Några av antropologins karaktärsdrag

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

De eviga frågorna behöver ett svar
Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Livsåskådning och religion
Vägledning i det mångkulturella samhället
Samhället är mer än summan av sina delar
Föräldramöte 12 september 2011
Att arbeta med symboler
Dept. of Design Sciences, Lund University
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Semiotik SIGN - tecken, består av en fysisk komponent som vi kan uppfatta med våra sinnen, hänvisar till något annat än sig själv CODE - kod, tecken organiseras.
Vår plats/andra platser
Varför tror människor.
Etnografi för Design.
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Den sociala människan Social kategori Social grupp Folksamling
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
Fenomenologi Av grupp 4: Linnéa Johansson, Wilhelmina Horn, Elin Wahlberg, Nina Haraldson och Johanna Lindman.
Vad är religion?.
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Etik Religionskunskap, åk 9.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Nationalitet och etnicitet
Värderingar En värdering är egentligen ingenting annat än en personlig uppfattning om hur bra eller dåligt någonting är eller om vad som är rätt eller.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Harriet Borg Unander Leg psykolog
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
SEMIOTIK.
Religionskunskap A 50p.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Värdegrund och yrkesetiska aspekter
Vardagsliv och boendestöd
Funktionell ämnessyn i religion
Att lära sig att analysera
Normer Formar vårt beteende.
Samhällets ojämlikhet
Religion?.
Politisk Geografi.
Reduktionsdelning= (Meios)
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Det antropologiska basåret Välj kurser på vårt antropologiska smörgåsbord.
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan. Att skapa ordning och mening.
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 2: Kulturbegreppet och den antropologiska metoden (1)
Välkomna till kursen! INTRODUKTIONSKURS – ANTROPOLOGISKA PERSPEKTIV - A1.
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 8 Antropologiska erfarenheter – summering av introduktionskursen.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 Etnicitets-begreppet och Etnisk identitet.
SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Kulturantropologi A1 VT 2015 Föreläsning 7 Antropologisk metod och arbetssätt + Gästföreläsning med Charlotta Widmark.
Davos 1929 Ernst Cassirer Martin Heidegger Varat och tiden
Internationella relationer
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
En kort introduktion Göran Brante
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
Samhället och individen
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Vad är grupper och roller?
Berättelser.
Verktyg (analysfrågor) i det strukturella perspektivet
”Förskolebarnens röst”
Religionskunskap Lektion 2.
Presentationens avskrift:

Några av antropologins karaktärsdrag Kulturbegreppet Holism Jämförelse Det lokala ur ett globalt perspektiv. Deltagande observation Relationen mellan emiskt (emic) och etiskt (etic)

Evolutionism Kultur i singularis Unilinjär evolution Socialdarwinism Etnocentrism.

Funktionalism Kulturer i pluralis. Kulturer är funktionella enheter. Olika fenomen ska förstås utifrån sin funktion för att bibehålla helheten. Kulturrelativism. Alfred Radcliffe-Brown Bronislaw Malinowski

Strukturalism Olika kulturer är variationer på samma grundläggande tema. Intresse för ”tankens grammatik” Människan tänker i binära oppositioner & homologa kedjor Claude Lévi-Strauss

Ett regelverk – oändlig variation

Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Vi vet inte vad vi ska göra.

Vad är kultur? Normer och värderingar som binder samman människor i gemenskaper. Föreställningar om hur världen ser ut. Föreställningar om hur världen borde se ut.

Tecknet och det betecknade Relationen mellan tecknet och det betecknade är godtycklig. Att hålla varandra i hand. Djup och yta. Sjukdom och symtom.

”Det snaggade håret” Kulturella föreställningar och ideal fortlever genom att ta sig olika och nya uttryck

Signal och symbol Signaler utlöser oreflekterat beteenden hos oss och är betydelsemässigt ”grunda”. Symboler har ett existentiellt djup, de berör våra känslor och föreställningar.

”Ögat är traditionens organ” Med Tova på Skansen. Papegojan på gågatan. Vi förhåller oss inte till världen som den är utan till världen så som vi tolkar den.

Den sociala dimensionen av kultur Betydelsen av det vi gör definieras alltid av andra. Vårt handlande har alltid en symbolisk dimension. Symboler måste kunna avläsas av andra för att de ska vara kulturella.

Kritik av kulturbegreppet Konflikt snarare än konsensus. Fragment snarare än system. Otydlighet snarare än mening. Klumpar ihop människor genom att överbetona likhet och tona ner individualitet och skillnad.

”Hannerz boxar” 1 2 3 4 5 6 Medfött Förvärvat/utvecklat Individ Beständigt kollektiv Universellt