Förändringsagenter i skolor och förskolor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Syftet med uppdraget Att under åren planera och genomföra systematiska utvecklingsinsatser inom ämnesområdena.
Svedala 15 mars 2012 (Vad) och HUR i utvecklingsarbetet – exempel på strategier som beskrivs i forskningen.
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Diskussionsfrågor för gymnasiearbetet – yrkesprogram
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
Plan mot kränkande behandling
Nya Elementar!.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
Arbetsplan för skolbiblioteket
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Hur stärker vi rektors pedagogiska ledarskap
Läroplansträff Välkomna. Program för förmiddagen 8.30 Uppföljning av lektioner som planerades förra gången. Berätta för varandra gruppvis om.
Hej och välkomna!.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Vardagsverksamheten sköts genom en Arbetsorganisation som skickar ner problemen som uppstår till en Utvecklingsorganisation som hämtar kraft och delar.
UPPDRAGET kompetensutveckling av lärare en multimediadator till deltagande lärare e-postadresser till alla lärare och elever förbättra tillgängligheten.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
Välkommen till ESF:s seminarium
Föräldraråd
Försöksverksamhet med övningsskola och övningsförskola
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
BFL i Lilla Edet - 2 år 27 oktober 2014.
Planering och genomförande av undervisningen
Kunskapande för framtiden - att ELEVEN ser sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess SIGTUNABOXEN
PA1201 Projektarbete 100 p.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Arbets- och utvecklingsorganisation
Genomlysning av vår organisation
Uppföljningsbesök Uppföljningsbesöken Besöken har givit Delegationen för IT i skolan värdefull information om hur satsningen genomförs.
Region Östergötland Nätverk för IT och lärande Mjölby den 19 mars 2003 Verksamhet med NätverkSamordnare 2003 ingår nu i nya myndigheten för skolutveckling.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
PBS så här långt Föreställningskarta
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Projektarbetet 2012 En 100-poängskurs som är gemensam för alla gymnasieelever - men som ändå skiljer sig åt…
Lärande utvärdering genom följeforskning
Festina lente – skynda långsamt
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Tillsyn och insyn i fristående verksamhet Omfattning i Kristianstad december fristående förskolor,777 barn 2fristående fritidshem407 barn 2fristående.
ATT UTVECKLA LÄRARES FÖRBÄTTRINGSFÖRMÅGA ULF BLOSSING.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1.Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem.
Bilder från utvärderingen av ”IT för skolledare” 2003.
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Samverkan.
Utvecklingsorganisation för skolförbättring
Skolutveckling tillsammans, Topp
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Professionell utveckling för den reflekterande praktikern
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Varmt välkommen till kursen Avslutande VFU, 13,5 hp. VT 2019
Att leda förbättringar i förskola och skola
VFU i CL-programmet
Presentationens avskrift:

Förändringsagenter i skolor och förskolor Ulf Blossing, docent, Göteborgs universitet Dialogkonferens, 17 december, Helsingborg Nätverket för Praktiknära Forskning och Forskningsnära Praktik i Väst (PFFP)

Förändringsagenter med många namn Lärledare Utvecklingspedagoger Teacher leaders Didaktikmentorer Samtalsledare Processledare

Syfte: ”Att driva på skolutvecklingen…” Planera och sköta kompetensutvecklingsdagar… Leda gruppsamtal… Leda lokal pedagogisk planering… Informera om utvecklingsarbeten… Informera om forskning… Ansvara för den verksamhetsförslagda utbildningen… Ansvara för likabehandlingsplaner…. Delta i pedagogiska samtal på personalrummet Genomföra utvärderingar…

Var kommer idéerna ifrån? Organisationsutveckling Professionell utveckling PLC – Professional Learning Community En professionell lärande gemenskap Organisationsutveckling: se på organisationen och dess strukturer utifrån arbetsgemenskapen, system av människor, behov, kultur, extern agent med kompetens för förändring Professionell utveckling: stöd för lärarna på skolan, i arbetslaget…

PLC Elevernas lärande Lärarnas lärande Undersökande lärande Ledarskap för lärande

Att utveckla en organisation med förändringsagenter Syfte och mål? Hur ser läget ut i den lokala organisationen? Arbetsorganisation Arbetsprocess Hur går lärandet till? Struktur som ger förutsättningar Innehåll

Arbetsorganisation Grupperingssystem Målhanteringssystem Kommunikationshanteringssystem Ansvarssystem Beslutssystem Belöningssystem Normsystem Granskningssystem Driftsorganisation Utvecklingsorganisation

Arbetsprocess Probleminventering Samtalsledare Datainsamling Konfliktlösning Informationsförmedling Analys Åtgärdsplanering Work-shop Mikroprocess Makroprocess

Förändringsagentsroller   Agentens arbets-process Arbetsorganisation Drift Utveckling Mikro Biträdet Handledaren Makro Projektledaren Organisations-utvecklaren

Biträdet Rollen som biträde kännetecknas huvudsakligen av att med mikroprocesser fungera i skolans driftsorganisation. Den här rollen utmärks av en stark koppling till rektor. Rektor ger ansvar till biträdet att utföra uppgifter som ligger inom driftsorganisationen, många gånger gäller detta implementering av reformer som i exemplet nedan. Litet ansvar, arbetslaget, opererar under rektor, bunden kommunikation

Handledaren Rollen som handledare kännetecknas huvudsakligen av att med mikroprocesser fungera i skolans utvecklingsorganisation. Handledaren återfinns i olika grupper och under projektets inledande fas utgjorde de så kallade lärande samtalen en viktig del i förändringsagenternas arbete. Större ansvar, öppnare kommunikation, arbetslaget…

Projektledare Rollen som projektledare utmärks huvudsakligen av att med makroprocesser fungera i skolans driftsorganisation. Det bästa exemplet på sådana uppgifter kan utgöras av olika implementeringsinsatser inom en mer given eller traditionell ram.

Organisationsutvecklaren Rollen som organisationsutvecklare kännetecknas huvudsakligen av att med makroprocesser fungera i skolans utvecklingsorganisation. Hur den lokala skolan ska organiseras för att främja lärandet blir en central fråga.

Hur såg läget ut i tre kommuner vid projektets slut? Hagfors Årjäng Järfälla Lärgrupper Lärledare Kompetens- utvecklingsdagar Aktionslärande Skolutvecklingsarbete Arbetslag Utvecklingsfrågor Arbetslagsarbete Utvärderingar Samtal i personalrum Projektlag Processledare Leda projektet Lärmiljö Utvecklingsprojekt Organisationsledare Arbetslagsutvecklare Projektutvecklare

Hur gick lärandet till när det gäller förändringsagenterna? Hur ska vi genomföra morgondagens möten? Hur ska lärarnas reaktioner hanteras? Hur ska agentrollen utformas? Hur ska arbetsgemenskapen organiseras?

Möten Mötes konstellationer 1 gång/ vecka Varannan vecka 1 gång/ månad 2-3 ggr/ termin 1 gång/ termin 1 gång/ läsår Vid behov Förekommer ej Agent+agent(er) Årjäng1) Hagfors   Järfälla Rektor+agent(er)  Årjäng1) Årjäng2) Lärare+agent(er) Årjäng Utvecklingsledare+ agent(er) Hagfors Järfälla Skolchef+rektor+ agent(er) 1) Gäller grundskola 2) Gäller förskola

Nådde kommunerna syftet? Hagfors Årjäng Järfälla Organisationsledare Arbetslagsutvecklare Projektutvecklare Brister i effekt på klassrumsnivå. Splittring i syftet. Aktionslärande. Ja! Variation i lärledarnas kompetens. Gå vidare med att stärka den. Ja, effekt i barngrupperna. Nej, begränsad till projektgrupperna.

Råd Bestäm syftet med de interna agenterna. Ge agenterna en grundläggande utbildning. Var i organisationsstrukturerna ska de verka? Kommunicera syftet och ge mandat. Organisera för agenternas kontinuerliga lärande. Följ upp och kontrollera läget.