Att leda förbättringar i förskola och skola

En presentation över ämnet: "Att leda förbättringar i förskola och skola"— Presentationens avskrift:

1 Att leda förbättringar i förskola och skola
Ulf Blossing , professor i pedagogik

2 Frågor Vilka uppgifter? Var ska jag ”vara” i organisationen?
Vem bestämmer uppgifter? Hjälp med hur? Var ska jag ”vara” i organisationen? Vilken blir min relation till Lärarna? Skolledarna? Vilka befogenheter har jag? Vad bestämmer vad som är möjligt att göra? Hållbarhet, hur? Den vetenskapliga förankringen? Här kan de få komma med fler frågor.

3 Förbättringsarbete i skolan
Organisationer är tröga Skolor är närbyråkratier Förändring sker hela tiden Förbättringsarbete är det medvetna, planerade arbetet för att förbättra verksamheten Förändringar påverkar förbättringsarbetet Planera, följa upp och revidera förbättringsaktionen Ulf Ett sätt att sätta ngn slags ram men också att förklara de olika begreppen Grundläggande förutsättningar I revidera ingår både att hantera förändring men också att förstå utebliven förbättring

4 Att genomföra ett förbättringsarbete innebär att… (Hall & Hord)
fokusera den lokala organisationen, kultur och struktur arbeta med processer och inte händelser, aktioner intervenera i arbetsumgänget, fokusera individers och gruppers handlingar, anpassa interventionerna så att motstånd reduceras, att arbeta i lag, fokusera lärandet.

5 Vad vet vi om framgångsika skolor?
Vad är utmärkande för ett framgångsrikt förbättringsarbete? Och ett inte framgångsrikt…? Vad ska ledas och hur? Vem ska leda? Utmärkande? En tydlig och målinriktad struktur. Kultur: Professionell lärande och gemenskap (PLC). Otydlig och ej målinriktad… Vad? Arbetet mot målen Utvecklingen av organisationsstrukturen Lärares lärande Vem? Rektor Och lärare… distribuerat ledarskap

6 Var finns jag i organisationen?
Arbetsorganisation Driftsorganisation Utvecklingsorganisation Förbättringskapacitet Var i organisationen finns jag?

7 Förbättringskapacitet
Infrastruktur Förbättringsprocess Förbättringsroller Förbättringshistoria Var i organisationen finns jag? Infrastrukturen ger förutsättningar för ett lärande förbättringsarbete. Processen är makrostrukturen i lärandet. Som leds av personer med mikroprocesser. Förbättringshistorien, ger meningsskapandet.

8 Infrastruktur Grupperingssystem Målhanteringssystem
Kommunikationssystem Beslutssystem Makt- och ansvarsfördelningssystem Normsystem Socialt isolerande Arbetssocialt utvecklande Kollegialt utmanande Belöningssystem Utvärderingssystem Var i organisationen finns jag? På den framgångsrika skolan är… Infrastrukturen samordnad med förståelsen av uppdraget. Förståelsen: Anpassa undervisningen. Normen: Professionell gemenskap. Regler: För hur möten ska ske där utbyte och gransking kan ske. På den icke-framgångsrika skolan… Ingen samordning… Förståelsen: Skilda förståelser av uppdraget, ingen insyn. Normen: Var och en sköter sig själv. Regler: Så lite regler som möjligt.

9 Hemgruppen Information Socialt umgänge Normöverföring Yrkesutveckling
Social ventil Omvärldskontakter

10 Grundläggande villkor för gruppers arbete
Arbetsbeskrivning Deltagande Mötesfrekvens Ledarskap Situering

11 Infrastruktur Grupperingssystem Målhanteringssystem
Kommunikationssystem Beslutssystem Makt- och ansvarsfördelningssystem Normsystem Belöningssystem Utvärderingssystem Var i organisationen finns jag? På den framgångsrika skolan är… Infrastrukturen samordnad med förståelsen av uppdraget. Förståelsen: Anpassa undervisningen. Normen: Professionell gemenskap. Regler: För hur möten ska ske där utbyte och gransking kan ske. På den icke-framgångsrika skolan… Ingen samordning… Förståelsen: Skilda förståelser av uppdraget, ingen insyn. Normen: Var och en sköter sig själv. Regler: Så lite regler som möjligt.

12 Skolkulturer Särbo skola Familjär skola Professionell skola

13 Framgångsrika skolor Framgångsrika skolor Utvecklats under lång tid.
Samförstånd och samordning Rektor som grindvakt. Organisation som stödjer värdet. Rekryteringsutbildning Icke-framgångsrika skolor Ingen punkt där uppdraget har gjorts klart. Intresseskillnader och särordning Motsättningar och kamp. Föränderlighet

14 Infrastruktur Grupperingssystem Målhanteringssystem
Kommunikationssystem Beslutssystem Makt- och ansvarsfördelningssystem Normsystem Belöningssystem Utvärderingssystem Ulf På den framgångsrika skolan är… Infrastrukturen samordnad med förståelsen av uppdraget. Förståelsen: Anpassa undervisningen. Normen: Professionell gemenskap. Regler: För hur möten ska ske där utbyte och gransking kan ske. På den icke-framgångsrika skolan… Ingen samordning… Förståelsen: Skilda förståelser av uppdraget, ingen insyn. Normen: Var och en sköter sig själv. Regler: Så lite regler som möjligt.

15 Process (makro) Initiering Implementering Institutionalisering
Spridning

16 Exempel på makroprocesser
Aktionsforskning Plan Aktion o observation Reflektion Reviderad plan Lärare lärande Vilka resultat/mål uppnår våra barn/elever? Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn/elever för att uppnå målen? Vilka kunskaper och förmågor behöver vi som lärare för att kunna möta barnens/elevernas behov? Fördjupning av lärares kunskaper och förmågor. Engagera barnen/eleverna i nya lärandeexperiment. Uppföljning av experimenten. Hur fungerade i förhållande till målen?

17 Makroprocesser Kartläggning Systematiskt kvalitetsarbete Område
Datainsamling Analys Åtgärdsplan Systematiskt kvalitetsarbete Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?

18 Mikroprocesser och redskap
Inventerande samtal Innovativt samtal Datainsamling Intervju Workshop Föreläsning Lärande samtal Grupperingar Par, triader, bikupor… Samtalsledare Egenreflektion Laget runt Responsuppgift… Komplexa redskap kolleghandledning Kolla i nya boken!

19 Litteratur

20 Förbättringsroller hävdare av målen Mellanledare visionärer uppfinnare
tidiga tillämpare pådrivare kvarhållare granskare Mellanledare Arbetslagsledare Samordnare Processledare Förstelärare På den framgångsrika och icke-framgångsrika skolan

21 Mellanledares position och ansvar
 Agentens arbetsprocess Arbetsorganisation Drift Utveckling Mikro Biträdet Handledaren Makro Projektledaren Organisations-utvecklaren

22 Mellanledares ”nya” kunskapsfrågor
Hur ska vi genomföra morgondagens möten? Hur ska lärarnas reaktioner hanteras? Hur ska agentrollen utformas? Hur ska arbetsgemenskapen organiseras?

23 Frågor Vilka uppgifter? Var ska jag ”vara” i organisationen?
Vem bestämmer uppgifter? Hjälp med hur? Var ska jag ”vara” i organisationen? Vilken blir min relation till Lärarna? Skolledarna? Vilka befogenheter har jag? Vad bestämmer vad som är möjligt att göra? Här kan de få komma med fler frågor.