Vägen från forskning till evidensbaserad praktik KE

Vad är forskning? Syftet med grundforskning är att forskaren vill nå en grundläggande, fundamental förståelse för det fenomen som studeras, t ex att förstå hur alla våra proteiner fungerar och samverkar eller vad det är som får oss människor att flytta www.forskning.se

Vad är forskning 2 Syftet med tillämpad forskning är att hitta en praktisk tillämpning av den kunskap som forskningen leder till, t ex att förbättra egenskaperna hos ett läkemedel eller konstgjord led. Den behovsmotiverade forskningen har ett tydligt mål från början, en nytta, t ex att komma fram till effektivare antibiotika eller bättre fysioterapi efeter stroke. Från den nyfikenhetsstyrda forskningen väntar man sig kanske ingen omedelbar nytta alls. Nyfikenhetsstyrd forskning ökar vetandet, oavsett om forskaren kommer fram till fakta som kan leda vidare till nya frågeställningar eller om det är en återvändsgränd. Utvecklingsarbete handlar om att använda ny kunskap för att skapa eller förbättra produkter eller processer.

Syftet med medicinsk forskning Förbättra möjligheten att: Bota, lindra och trösta Eller… Utnyttja sjukvårdens begränsade resurser mest effektivt Förstå mekanismer bakom sjukdom, symtom och lidande Utveckla vårt vetande kring grundläggande mekanismer i kroppen och själen

Gapet mellan forskning och sjukvård Endast den tillförlitliga kunskap som verkligen når patienten är till nytta Många forskare hävdar att deras fynd bör påverka sjukvårdens praktik De enskilda professionella inom vården kan omöjligen samla in all vetenskap och kritiskt granska och skapa en syntes som grund för förändrad praxis Därför behövs oväldiga aktörer, utan egenintressen, med ansvar för att styra sjukvården genom kunskapsnormering

Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Pågående riktlinjearbeten Stroke Depression och ångestsjukdomar Diabetes Demens Psykosocialt omhändertagande vid Schizofreni Lungcancer Metoder för att förebygga sjukdom genom påverkan av livsstil Rörelseorganens sjukdomar Tandvård Preliminära versioner Regionala seminarier Slutversion 2009 Prioriteringsfas Preliminära versioner 2010 Regionala seminarier Slutversion 2010/11 Prioriteringsfas 2009 Preliminära versioner Regionala seminarier Slutversion 2010

Kunskapsstyrning för vård och omsorg God vård & omsorg

Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner

Riktlinjernas fokus Inte alla kliniska situationer... Kontroversiella områden ”Vägval/vattendelare” Stora praxisvariationer Olika former av relevanta typfall Indikationer/åtgärder med stora volymer där behovet av vägledning är som störst! KE

Hur bidrar riktlinjerna till en god vård på lika villkor?

Vad ska riktlinjerna leda till? god vård och omsorg evidensbaserad praktik stödja öppna och systematiska beslut om resursfördelning ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram

Vem riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksam-hetschefer Vård- och omsorgspersonal

De nationella riktlinjernas innehåll rekommendationer om prioriteringar i en skala från 1–10 (rangordning) rekommendationer om åtgärder som inte bör utföras (”icke-göra”) rekommendationer om åtgärder som bara bör genomföras inom ramen för kliniska prövningar eller forsknings- och utvecklingsprojekt (”FoU”) indikatorer för God vård (underlag för uppföljning) KE

Riktlinjeprocessen KOMMUNIKATION OCH FÖRANKRING INDIKATORER FÖR GOD VÅRD FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING VETENSKAPLIGT UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer KOMMUNIKATION OCH FÖRANKRING INDIKATORER FÖR GOD VÅRD PRELIMINÄR VERSION - regionala seminarier MÄTA & FÖLJA UPP SLUTLIG VERSION UPP-DATERING

Grunden för prioriteringen Människovärdes- principen Behov- och solidaritets- principen Kostnadseffektivitets- principen Arbetsgången

Stegen till rekommendationerna Formulering av tillstånds- och åtgärds- listan Bästa tillgängliga kunskap systematiska översikter referentgranskade publikationer beprövad erfarenhet ”formell konsensus” Sammanställning av faktadokument, komplettering av tillstånds- och åtgärdslistan Rang- ordning 1 - 10 Icke göra Avgränsning Tillstånd/ åtgärdslistan Vetenskapligt underlag Prioritering FoU

Principer för prioriteringen Hög prioritet ges åtgärder vid allvarliga tillstånd och stort behov med stor medicinsk nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet ges åtgärder med liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/ motstridigt och det samtidigt finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd som kan betecknas som andrahandsval

Varför prioritera? Alla skall ha rätt till god vård på lika villkor Resurserna är ändliga Effektiv användning av resurserna Ordnat införande av nya metoder Utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Lars Grip

Samarbete under processen

Ordnat införande

Förankring! ledande experter deltar hearings regionala seminarier webbplatsen myndighetssamarbete nyhetsbrev dialoger patientföreningar yrkes- och specialitetsföreningar

Sammanfattning Nationella Riktlinjer Resurserna ska användas där de ger bäst nytta Öppna och systematiska prioriteringar Systempåverkan Skapa dialog Skapa en god vård och omsorg för den enskilda individen Skapa en grund för förbättrings- och kvalitetsarbete