmöte privata vårdgivare
Framtidens vårdinformationsmiljö
Ämne: diskussion om e-hälsoprioriteringar på chefsnätverket 21 augusti.
Nationell Elektronisk remiss Erica Määttä Lindblad 6 april 2016.
Från applikationsfokus till informationshantering Sara Meunier, chefsarkitekt, Inera 5 april 2016.
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare eHälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice.
Tempen på införandet av e-hälsa
Vad behöver kommunerna för att öka tempot inom digitaliseringen?
Tillsammans för en smartare välfärd
Välkommen!. Välkommen! Erika Ericsson, eHälsomyndigheten 25 april kl Nuläget för arbetet med gemensamma standarder – eHälsomyndighetens uppdrag.
Vad erbjuder Inera Huddinge Vad erbjuder Inera Huddinge
Omställningen av hälso- och sjukvården
ArtDatabanken Till styrmodell .
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
PARTNERSKAP FÖR STÖD TILL
Presentationens avskrift:

och regioners gemensamma e-hälsoutveckling Landsting och regioners gemensamma e-hälsoutveckling Stockholm 2012-03-07

Nationella strategin för eHälsa inom vård och omsorg Invånare, patienter och anhöriga ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation Ska också ha bra service och delaktighet i vården utifrån individuella förutsättningar Personal inom Vård och omsorg ska ha tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar det dagliga arbetet Ansvariga för vård och omsorg ska ha ändamålsenliga IT- stöd för att följa upp patient- säkerheten och vårdens kvalitet samt för verksamhets- styrning och resursfördelning 2

Utveckling av eHälsa i samhället 3

Ny roll för SKL kräver mobilisering för att nå resultat Center för eSamhället eHälsa Skola Näringsliv och arbete Samhälls-byggnad, trafik och miljö Kultur, fritid och besöks-näring Demokrati och delaktighet Gemensamt kansli och programkontor Strategiska projekt: Tvärgående: eArkiv Mina sidor Mina meddelanden Mina fullmakter E-handel Smarta öppna gemensamma processer T.ex. eArkiv, eHandel, Mina sidor, Mina fullmakter, Mina ärenden Grundläggande strukturella förutsättningar Lagar & regler, Informationsstruktur & begrepp, Infrastruktur & informationssäkerhet

SKL – beslut om strategi för eSamhället Strategins övergipande mål*: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Strategiska projekt: Tvärgående: eArkiv Mina sidor Mina meddelanden Mina fullmakter E-handel * Även E-delegationen har antagit dessa mål och de ingår i Digitala agendan

SKL – beslut om strategi för eSamhället Samtliga landsting och regioner erbjuder invånarna grundläggande personliga e-hälsotjänster SKL Kommentus Inköpscentral har förberett samordnade upphandlingar rörande system för e-arkiv och nationell öppen skolplattform som ska erbjudas medlemmarna Den nya svenska e-legitimationen tillgodoser kommuners, landstings och regioners samlade behov I nära samverkan med medlemmar, staten och andra relevanta aktörer har SKL tagit fram handlingsplaner med finansiering för sex eProgramområden: eHälsa, Skola, Näringsliv och arbete, Samhällsbyggnad, trafik och miljö, Kultur och fritid, Demokrati och delaktighet Strategiska projekt: Tvärgående: eArkiv Mina sidor Mina meddelanden Mina fullmakter E-handel

Prioriterad målsättning – CeSam 2012 Samtliga landsting och regioner erbjuder invånarna grundläggande personliga e-hälsotjänster SKL Kommentus Inköpscentral har förberett samordnade upphandlingar rörande system för e-arkiv och nationell öppen skolplattform som ska erbjudas medlemmarna Den nya svenska e-legitimationen tillgodoser kommuners, landstings och regioners samlade behov I nära samverkan med medlemmar, staten och andra relevanta aktörer har SKL tagit fram handlingsplaner med finansiering för sex eProgramområden: eHälsa, Skola, Näringsliv och arbete, Samhällsbyggnad, trafik och miljö, Kultur och fritid, Demokrati och delaktighet 7

Koordinerar landstingens och regionernas eHälsosamarbete CeHis uppdrag Koordinerar landstingens och regionernas eHälsosamarbete Regleras i avtal mellan SKL och varje landsting/region Styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna En del av utvecklingen inom e-samhället www.cehis.se 8

Varför gemensam utveckling? www.CeHis.se 2017-04-06 sid 9 Invånare är rörliga – Vårdval infört Ökade krav på tillgänglig och säker information mellan vårdgivare Förutsätter standarder – fastställs nationellt/internationellt Kostnader för drift och förvaltning kan sänkas med ökat samarbete Kompetens och specialistkunskap kritisk faktor inom många landsting E-hälsotjänster en naturlig del i vården- sällan unika per vårdgivare

2005-2006 drev landstingen tillsammans enskilda projekt och bolag Starten www.CeHis.se 2017-04-06 sid 10 2005-2006 drev landstingen tillsammans enskilda projekt och bolag Missnöje med spretigheten/ dålig styrning/begränsad kommunikation Beställarfunktion bildades, i dag Center för eHälsa i samverkan Utförarna Carelink + Sjukvårdsrådgivningen = ett bolag, i dag Inera AB Handlingsplan 2007-2009 drygt 200 mkr/år Parallellt arbetet med Strategin för Nationell eHälsa inom vård och omsorg (tidigare benämnd IT strategin)

Fokus infrastrukturtjänster Åren 2007-2009 www.CeHis.se 2017-04-06 sid 11 Fokus infrastrukturtjänster E-tjänstelegitimation (Identifieringstjänsten- SITHS) Behörighet och roller (Tjänstekatalog- HSA) Kommunikationsnät (Sjunet) Säkerhetstjänster enligt PDL, patientdatalagen 1 juli 2008 (tidigare BIF) Upphandling av Nationell patientöversikt, NPÖ Upphandling av projektet Vården på webben Beslut om ytterligare projekt som alla valdes genom samarbete mellan landstingen

Handlingsplan 2010-2012 – prioriterade mål www.CeHis.se 2017-04-06 sid 12 Invånartjänster genom 1177.se boka tider, jämföra vård, se sin journal mm Nationell patientöversikt, NPÖ - tillgänglig och säker kommunikation mellan landsting och regioner med samarbetande kommuner och privata vårdgivare Tillgång till patientens hela läkemedelshistorik och läkemedelsfakta vid förskrivningar Automatik från patientjournal till kvalitetsregister Personnummer elektroniskt direkt vid födseln Elektroniska sjukintyg Implementerade infrastrukturtjänster i verksamheten

CeHis - organisation . 13

Center för eHälsa i samverkan – organisation CeHis ramverk- styrprinciper och beslutsregler Handlingsplan 2010-2012 – prioriterade mål www.CeHis.se 2017-04-06 sid 14 Verkställande kansli Bereder frågor, verkställer styrelsens beslut Koordinerar verksamheten, ansvarar för en enhetlig, samordnad och tydlig kommunikation Styr den gemensamma IT-arkitekturen och regelverken för de nationella projekten Styrelse Styr verksamheten efter handlingsplanens intentioner Arbetar för att utveckla samarbetet mellan samtliga aktörer inom vård och omsorg Som stöd finns Strategiskt råd Programstyrgrupper Projektstyrgrupper Förvaltningsgrupper 14

CeHis - organisation . 15

Programområden inom handlingsplanen 16

Programstyrgrupp Ramverk- roller och ansvar Leds av en ordförande (PO) Samordnar samtliga projekt och förvaltningsobjekt inom sitt programområde Har uppdrag att identifiera och föreslå utveckling av effektiva, säkra och resurssparande e-hälso-lösningar samt föreslå hur framtagna lösningar bör införas, förvaltas och vidareutvecklas  Ta fram förslag till verksamhetsplan och budget för sitt område  Ta fram underlag till beställning/uppdragsbeskrivning   Ge underlag till förhandling inför kontraktstecknande samt följa upp projekt och förvaltningsobjekt  Identifiera och hantera beroenden inom programmet och i relation till övriga program föreslå mätetal och sätt att genomföra mätning av effekthemtagning  17

Projektstyrgrupp Ramverk- roller och ansvar Leds av en ordförande (SO) Består av 3-8 medlemmar utsedda för sin sakkunskap inom området Uppdrag att stödja utföraren/projektledarens arbete med att genomföra avtalad projektplan Medverka till att projektet når mål enligt kontrakt vid utsatt tid och till angiven kostnad Ska ta ställning i vägvalsfrågor som inte ligger på utföraren eller är av sådan dignitet att de bör föras till programstyrgrupp Ordförande rapporterar regelbundet till programstyrgruppen  18

Förvaltningsgrupp Ramverk- roller och ansvar Leds av en ordförande (SO) Denne samt övriga gruppmedlemmar utses av chefen för centret på förslag från programstyrgruppens ordförande och efter samråd med utföraren Består av 3-8 medlemmar Uppdrag att stödja utföraren/ projektledarens arbete med att genomföra avtalad förvaltningsplan Ska ta ställning i vägvalsfrågor som inte ligger på utföraren eller är av sådan dignitet att de bör föras till programstyrgruppen Ordförande rapporterar regelbundet  till programstyrgrupp 19

Strategiskt råd Ramverk- roller och ansvar Är beredningsorgan inför behandling i styrelsen Ska bistå styrelsen och det verkställande kansliet med främst strategisk kompetens ur verksamhetsutvecklingsperspektiv Ska medverka därutöver till att säkerställa deltagande med verksamhets- och IT-strategisk expertis i beredningsprocessen, program, projekt och förvaltningsobjekt I rådet ingår två representanter från varje sjukvårdsregion, från SKL (1), kommunsektorn (2), privata vårdgivar- sektorn (2) samt Inera AB (2) Medlemmarna ansvarar för att informera och utgöra länk till de organisationer som representeras 20

CeHis – ledningsfunktion/styrelse Catarina Dahlöf, ordförande, regiondirektör, Region Halland Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör, Stockholms läns landsting Monica Berglund, landstingsdirektör, Landstinget Västmanland Barbro Naroskyin, landstingsdirektör, Landstinget i Östergötland Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen Göran Stiernstedt, direktör, Sveriges Kommuner och Landsting Karin Strandberg-Nöjd, landstingsdirektör, Jämtlands läns landsting Adjungerade: Catharina Mann, projektledare kommunal handlingsplan, SKL, Kommunsektorn Åke Strandberg, VD Capio Specialistkliniker, Vårdföretagarna 21

CeHis – verkställande kansli Åke Rosandher, chef Ingela Albinsson, administratör (75%) Peter Alvinsson, ansvarig för tjänsteområdet infrastruktur (85%) Bengt Brendov, projektcontroller Kristi Dahlman, ansvarig informationsstrukturarkitektur (95%) Lennart Eriksson ansvarig teknisk arkitektur (80%) Lars Jerlvall, strateg Nationell eHälsa (80%) Ewa Jerilgård, säkerhetsarkitektur (90%) Eva Leach Elfgren, Projektledare SepSOS Lena Lindqvist, kommunikationsstrateg 22

CeHis – verkställande kansli Karl-Henrik Lundell, strategisk resurs inom arkitekturledningen (40%) Agneta Marmestrand, controller (10%) Lars Midbøe, expert verksamhetsarkitektur Helena Nilsson, tf. ansvarig nationell arkitektur och regelverk (60%) Nina Nilsson, controller Håkan Nordgren, ansvarig nationell arkitektur och regelverk Jessica Rosenälv, expert informationsstruktur Nils Schönström, ansvarig verksamhetsarkitektur (20%) Karina Tellinger, strateg läkemedelsstöd (50%) Marie Vestin, informatör 23

Utvecklingsprojekt och förvaltningsobjekt Tjänsterna ska ge invånarna ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, underlätta kontakten med vård och omsorg och ge bättre möjlighet till självservice och delaktighet Är interaktiva tjänster i flera kanaler (webb, telefon och mobil) där invånaren kan vara identifierad eller inte Ska ge förutsättningar att utgöra första linjens vård och omsorg och vara en integrerad del av vårdkedjan Mina hälsotjänster Din journal på nätet 1177, 1177.se Mina vårdkontakter UMO.se 24

Utvecklingsprojekt och förvaltningsobjekt Tjänsterna ska ge medarbetare inom vård och omsorg (landsting, kommuner och privata utförare) tillgång till väl fungerande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar det dagliga arbetet Barnhälsodata EIRA Elektronisk födelseanmälan Elektroniskt sjukintyg E-remiss Händelseanalys NITHA Infektionsverktyget Pascal Ordinationsverktyg Nationell Ordinationsdatabas NOD Nationell patientöversikt NPÖ Svensk informationsdatabas SIL Standardiserade vårdplaner Svenskt Biobanksregister SBR Vårdhandboken 25

Utvecklingsprojekt och förvaltningsobjekt En gemensam teknisk infrastruktur som möjliggör samverkan mellan kommuner, landsting och privata vårdgivare och garanterar att hantering och överföring av information sker på ett enhetligt och säkert sätt Identifieringstjänst SITHS Katalogtjänst HSA Kundservice Kommunikationsnät Sjunet Säkerhetstjänster Tjänsteplattform Video/distansmötestjänst 26

Arkitektur inom nationell e-Hälsa Arkitekturen ska spegla verksamhetens mål, strategier och behov samt hur verksamheten får stöd av en enhetlig informationsstruktur och en ändamålsenlig teknisk arkitektur Arkitekturen uttrycks i en ”stadsplan” och ett regelverk som styr framtagandet av de nationella lösningarna VIT (S) boken Verksamhetsarkitektur Informationsstruktur Teknisk arkitektur Säkerhetsarkitektur 27

Arkitekturiella principer Arkitektur inom nationell eHälsa Arkitekturiella principer Verksamhetens IT-lösningar ska utformas med invånarnas behov och integritet i fokus och invånaren ska ses som samverkande part Ska skapa förutsättningar för att stödja patientens hälsoärenden i sammanhängande vårdkedjor där flera vårdgivare kan vara involverade och där patienten har rätt att byta vårdgivare Ska medge en robust och feltolerant realisering som kan hantera händelser som potentiellt kan orsaka skada eller avbrott i vård och omsorg Ska medge olika organisationsformer och att organisation och processer förändras Ska medge att vårdgivare med olika förutsättningar utvecklas i olika takt. Utgångspunkt är att samverkan sker i en heterogen miljö 28