Barnteamet på Syncentralen Halland

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Advertisements

NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
SENIORNET SWEDEN Grundad medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Nationellt Kunskaps Center för Dövblind frågor Inspirationsdagar
En reviderad läroplan för förskolan
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Aktualiteter SPSM; döv-hörselområdet
Pedagogiska hörselvården
Välkomna Inkludering av barn och ungdomar med hörselnedsättning inom förskola/skola sep 2011.
Balanserat Styrkort 2010 Syncentralen Göteborg Synverksamheten
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Specialpedagogiska skolmyndigheten är statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå.
Vuxenhabiliteringen Ett gott liv utifrån egna val
Modell för dyslexiutredning Arbetet startade i april 2010 Arbetsgruppen är geografiskt och kompetensmässigt tillsatt. - Vad är bäst för barnet? -Minsta.
Synträning vid synfältsbortfall orsakat av hjärnskada
Behov av habilitering och rehabilitering
Uppdrag: Att utarbeta förslag till riktlinjer för barn med språkstörning för att tydliggöra uppdrag och ansvarsgränser Syfte: Att kartlägga hur många och.
7.Nordiske Kongres for synspaedagogik
Habiliteringen En resurs för personer med varaktiga funktionsnedsättningar.
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Onkologidagarna / Swedpos nationella konferens
1 Teamet för personer med FlerfunktionshinderOrupssjukhusetSUS.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Arbetsförmedlingen 2015 Lillemor Billig Verksamhetssamordnare Göteborg och Halland.
Habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala län Studiebesök Marie-Louise Åkerlund kurator.
Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg och S Bohuslän Cecilia Hedström, leg dietist Vegetarisk kost – Vegankost. Många familjer väljer idag, glädjande.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
PROCESS KARTLÄGGNING - EN VISUELL GEMENSAM GRUND FÖR VÅRT ARBETE.
ÖS Anvisningar. ÖS Anvisningar 2011 Bakgrund: ÖS anvisningar är de planeringsanvisningar som ÖS ger ut till kansliet och förbunden för att inrikta planering.
SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning
Ingrid Nordberg, rådgivare/specialpedagog,
Barn som faller mellan stolarna
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
Nationell Patient Översikt
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion
SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning
PROCESS KARTLÄGGNING - EN VISUELL GEMENSAM GRUND FÖR VÅRT ARBETE.
Nyttjande av stimulansbidraget för andra målgrupper
Karin Månsson Arkitekt
Funktionsskillnader Tommy Hagström begripsam.com.
Inlevelseövning Jobba i par om 2 med en rullstol, där den ene provar på hur det är att ta sig fram och den andre går bakom och hjälper till vid behov.
MÅLET MED (WHO) PROJEKT
Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten
Nämnden för hälsa, vård och forskning
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Arbetsmarknadstorget
Välkommen till Habiliteringscentrum Västmanland
Samordnad vård och omsorgsplanering
SOU 2017:43 Gunilla Lillhager förvaltningschef LD Hjälpmedel
Förskrivarutbildning Hjälpmedel vid rörelsenedsättning
Syncentralen, Region Norrbotten
Dagrehabilitering Lasarettet i Ystad Information 2018 –
Förskrivarutbildning Kommunikations- och kognitionshjälpmedel
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Hörsel och Syn LD Hjälpmedel
Bodens ungdomsmottagning
Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test?
Ett projekt på neurorehab Rehab Väst
Inkluderande arbetsliv
Primärvårdens hälsoenhet
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Barnteamet på Syncentralen Halland Claes-Henrik Fast, Sofia Onsbacke, Louise Hemmingsen, Katrin Larsson, Gunilla Lindsköld, Gunilla Persson och Cecilia Esplana Reviderad Okt 2013

Målgrupp Barn och ungdomar med synnedsättning 0-20 år. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är en person synskadad som ”har så nedsatt synförmåga att det är svårt att läsa vanlig skrift eller med synens hjälp orientera sig - eller har motsvarande svårighet i den dagliga livsföringen”

Syncentraler Det finns 33 Syncentraler i Sverige Kungsbacka Det finns 33 Syncentraler i Sverige I Halland finns vi i Halmstad och Kungsbacka Halmstad

Region Halland Hälsa och funktionsstöd Hjälpmedels-centrum Kommunikation Habilitering Ansvaret för Region Hallands verksamhet ligger hos politiskt valda styrelser och nämnder. Regionfullmäktige bestämmer bland annat vilka mål Region Halland ska jobba efter och hur pengarna ska fördelas mellan olika områden. Regionstyrelsen leder och samordnar regionens arbete, med särskilt ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Regionstyrelsen har också uppsyn över de bolag som regionen helt eller delvis äger. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvarar för att hälso- och sjukvården och tandvården bedrivs enligt de mål som regionfullmäktige satt upp. Det gäller såväl verksamhet i egen regi som den som beställts av externa vårdgivare. 3 st Driftsnämnder med säte i * Halmstad * Varberg och *Kungsbacka. Vi styrs av den som är för specialiserad vård, med säte i Kungsbacka som förutom sjukvården ansvarar för länsövergripande verksamheter såsom Kommunikation, Hjälpmedelscentrum, Habilitering, Mödrahälsovård och ungdomsmottagningar. I varje kommun finns en lokal nämnd som har ansvar för att följa upp hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård. Inom Kommunikation finns följande verksamheter: Syncentral Audionommottagning Hörselteam Tolkcentral Resurscentrum för kommunikation Dako Syn- central Audionom- mottagning Hörsel- team Tolkcentral Resurscentrum för Kommunikation Dako

På Syncentralen (SC) finns; Optiker Kurator Synpedagog, barnteam Synpedagog, vuxenteam Synpedagog med inriktning blindhet Läkarsekreterare Hjälpmedelstekniker Assistent IT-samordnare Avdelningschef Ögonläkare

Barnteamets ansvarsområde Barn och ungdomar med synnedsättning: med eller utan andra funktionshinder 0 – 20 år Remiss från ögonläkare krävs

Det här är Ida och Rasmus Två ”vanliga” syncentralsbarn

Vad vet vi om Ida? Medfödd synnedsättning Glasögon för brytningsfel Kan inte behandlas eller korrigeras enbart med glasögon

Vad vet vi om Rasmus? Medfödd synnedsättning Flera funktionshinder Har kontakt med Habiliteringen Synnedsättningen är ett av flera funktionshinder. Ibland är andra funktionshinder mer framträdande än synnedsättningen.

Vanliga synskador bland barn Cerebral synskada Opticusatrofi Retinala degenerationer Medfödda missbildningar Nystagmus Cerebral synskada; hjärnsynskada är vanligast Opticusatrofi; förtvining av synnerven Retinala degenerationer, skador på näthinnan Medfödda missbildningar i olika delar av ögat Nystagmus, symtom på olika skador, t ex på albinism

Vid första besöket på syncentralen träffar Ida och Rasmus optiker, synpedagog och eventuellt kurator

Vad erbjuder SC Ida? Syncentralen ansvarar för Idas synrehabilitering. * Kartläggning Råd och stöd Synhjälpmedel Habiliteringsplan Information om synnedsättningen till Ida och alla runtomkring Uppföljning och ny bedömning, enligt barnets behov och syncentralens rutiner * Kartläggning; Aktuell situation, av den funktionella synförmågan, av behov, av information. * Råd och stöd; Information om samhällets stöd och praktiska lösningar mm * Synhjälpmedel; Utprovning och träning av div hjälpmedel efter behov – även praktiska åtgärder i de fall där det finns möjligheter att förbättra barnets situation - tips på strategier, strukturer etc * Habiliteringsplan; Upprätts i samråd med föräldrar, barn & ungdom * Information; besök i Idas kontaktnät ex förskola/skola

Kartläggning Rasmus har kontakt med Habiliteringen Vad erbjuder SC Rasmus? Rasmus har kontakt med Habiliteringen Kartläggning Råd och stöd kring synnedsättningen Synhjälpmedel SC medverkar vid upprättande av habiliteringsplan Information om synnedsättningen till Rasmus och alla runtomkring Uppföljning och ny bedömning, enligt barnets behov och syncentralens rutiner * SC medverkar.. ; Habplan i samråd med Rasmus föräldrar och ansvarig personal vid Habiliteringen * Kartläggning; som med Ida, * Synhjälpmedel; introduktion, utprovning och träning av hjälpmedel efter behov, ibland tillsamman med andra aktörer ex DaKo * Råd och… ; som med Ida, men om en etablerad kontakt med kurator på annan förvaltning finns går inte alltid sc kurator in i ärendet * Info…. ; som med Ida * Uppf… ; som med Ida

Synbedömning och kartläggning olika barn - olika behov dvs alltid individuella lösningar

Vi kan inte göra underverk, men ……… kanske förbättra något T ex glasögon, förstoringsglas, m fl optiska lösningar Tips om miljöförbättringar och anpassningar: ljus, placering, markering, strategier osv

På föräldrars uppdrag samarbetar vi med: Ögonklinken Habiliteringen Hörselvården Dako Förskola/Skola Specialpedagogiska skolmyndigheten Intresseorganisationer DaKo= Dataresurscenter för Kommunikation US= Unga Synskadade , SRF= Synskadades Riks Förbund, FSBU= Föräldraföreningen för Synskadade Barn och Ungdomar i väst,

Vi ser inte bara med ögonen..

………utan även med hjärnan Det kan vara svårt att särskilja om barnets svårigheter beror på synnedsättning eller en nedsatt synprestation till följd av andra orsaker, dvs visuell perception Syncentralen gör en funktionell synbedömning (hur barnet använder den syn som finns) vid behov ett Visuellt perceptiontest: diskrimination – minne – spatiala relationer – formkonstans- sekvensminne – figur/bakgrund – helhet Vad är visuell perception? Vår förmåga att med synen uppfatta, sortera och samordna Visuell perceptionsstörning En del mognar bort, en del kan övas bort, en del får man lära sig leva med Minska stressen Kompensera med anpassning, hjälpmedel, knep och strategier Ögonläkarens CVI -undersökning (vid försenad synutveckling) Nedsatt synskärpa - crowding Synfältsdefekter - ofta nedtill Visuella perceptions störning - anamnes o frågeformulär Skelning - vanlig Avvikande ögonmotorik (opticus hypoplasi) Nystagmus Ibland papillförändringar (CP - MR - EP stärker diagnosen)

Vad är syn? Synskärpa Synfält Kontrastseende Färgseende Adaptation Ackommodation Ögonmotorik Samsyn Synperception/syntolkning * Synskärpa – Ett mått på hur vi uppfattar detaljer; Tapparna i ”gula fläcken” används, sitter centralt på näthinnan. * Synfält - Området vi ser utan att röra på ögonen eller huvudet. Hela näthinnan används. * Kontrastseende - Förmågan att uppfatta ytors olika ljushet. * Färgseende – Förmåga att uppfatta färger, även snarlika nyanser; (tapparna) * Adaptation - Förmågan att anpassa synsystemet till olika ljusnivåer. Bländningskänslighet eller nedsatt mörkerseende. * Ackommodation – Ögats förmåga att fokusera (ställa in skärpan) på olika synavstånd. * Ögonmotorik (Ögonens rörelsemönster) - Förmågan att fixera eller följa ett föremål, utföra effektiva saccader * Samsyn – Ögonens samarbetsförmåga, och förmågan att smälta samman de två näthinnebilderna till en - att använda båda ögonen tillsammans och därmed få ett djup i bilden. * Synperception/syntolkning – Synsystemets förmåga att ta emot, bearbeta, sortera, känna igen och tolka olika synintryck, till en begriplig helhet.

Vad är visuella basfärdigheter? Lokalisation Fixation Tracing Tracking Scanna * Lokalisation – kunna se var ett föremål finns * Fixation – hålla blicken stilla och hinna uppfatta, hålla fast blicken vid föremålet * Tracing – med blicken följa en linje/gräskant/staket etc * Tracking – med blicken följa något som rör sig/bil/ekorre etc * Scanna – avsöka ett område/sida systematiskt

Bästa förmåga / Mesta förmåga Hur länge orkar man? 4 punkter 6 pktr - psalmbok 8 pktr - tidningstext 10 pktr - skrivmaskinstext 12 pktr - ”normal” läsning 18 pktr - storstilsbok 24 pktr – mindre Rubrik 72 punkter Orken varierar, är individuell och olika. Om man hela tiden ligger på sin yttersta ansträngningsnivå – går det åt mycket energi. Därför är planerade pauser lika viktiga som planerade aktiviteter. Vi kan inte använda vår bästa förmåga hela tiden. Hur länge orkar vi läsa koncentrerat och i vilken textstorlek kräver det för att få flyt i läsningen. För en normalseende person är det optimal punktstorleken - 12punkter - Man kan klara av att läsa 4 punkter hos optikern men inte läsa en hel textsida i denna storlek Man måste få hinna med att ”göra om” (repetera) uppgiften, för att kunna befästa kunskapen och känna att man kan den ( känna sig duktig). Risken är när man har en synskada är att man aldrig hinner med detta. Viktigt att kunna påverka resultatet och hitta strategier. Bra strategier är också att kunna veta när man behöver hjälp, och veta sin begränsning och sina behov. ( Miljöanpassningar)

Hjälpmedel - aktuella för barn med synnedsättning: Avlastande hjälpmedel Kompenserande hjälpmedel - individuellt utprovade efter behov Avlastning – så att inte skador pga felaktig ställning/belastning permanentas (ergonomi/arbetsmiljö) Kompensation – ge möjlighet att t ex läsa/skriva/ta del av bilder ex Lutande läsplan, prismaglas ex Glasögon, lupp, kikare, läslinjal, eller Läskamera, anpassning i dator, talbokspelare etc.

Vår Målsättning Att skapa: Synlust Synminne Synstrategier Syneffektivitet Syntillit * Synlust; Att vilja och våga använda sin syn eller njuta av att se även om bilden är ”suddig”. Känslan av att det är roligt och lustfyllt sätter igång energi som gör att man orkar se mer, även om synförmågan är begränsad. Syn-nyfikenhet med eller utan hjälpmedel. * Synminne; Förmågan att registrera ett eller flera objekt i omgivningen, och lagra det i hjärnans bildminne * Synstrategier: ex hålla blicken i en fast position, för att använda ”bästa delen av näthinnan” - Att scanna av en bild/vy/människa från vänster till höger, rad för rad, precis som när man läser * Syneffektivitet; Att man lärt sig kunna se och tolka det man ser, trots man ser det mindre klart och tydligt, genom erfarenheter och intresse, färger mm (jmf McDonalds-logga) Att medvetet använda sina hjälpmedel t ex: i studier läsglasögon / Daisybok + lärobok / CCTV, * Syntillit; Uppnår man när de här ovan punkterna fungerar praktiskt, DVS Att lita på det man ser. Vare sig det är nära, på långt håll, tydligt eller suddigt och att man genom erfarenheter och positiva upplevelser tolkar bilden rätt, oavsett om man ser hela eller bara en del av den.

… så skapar vi självständighet, aktivitet och delaktighet.

Tankar? Frågor?