Muvet B Vt 2012 Marianne Tråvén Uppsatsen Muvet B Vt 2012 Marianne Tråvén

Koppla samman forskningsprocess och skrivprocess Hittills har du varit mottagare, skrivandet har varit ett verktyg för att konkretisera tankeprocessen. Nu skall du plötsligt informera andra om ditt arbete och de resultat du fått fram.

Vetenskapliga uppsatser Den vetenskapliga uppsatsen ska presentera ditt arbete på ett överskådligt, sammanfattan-de, logiskt och begripligt sätt, inte redovisa forskningsprocessen kronologiskt. Var medveten om vad som karaktäriserar din tilltänkta målgrupp. Är det din handledare, dina kollegor, forskarsamhället eller den intresserade allmänheten?

Målet Målet är att din läsare inte skall behöva ställa frågor till dig. Texten skall vara så komplett att läsaren får den information han eller hon behöver för att dra riktiga slutsatser.

Språket Idealet för en vetenskaplig uppsats är att språket verkar osynligt, det ska förmedla innehållet men utan att ta uppmärksamheten från detsamma. Språket bör vara formellt, sakligt och korrekt. Det skall kännetecknas av exakthet (precision), överskådlighet och koncentration. Vetenskapliga texter innehåller få eller inga emotiva (känslo-) uttryck.

Skrivarkultur Inom ramarna varierar språket mellan olika discipliner och ibland från universitet till universitet. Studenten skolas därför även i den skrivarkultur som råder vi det universitet där man studerar. Det kan röra sig om begrepps-komplex, struktur eller rent typografiska vanor, liksom om rent stilistiska skillnader mellan en essäistisk beskrivande tradition och en mer formell, hypotesstyrd vetenskaplig stil.

Precision omsorg om semantik och stilnivå. Ordvalet skall vara adekvat och inte beslöja innehållet. Undvik modeord och främmande ord om de inte tillför något till resonemanget (t.ex. editera istället för ge ut). Använd gärna fackuttryck men se till att definiera och förklara dem. Akribi – exakthet och noggrannhet som präglar det vetenskapliga arbetet, t.ex. källhänvisningar och litteraturlistor.

Överskådlighet Logisk och klar struktur, det ska vara lätt att hitta det man vill ha tag på. Tänk igenom dispositionen av innehållet på alla nivåer. Det gäller även rubriker och styckeindelning.

Styckeindelning Styckeindelningen visar hur du tänkt, den avgränsar dina tankeblock. Här kan du visa ändrad inriktning, nya infallsvinklar och nya teman, perspektiv eller argument. Styckets längd bestäms av tankeinnehållet. Varje stycke bör innehålla en huvudtanke. Oklar styckeindelning gör texten svårläst och rörig.

Styckeindelning forts. Ett stycke skall i möjligaste mån vara självbärande, dvs den information som presenteras skall vara begriplig utan att man läser för mycket av det som står runt omkring. Därför är det också olämpligt att inleda ett stycke med pronomen och syftningsord. Styckena skall följa logiskt efter varandra och ge texten ”flyt” och övergångar mellan stycken skall vara så naturliga som möjligt.

Rubriker Rubriker skall vara korta samtidigt som de ger läsaren en uppfattning om vad texten innehåller. Den skall bestå av innehålls- och informationstäta ord, sammanfatta eller antyda innehållet i texten samtidigt som de visar textens struktur. Rubrikerna har stor betydelse för läsbarheten så lägg ner lite extra tid på dem.

Rubriker forts. Syfta inte på rubriken i en text som kommer efter. Text och rubrik är två separata delar av texten. Titeln ska dessutom locka läsaren. Ett trick är att göra den till en fråga ett annat att hitta en klatschig överrubrik som sedan förklaras i en underrubrik. Rubrikernas grafiska utformning skall spegla deras inbördes hierarkiska förhållande.

Konsekvens Krav på konsekvens i t.ex. begreppsapparat och källhänvisningar, liksom symmetri i parallella tankeled och deras grafiska utformning är oundgängligt för vetenskapliga texter (ex. dels, dels, för det första, för det andra).

Koncentration Informationen skall vara så komprimerad som läsbarheten tillåter. Håll dig alltså till saken! Inga onödiga stickspår. Välj innehållstunga och exakta ord. Använd fotnoter till kommentarer och utvikningar som du inte vill undanhålla läsaren, men som inte direkt berör din undersökning.

Språklig korrekthet Ett absolut krav. Följ språkets skrivregler och det vetenskapliga skrivandets regelverk. Titta gärna i boken Svenska skrivregler från språkrådet eller Myndigheternas skrivregler nedan som även går att ladda ner: http://www.sweden.gov.se/sb/d/253/a/33329

Strukturen Den inledande delen Huvuddelen Den avslutande delen

Den inledande delen Pärm / omslag Titelsida Sammandrag (abstract) Innehållsförteckning Ev. tabell- eller figurförteckning Ev. förkortningsförteckning

Huvuddelen Texten Inledning Huvudtext (avhandling) Avslutning

Den avslutande delen Litteraturförteckning Bildförteckning Bilagor (appendix)

Inledningen Inledningen skall innehålla den information som läsaren behöver för att kunna tillgodogöra sig texten. Här presenteras syfte, formuleras problem och hypotes, och här görs avgränsningar. Här redovisas också kortfattat hur uppsatsen är disponerad. I inledningen har du också chansen att visa hur intressant uppsatsen är.

Inledningen - form Syfte och frågeställning(ar) Material och metod Avgränsning(ar) Diskursen (Tidigare forskning) Disposition

Strategier Lägg fram argument för att din forskning är berättigad / viktig! Lyft fram allmänintresset Knyt an till tidigare forskning Polemisera mot tidigare forskning Ev. visa att du fortsätter en forskningstradition Klargör syfte, presentera din forskning och ange strukturen

Forskningsöversikt (Diskurs) I inledningen är den en överblick Har man större delar där man måste sätta läsaren in i diskursen görs detta vanligen i ett kapitel i början av huvudtexten Detsamma gäller materialpresentationen – kortfattat i inledningen, har du större diskussioner kring material ingår den i huvudtexten

Huvudtexten I huvudtexten redovisas den forskningsinsats du gjort, presenteras analyser och resultat.

Avslutning Avslutningen skall avrunda framställningen, sammanfatta arbetet och presentera slutsatserna, knyta ihop säcken och ge läsaren svar på de frågor som ställdes i inledningen. Här finns också plats för framåtblickar, förslag till kompletterande forskning, samt diskutera hur metoden kan användas i fortsättningen.

Att tänka på! Ämnets och arbetets omfattning styr vilka delar som skall ingå i inledning respektive huvudtext och avslutning. Om slutsatsen placeras ihop med resultatdiskussionen eller analysen bör uppsatsen kompletteras med någon sammanfattande avrundning. Uppsatstexten får inte sluta mitt i ett resonemang.

Typografi Den vetenskapliga texten presenteras i typografiska enheter enligt följande: Kapitel Delkapitel/avdelningar Avsnitt

Inledningen och avslutningen presenteras som egna kapitel. Ett delkapitel kan t.ex. vara syftet. Strukturen skall vara så tydlig som möjligt. Arbeta helst med definierande rubriker. Är uppsatsen kort kan man också lägga in definitioner i texten som ”uppsatsens syfte är att…”. Typografins hierarkiska ordning och utformning underlättas genom sifferbeteckningar. Kapitel bör inte ha fler än tre till fyra nivåer.

Exempel 1. Inledning 1.1. Syfte 1.2. Metod 1.3. Material 1.4. Tidigare Forskning 1.5. Disposition

2. Undersökning 2.1. Resultat av enkätundersökning 2.1.1. Frågorna 1-5 2.1.2. Frågorna 6-8 2.1.3. Frågorna 9-15 2.1.4. Diskussion av resultaten 2.2. Resultat av intervjuundersökning 2.2.1. Intervju med A 2.2.2. Intervju med B 2.2.3. Intervju med C 2.2.4. Diskussion av resultaten   3. Sammanfattning och slutledning

Att tänka på! Indelningen är ingen tvångströja utan material och metod styr valet av disposition. Lycka till! Marianne