Från 40‰ till 40% på 6 år

Stefan Rodheim Jan Svärdhagen Utvecklingsledare IKT-pedagogiskt centrum -IT-ingenjör- Jan Svärdhagen Utvecklingsledare Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) -Religionsvetare/Filosof-

En kort men intensiv historia 2002- ett program, 5 kurser 2007- knappt 40% av studenterna studerar på distans 2009 – uppskattningsvis 50% Analog distanspenna

Högskolan Dalarna – Antal registrerade studenter inom Nätuniversitetet 2003-2007 Källa: Ladok 3786 3054 1413 1017 496 Antalet registrerade studenter har ökat från knappt 500 år 2003 till närmare 3 800 studenter 2007.

Studenter i över 50 länder

Studentens Lärarens ? flexibla Arbetsgivarens

Hur arbetar vi? Fungerande administrativ plattform (Fronter) Hög tillgänglighet (Streaming ) (Föreläsning Fö1) Interaktion (Marratech) Ledning Innovativa lärare Stödorganisation (IKT-pedagogiskt centrum)

Fronter

Videochat

Marratech

-Produktionsteknikerprogrammet- 120 högskolepoäng Installationsteknik Styrteknik grundkurs Materiallära för produktionstekniker Mätningsteknik Kvalitet Pappersteknik Skärande bearbetningsteknik

-Språkutbildningar- Engelska Tyska Franska Italienska Spanska Japanska Kinesiska Arabiska Ryska Portugisiska Koptiska Nybörjarsvenska

-Utveckling av eTjänster- 120 högskolepoäng

eTjänster, perspektiv och utvärdering Datasäkerhet och integritet Kommunikation , gruppdynamik och eTjänster Programmering av mobila enheter Design av eTjänster

-Hälsa/Omvårdnad- Demens och Basmedicin äldrevård Trädgård & välbefinnande Arytmikurser

Vilket är framgångsreceptet?

Utveckling tar tid Jedeskog

Avgörande faktorer Pedagogik framför teknik Webbaserat med hög interaktion Lärarna (den förändrade lärarrollen) Ledning Stödorganisation (IKT-pedagogiskt centrum)

På gång Upphovsrättsfrågan Welcome ”Distanslärarens arbetsmiljö” Mediaserver Stora Enso Ludvika-projektet

Externa projekt Stora Enso Ludvika kommun Fördelar: • Föreläsningarna är alltid tillgängliga - deltagarna kan se föreläsningen när det passar för arbetet • Inspelade föreläsningar ger möjlighet att repetera och ta paus • Närhet till industrimiljö möjliggör snabb koppling mellan teori och praktik Nackdelar och förbättringsområden: • Kommunikation med läraren sker inte direkt utan via forum eller e-post • Fysisk introduktionsträff för Massa- och papperskursen saknades • Det saknas en anpassad lokal. Studiemiljön behöver förbättras – behov av lärcentra på varje bruk • Svårt att få acceptans från närmaste chef att lägga tid på utbildning • Det blev mycket att jobba fulltid och utbildas därutöver. Övrigt: • Hur fungerar metoden för äldre deltagare? Bra form av utbildning - ”Vi tror på metoden” Stora Enso Ludvika kommun

Allt är sig likt fast annorlunda Att vara lärare av Martin Bäcklin (1948). I Almqvist & Wiksells serie: Handböcker för lärare, 10. s. 143 De tekniska hjälpmedlen för undervisningen lär man känna så småningom, men bekantskapen bör inte uppskjutas för länge. Läsfolk har ibland rätt grumliga begrepp om maskiner. Det känns ganska genant, när t.ex. en baloptikonlektion kommer av sig vid ingången, därför att man inte behärskar apparaten. Jag har sett skådespelet rätt många gånger. 1946 års skolkommission föreslår, att en specialkurs i användandet av tekniska hjälpmedel (skrivmaskiner, dublikatorer, grammofoner,- epidiaskop för skioptikon- och baloptikonbilder, filmapparatur, radioutrustning) skall inläggas i lärarutbildningen. Jag skulle vilja rekommendera mina läsare att ta del av kommissionens motiviering (betänkandet s. 472 ff.). Enligt min mening är det angeläget, att förslaget beaktas. Den åsikten kan man hysa utan att förfalla till yrvaket aktualitetsjäkt eller till övertro på de tekniska hjälpmedlens betydelse. De är blott hjälpmedel, men som sådana kan de ibland vara ovärderliga.

Vi är alltid beredda

Tre delkomponenter Frigöra oss från klassrumstänkandet. Streaming-Presenter Skapa kommunikationsytor där studenter synliggörs Marratech - Videochat En administrativ bas- Fronter