SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning

En presentation över ämnet: "SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning"— Presentationens avskrift:

1 SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning

2 Bakgrund Socialstyrelsens rapport ”Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning” 2012 Nationella kvalitetsregister finansieras av SKL Blev registerkandidat 2015 Har en registerhållare och en styrgrupp med olika yrkesbakgrunder En av bakgrunderna till att SKRS startade var SOS rapporten ”Rehabilitering för vuxna med syn eller hörselnedsättning” där synverksamheterna i landet fick skarp kritik för att det inte fanns någon samsyn, hur synrehabiliteringen fungerar, vilka metoder som används och vilket effekt de har. Nationella kvalitetsregister finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting. Nationella Kvalitetsregister ger kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras. De har bidragit till att rädda många liv och är en unik företeelse internationellt sett. Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ett Nationellt Kvalitetsregister kvalitetsgranskas och är certifierat av den Nationella Styrgruppen för kvalitetsregister. För närvarande (2017) finns 96 Nationella Kvalitetsregister i drift med gemensamt ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Under 2017 får också 12 så kallade registerkandidater ekonomiskt stöd. Alla register lämnar återkommande rapportering och förnyad ansökan om ekonomiskt stöd, och får i samband med detta en återkoppling med förslag på utveckling och förbättring av registret. Denna återkoppling är en viktig del i kvalitetssäkringen av de Nationella Kvalitetsregistren. Idag är Sverige utan tvekan ett föregångsland vad gäller att följa kvaliteten för patienterna och det kämpas på många håll med att bygga upp liknande system. Registerhållare Anne Granath - Biträdande verksamhetschef; Hörsel-, Syn- och Tolkverksamheten, Västra Götalandsregionen Styrgrupp Eva Kalén - Avdelningschef, samordnare Dövblindteam, legitimerad arbetsterapeut; Syncentralen, Resurscentrum för kommunikation Dako, Region Halland Ann-Charlotte Edman - Synpedagog, legitimerad Ögonsjuksköterska; Region Halland Carolina Reinhag - Kurator; Syncentralen och Hörcentralen, Region Gotland Anna-Karin Öhman - Utvecklingsstrateg/samordnare; Dövblindteam, Habiliteringscentrum, Västerbottens Läns Landsting Annelie Lindberg - Verksamhetsutvecklare, synpedagog; Hörsel-, Syn- och Tolkverksamheten, Västra Götalandsregionen Jeanette Källstrand Eriksson - Studierektor, PhD (filosofie doktor); Högskolan i Halmstad Susanne Albrecht - Ögonsjuksköterska, project manager; Registercentrum Syd, Landstinget Blekinge Synneve Dahlin-Ivanoff - Professor; Göteborgs Universitet Vivianne Emanuelsson - Patientföreträdare; Synskadades Riksförbund, Stockholm Mikael Ståhl - Patientföreträdare, utredare/ombudsman; Synskadades Riksförbud, Stockholm

3 Bakgrund, forts Start pilotregistrering hösten 2014
5 synverksamheter i Sverige – Blekinge, Halland, Västerbotten, Gotland och Skövde i Västra Götaland Avslut av piloterna vår 2015 Breddinförande oktober 2015, 15 landsting/regioner gick med 5 synverksamheter i Sverige – Blekinge, Halland (har många registreringar), Västerbotten, Gotland och Skövde (har många registreringar) i Västra Götaland. Alla pilotenheter hade kopplingar till en styrgruppsmedlem vilket styrgruppen ansåg vara nödvändigt. Att Halland och Skövde hade många registreringar berodde på att det fanns styrgruppsmedlemmar i arbetsgruppen som höll i införandet. På Gotland var man i samma position till en början men registreringarna avtog vid föräldraledighet av styrgruppsmedlemmen där. Västerbotten och Blekinge registrerade inte lika mycket, hade endast styrgruppsmedlem att tillgå vid behov, inte i arbetsgruppen. Under oktober 2015 påbörjades utbildning och implementering för 15 enheter: Borås, Göteborg, Jönköping, Kalmar, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm, Sundsvall, Uppsala, Vänersborg, Västervik, Västerås, Umeå och Östersund. Inom Region Skåne räknade vi med att de fyra syncentraler som finns (Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad) kommer att inkluderas i SKRS. I februari 2016 hölls ytterligare en utbildning i webmodulen och då deltog Örebro, Falun, Gävle, Eskilstuna och Karlstad.

4 Syfte Ledord är: ”Rätt patient ska få rätt behandling av rätt behandlare i rätt tid”.  Kommer från begreppet God vård. God vård är i sin tur ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). Sex områden lyfts fram som viktiga förutsättningar för God vård: kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård patientfokuserad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård i rimlig tid.

5 Syfte Syftet med SKRS är att öka kunskapen om rehabiliteringsåtgärder och dess effekt för att uppnå likvärdig synrehabilitering i Sverige.  en nationell samsyn om metoder och på sikt en evidensbaserad synrehabilitering. att utveckla process- och resultatmått efter relevanta evidensbaserade åtgärder samt utgöra underlag för forskning och verksamhetsutveckling samt kliniskt förbättringsarbete. Registret är nu i drift men flera verksamheter måste komma i gång att registrera regelbundet för att datan som samlas in blir tillförlitlig.

6 Webmodul och hemsida Webmodulen i SKRS bygger på socialstyrelsens generiska processmodell Patienter/brukare över 20 år registreras i webmodulen Webmodulen är kopplad till folkbokföringsregistret Webmodulen ska synanpassas Kvalitetsregistret har en hemsida Hemsidan är synanpassad

7 Processteg för hälso- och sjukvård
Vårdbegäran (remiss/egenremiss) Utreda Identifiera hälsotillstånd Kartlägga Upprätta vårdplan Utföra behandlande åtgärder Åtgärda hälsoproblem Utvärdera vårdplan Avslut vårdplan

8 Webmodul Remissflikens uppgifter hämtas från remissen Uppgifter under övriga flikar samlas in från synverksamhetens arbete WHO:s kriterier för synnedsättning används Åtgärderna registreras med KVÅ koder Bedömningsinstrument registreras – ger samlad bild av vad som används i Sverige Alla behandlande yrkeskategorier ska registrera Vad, hur och var man ska registrera beskrivs i manualen

9 Uppföljning Remiss - egenremiss Kartläggnings-besök Uppföljning
Återbesök Uppföljning Uppföljning

10 Bedömningsinstrument
Processmått Remisskriterier Åtgärder (KVÅ) Bedömningsinstrument Väntetid/ledtider från remissdatum till avslutad individuell rehabiliteringsplan. Ledtider för olika behandlande åtgärder. Från remiss-första besök-återbesök-uppföljning-avslutad rehabiliteringsplan Behandlingstid med hänsyn till demografi och genusperspektiv Upprättade individuella rehabiliteringsplaner Avslutade individuella rehabiliteringsplaner Metoder som ger bäst/störst effekt (under utveckling)

11 KVÅ Kommer från Socialstyrelsen
Är ett nationellt sätt att klassificera de åtgärder som verksamheterna gör Är en klassifikation av vårdåtgärder, finns kirurgiska och icke kirurgiska Finns att hämta i digital form på socialstyrelsens hemsida Viktigt med samsyn inom den egna verksamheten för vad koderna står för Arbete pågår i styrgruppen med att se över KVÅ listan men fler enheter måste börja registrera innan arbetet kan slutföras, för att få en bild av alla synverksamheter i Sverige. Just nu är det en stor övervikt av registreringar från VästSverige.

12 Bedömningsinstrument
Med begreppet bedömningsinstrument i kvalitetsregistret menas även ej validerade bedömningsinstrument. För att det ska kallas ett bedömningsinstrument ska det finnas en manual och att man använder det på samma sätt varje gång. Inventera vilka instrument som används Fastställ hur de ska benämnas så att det går att sammanställa utdata

13 Information till patienter/brukare
Patienter/brukare ska informeras om vad ett kvalitetsregister är och om de vill medverka enligt lokala rutiner i landstinget/regionen Information till patient/brukare och närstående finns på hemsidan i svartskrift och som ljudfil Informationen ska lämnas direkt till patient/brukare Patient/brukare har rätt att tacka nej till medverkan i ett senare skede och då ska alla uppgifter i registret raderas Kvalitetsregistret ska enbart innefatta patient/brukare som uppfyller kriterierna för synrehabilitering

14 Täckningsgrad För att kunna mäta täckningsgraden är det viktigt att ha kontroll över och kunna redovisa hur många nya remisser och egenremisser som kommer in till synverksamheten under ett kalenderår och hur många som tackat nej till medverkan i Kvalitetsregistret. From finns en KVÅ kod att använda för registrering i kvalitetsregister, GD009.

15 Nyttan med SKRS SKRS finns för att utveckla och säkra rehabiliteringens kvalitet så att resultatet och upplevelsen blir ännu bättre för våra patienter/brukare. Det gör det möjligt för oss att följa upp den rehabilitering som ges. Förbättringsarbetet möjliggörs av alla patienters/brukares medverkan så att vi kan jämföra resultat mellan olika enheter i landet. Med uppgifterna i registret får vi unika möjligheter att se vilka metoder som ger bra resultat för våra patienter/brukare och vilka som inte längre bör användas. Ju fler som är med desto säkrare blir resultaten.

16 Nyttan med SKRS, forts Kvalitetsregistren har en central roll i flera framgångsrika förbättringsarbeten i vården. Data från registren kan användas för att följa resultatutvecklingen i den egna verksamheten men också för att jämföra med andra. På längre sikt kan uppgifterna i SKRS användas för forskning

17 Kontaktpersoner Varje enhet utser lämplig kontaktperson
Kontaktpersonerna ansvarar för utbildning och support till användare lokalt. Kontaktpersonerna är länken mellan SKRS och användare. Det innebär att förmedla frågor, synpunkter och förslag till förbättringar till SKRS. Användarmöten för kontaktpersoner anordnas där det finns möjlighet att utbyta erfarenheter och synpunkter. Nästa användarmöte är planerat 11 oktober 2017.

18 Kontaktvägar Frågor av teknisk karaktär förmedlas till Frågor som rör innehåll, definitioner, rutiner etc förmedlas till

19 Ledningsfrågor Vid synchefsmöten finns möjlighet att utbyta erfarenheter och synpunkter ur ett ledningsperspektiv. Det finns också en referensgrupp med verksamhetschefer för ledningsfrågor kopplade till SKRS.