Ett energieffektivt samhälle EL fackmässan Jan Nordling, huvudprojektledare

”Till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling” IVAs stadgar, § 1

Nätverk för beslutsfattare Plattform för att påverka samhällsutvecklingen Kunskapsöverföring IVA:s roll…

Utveckla Sverige – med 50 procent effektivare energianvändning till 2050 Ett energieffektivt samhälle 4

IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle Ett effektivare utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. En effektivare användning av energi bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning. Utgångspunkt Förutsättningar Målet för Sveriges energieffektivisering är att minska energiintensiteten. EU-kommissionen har beslutat om ett nytt direktiv med långtgående krav på energieffektivisering Den tekniska utvecklingen på energianvändningsområ det är snabb Lars Bergman är styrgruppens ordförande Identifiera möjligheter och hinder, och föreslå konkreta åtgärder till förändringar inom olika sektorer. ABB, Elforsk, Energimyndigheten, Fortum, Humlegården, Ångpanneföreningens- forskningsstiftelse, SBUF, Siemens, Skanska, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Vattenfall Projektet

Ordförande projektledning Ett energieffektivt samhälle 2050 Styrgrupp Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbets- grupper och experter Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa och Internationellt pågår tjänstesektor skog- och jordbruk transporter industri Ordförande, projektledning policyunderlag smarta energisystem affärsmöjligheter och affärsmodeller Ordförande projektledning Projektledning bebyggelse Ordförande, projektledning

Ett energieffektivt samhälle

Olika byggnadskategorier

Energianvändning i bebyggelsen Total energianvändning per år i Sverige: 410 TWh Alla byggnader: 160 TWh Från 1995 till 2010 minskning från 264 till 257 kWh/m2 av den specifika energianvändning

Energianvändning i den svenska bebyggelsen

Energiintensiteten

Nuläget i olika byggnadssektorer 2,5 miljoner bostäder i flerbostadshus 3 av 4 av dessa måste renoveras före lokaler Stor trimningspotential. 2,1 Miljoner småhus En relativt hög andel av småhusen genomför någon åtgärd varje år

Ålder i flerbostadshusbeståndet

Ekonomiska faktorer Kalkylräntor och tidshorisont –Fler ekonomiska faktorer bör medtas i kalkylen –Livscykelberäkningar kan komplettera kalkylen BELOK-metoden BELOKs totalprojektmodell medför att fler åtgärder genomförs

Är det lönsamt att energieffektivisera? 3-4 % avkastning ett typiskt exempel i flerbostadshus Men: Med ökande energipriser och ökade komfortkrav blir den långsiktiga avkastningen högre, och den är långsiktig Energipris har de senaste tio år sedan ökat mer än KPI

Skilda förutsättningar Flerbostadshussektorn –Varierande nivå av resurser, kompetenser och ambitioner hos ägarna –Hyresgästproblematik –Nödvändig renovering måste kombineras med energieffektivisering Lokalsektorn –Hög grad av byggnadstekniska installationer ger potential till trimning och optimering –Stor variation mellan olika typer av verksamheter – ingen homogen grupp Småhussektorn –Erhåller den direkta nyttan av energieffektivisering –Ofta mindre resurser och kunskap än professionella ägare. Dock genomförs mycket varje år –Kraftigt minskning i energianvändningen i nybyggda småhus

Slutsatser Bebyggelsen står för en dryg tredjedel av energianvändningen Utvecklingen hittills varit otillräcklig Skilda förutsättningar i och lösningar för varje kategori. Förändrade spelregler och arbetssätt krävs. Hinder: kompetensbrist, byggreglerna, brist på incitament i hyressättningen och otydliga politiska ambitioner Tekniken finns och är inte hindret Arbetet bör påbörjas omedelbart för att nå målet

Observationer – fastighetsägarens olika roller ÄGARE Ledarskap –Långsiktig strategi på ledningsnivå –Ägarpolicy för energianvändning –Energistrateg i organisationen Kalkyler –Underskatta ej energipriser –Värdeökning bör inkluderas i kalkylerna –Paketering av åtgärder genom BELOK Beställarkompetens –Ställ kompetenskrav på konsulter och beställ bredare underlag –Beställ energisimuleringar och fler scenarier

Observationer – fastighetsägarens olika roller HYRESVÄRD Hyresavtal baserad på rådighet Rådigheten bör avspeglas i hyresavtalen Ägare av flerbostadshus bör inkludera de boende Dialog, information och införa gröna hyresavtal FÖRVALTARE Organisation och budget –Separat budget för energieffektivisering –Kontinuerliga mätningar –Incitament för driftspersonalen –Egen kompetens

Rekommendationer Skärpta byggregler Anpassa bevarandekraven Skärpta energideklarationerna Utred hyresregleringen Utred kreditriskförsäkring Demonstrationsprojekt och goda exempel Nationellt kompetenslyft Renoveringscentrum FoU-program

Ett nationellt Renoveringscentrum Renoveringsindustrin omsätter stora belopp – totala kostnaden för upprustning av Sveriges byggnader uppskattas till miljarder SEK fram till 2050 Kunskapen om renovering är svårtillgänglig och oftast fragmenterad Hantverksmässiga metoder dominerar Renoveringsprocessen är komplex – består av ett stort antal enkla problem som blir komplicerade att lösa tillsammans då många aktörer ska samarbeta Stå för vetenskapligt kvalitetssäkrad information Driva utvecklingsprojekt i samverkan med näringslivet Identifiera behov av och initiera ny forskning samt genomföra forskningsprojekt

Forskning om renovering styvmoderligt behandlad Byggforskning om nybyggande har hittills dominerat Byggregler och handböcker behandlar i huvudsak nybyggnad Metoder för statusbestämning av befintliga hus är bristfälliga – dokumentation saknas ofta Vägledning för bevarandekrav är ostrukturerad

Webblänk