Läroplansteori Jonas Gustafsson SKL, Lärarhögskolan i Stockholm

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skola och arbetsliv i samverkan
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Informationsteknologi och didaktiska perspektiv
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Kommuners insynsrätt i fristående skolor
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Exempel utifrån ett antal målområden
Aktör / Struktur.
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Revidering av indikatorn Bakgrund  Indikator  Självvärdering  Uppskattat – behov av förtydligande och förändring  Möjlighet och ansvar.
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
Så gör du.  Namn  Arbetsplats/Yrke  Fritidsintresse   En bra bok/film 5 SNABBA Kaffe – The Bil –
En reviderad läroplan för förskolan
Pedagogiskt ledarskap
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Mänskliga rättigheter Demokrati och frånvaro av mänskliga rättigheter är en omöjlig kombination.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Läroplansträff Välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Kommunal friskola Uppdrag utifrån beslut om alternativa driftformer: Undersök begreppet kommunal friskola Regelverk? Finns förutsättningar i Kungsbacka?
Kommunalt huvudmannaskap i praktiken
Att få rätt saker att hända
Turismens historia kapitel 2.
Utvärdering av processmognad
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Utvärdering av projekt- att mäta hur förväntningar uppfylls?
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Den första organiserade läroanstalterna var klostren med den utbildnings som bedrevs i de medeltida klosterskolorna. Under medeltiden bedrevs all undervisning.
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
Att tillsammans påverka!
Kommunala friskolor i Linköping
Läroplansträff fritidshem
SKL, Lärarhögskolan i Stockholm
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Uppföljning och utvärdering
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Elevdemokrati i praktiken
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Studiegångar 2011 års lärarutbildning Förskollärarexamen, 210 hp, 3,5 år 2 Utbildningsvetenskaplig kärna 60 hp Förskolepedagogik 105 hp –Teknik,
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
Innehåll i föreläsningen
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Styrning i kommuner 4 mars 2010 Ek dr Elizabeth Neu Morén Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet.
LÄRARENS YRKESETIK HANNELE NIEMI Varför så viktigt i Finland?
Barnkonventionen i förskolan
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Religion.
Presentationens avskrift:

Läroplansteori Jonas Gustafsson SKL, Lärarhögskolan i Stockholm jonas.gustafsson@lhs.se www.jongus.se 30 januari 2006

Föreläsningens syfte Erbjuda en översikt över den svenska skolans utveckling Introducera begreppet läroplansteori Diskutera relationen skola – samhällsutveckling

Föreläsningens poänger Sega strukturer, lite förändring över tid Omfattande historiskt arv Skolan och förskolan utsätts för stort förändringstryck Konkurrerande intressen om skolans roll och funktion

Några inslag i tänkandet För vem eller vilka är utbildningen till? Urval av kunskaper. Vad är viktigt? Vem bestämmer över utbildningen? Stat - kyrka - lärare - föräldrar - näringsliv - elever Föreställningar om vad utveckling och inlärning är

Några ideer om skolans uppgifter

Några ideer om skolans uppgifter Arbetslivet

Några ideer om skolans uppgifter Arbetslivet Allmänbildning

Några ideer om skolans uppgifter Arbetslivet Allmänbildning Personlighetsutveckling

Några ideer om skolans uppgifter Arbetslivet Allmänbildning Personlighetsutveckling Fostra demokratiska medborgare

Läroplanens tre nivåer Hur värderingar, kunskaper och erfarenheter väljs ut och organiseras Hur styrs utbildning? Hur materialiseras läroplanen? (Lundgren, 1989)

Skolans fem (?) perioder Antiken - ca 1820 (1840) Ca 1840 - ca 1900 1900 - 1945 1945 - 1970 1970 ff

I: Antiken - ca 1820 (1840) Skola och utbildning - av ett fåtal för ett fåtal Utbildning främst för statens behov

Utbildning för ett fåtal Antikens stadsstater Kyrkans behov av präster Den moderna statens behov av tjänstemän ( fr. ca 1500 e Kr) präster (teologisk fakultet) jurister (juridisk fakultet) läkare (medicinsk fakultet) lärare (filosofisk fakultet)

Några exempel på kyrkans inflytande i Sverige Klosterskolor (under medeltiden) - enkla skolor för fattiga barn Katedralskolor (1600-talet) - i stiftstäderna, förberedelse för högre teologiska studier Stark kyrklig kontroll av folkundervisningen sedan 1600-talet

II: Ca 1840 - 1900 Folkundervisning institutionaliseras Folkskolestadga i Sverige fr. 1842 Lärarutbildning börjar organiseras Idén om det unika barnet (Rousseau, Fröbel)

Parallellskolesystemet 1800-tal Folkundervisning - folkskola Läsning, räkning, skrivning Kristendom, kyrkosång, hembygdskunskap Moralisk fostran Läroverk Latin Realia Moderna språk Matematik Musik Studentexamen Formalbildning

Innan den egentliga sångöfningen börjas, iakttages följande: Undersökes hvilka av skolbarnen som ega anlag för sång. Denna undersökning sker på detta sätt, att läraren, som intagit plats vid sångtaflan, framkallar ett barn i sänder, och låter det sjunga några af mellantonerne, t.e.x. 1,2,3,4,5. kan barnet någorlunda rent träffa dessa eller dylikt föresjungna toner, anses det ega sångröst. […] Denna senare regel bör innefatta ett bestämt förbud för dem, som sakna sångröst, att försöka deltaga i sång, hvilket förbud med största stränghet bör tillämpas, ty hvad är odrägligare, än att höra en melodi accompanjerad af dessa brutala, omusikaliska ljud, hvilka kunna i synnerhet vid den allmänna gudstjänsten kunna tyvärr vara ganska talrika. CP Hultstedt, 1851: Sånglära för folkskolor

De hårda och mjuka vokalerna Uti skolan, uti skolan bör man gärna gå. Vara flitig bör man, aldrig nånsin hör man att den late, att den late något lära få!

Vers 2… De vokaler hårda, mjuka, lär dig skilja på. Fem utav dem finnes, Ständigt det du minnes. Glöm dem icke, glöm dem icke, det går illa då!

III: 1900 - 1945 Utbildning länkad till teknisk och ekonomisk utveckling Modern infrastruktur (telefoni, järnvägar, vägar, radio, biografer…) Yrkesutbildningar (lärarutbildning, ingenjörsutbildning m.fl) Idén om Barnet får spridning

IV: 1945 - 1970 Utbildningsexplosion ”Sputnikeffekten” 1956 Enhetsskola - grundskolan - införs Stark koppling till arbetsmarknadens behov Den amerikanska progressivismen Lekskola, förskola i liten skala, expanderar

Pedagogisk progressivism Swedish style (ca 1940-1990) Individualisering Nytta Vetenskaplig grund - psykologi Den moderna utvecklingspsykologin (Piaget) i.o.m. Barnstugeutredningen 1968 Demokratiska värden

V: 1970 - ff Krympande offentlig ekonomi Energikrisen 1973 Diskussion om tillväxtens gränser Allmän utbyggnad av förskolan

Den sv. skolan på 1980-talet Stark central styrning Omfattande regelverk Insikt att den centralstyrda skolan inte motsvarade förväntningarna Arbetsmarknadens snabba förändring Kontinuerliga utbildnings- och fortbildningsbehov

1990 - ff Från regelstyrning till mål-resultatstyrning Decentralisering Ökat intresse för friskolor Ökat inflytande för föräldrar och elever (kundorientering?) Utbildningsmarknad Livslångt lärande

Reformerna under 1990-talet Kommunal skola Skolan och förskolan ska styras av uttalade mål Lärare och rektorer genomför ett uppdrag Utvärdering och uppföljning Fristående skolor ska styras av samma läroplan som kommunala

Ansvarsfördelning Staten: Kommun / huvudman: Rektor och lärare: anger mål, värdegrund och ekonomiska ramar Följer upp och utvärderar (SV) Kommun / huvudman: Anger kommunala mål och strategier, fördelar pengar Rektor och lärare: Tolkar uppdraget och målen Ser till att de uppfylls

Diskussion om kunskapsbegreppet Bildning versus målrationalitet Lärande (resp. ut- och inlärning) Information versus kunskap Kunskapens många dimensioner och mätbarhet

Läroplansteori Skolans ”ordnande princip” Principer och idéer om skolans styrning Hur förverkligas intentionerna med skolan?

Läroplansteori… Handlar alltså om den politiska nivån – hur utbildningspolitik formuleras och utövas Handlar om den didaktiska nivån – hur undervisning bedrivs, innehåll väljs ut och organiseras etc. Handlar om relationen mellan dessa nivåer

Klassisk kod Realistisk Moralisk Rationell Kunskap är insikt i de givna (gudomligt inspirerade) historiska sanningarna Kunskap är insikt om naturlagar och den naturliga ordningen. Naturen som ordnande princip Kunskap är övertagande av och respekt för de regler som gäller i samhället Kunskap är en aktiv process, erövring av egen förståelse Kunskap vinnes genom studier av klassiska texter Systematiska undersökningar av naturens ordning, som leder till förståelse för naturlagar och andra principer Genom tillägnan av moraliskt lämpliga studier och verksamheter Genom egen verksamhet som syftar till att lösa problem Trivium – de ämnen som slipar insiktsförmågan Naturvetenskap Läsning, skrivning, hembygdskunskap, sång Nytta – de ämnen/områden som motsvarar identifiearade behov Läroverk Läroverk, realskola Folkskola Grundskola

Några frågor Skolans uppdrag Den enda platsen där ”alla möter alla”? Skilda krav och förväntningar på skolan Sverige som ”kunskapsnation”? Kunskapens halveringstid Omöjligt förutse yrkesbanor

Skolans styrning Hur styra en decentraliserad skola? Jämlikhet – likvärdighet – rättvisa? Utvärdering / uppföljning? Ska staten öht styra skolan?

Hur materialiseras undervisning Utbildningsmarknad Skolans MGN? Digitalisering av information medför nya kunskapskonceptioner? Skolan som kunskapsmiljö eller som social miljö?

Tack för mig!