Informationshantering vid storskaliga kris- och katastrofinsatser

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Brukarfokus i biståndshandläggning
Programutvärderingen Socialfonden Effekter och effektivitet
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Exempel utifrån ett antal målområden
Ida Lindgren & Kip Smith
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Årsuppföljning LSO.
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Träning ger färdighet!.
Systematiskt säkerhetsarbete i Åtvidabergs kommun
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Hur stort är steget att gå från analog till digital skola och hur tar du steget? Bitte Henriksson 20 mars 2012 Vi har pratat ett bra tag om den digitala.
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Säkerhetskulturmätningar hos enheter inom Västra Götalandsregionen
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Ledarna, Almega, Sveriges Kommuner och Landsting och Bliwa Stiftelsen, Hållbara chefer.
Ansvar för Länsstyrelsen I samband med allvarliga händelser  vara en sammanhållande funktion  verka för att en samlad regional lägesbild sammanställs.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Ramverk för patientmedverkan
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Krisberedskap – före – under - efter
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Tillsynsplaner Länsstyrelsens tillsyns- och stödverksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Att tillsammans påverka!
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Bastaktikhandledarna Särskild händelse. Bastaktikhandledarna Särskild händelse 1.en befarad eller i förväg känd eller inträffad händelse som innefattar.
Projektledning.
Agenda myndighetsmötet 21 mars
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Rektors ledarskap - En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot högre måluppfyllelse.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
APeL AB, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad, Face Europe AB, Europaforum AB + ett 20-tal underleverantörer Processtöd inom tre områden: –Metodstöd.
Samhällets förmåga att motstå och hantera kriser
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Utgångspunkter och förhållningssätt Djurönäset 15 april 2015
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Regionalt råd – Hooks Herrgård Stabsuppbyggnad och avveckling.
Projekt LÄRMODELLER II vt ht 2016
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar - att uppnå gemensam inriktning och samordning Namn Efternamn Datum Version 1.0,
Informationssamordning i praktiken Inger Frendel Utvecklare kriskommunikation/Krisinformation.se Enheten för samordning, MSB.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Forum Securitatis Peter Stenumgaard.
Övningsstöd för aktörer inom samhällsskydd och beredskap
Att starta, planera och driva projekt
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Projekt eller uppdrag? Syftet med denna guide är att hjälpa dig strukturera ditt arbete och vägleda dig i valet om uppgiften ska hanteras som ett uppdrag.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
-vad innebär det för oss inom Region Östergötland?
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Uppdrag IT-universitet 2018
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Informationshantering vid storskaliga kris- och katastrofinsatser Ny kunskap för samhällsskydd och beredskap, Stockholm, den 8:e dec 2009 Informationshantering vid storskaliga kris- och katastrofinsatser Jiri Trnka & Björn Johansson FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut Linköping

Projektinformation Genomförd vid Linköpings universitet (LiU) Varaktighet: 1.1.2007 – 30.6.2009 Medverkande: - Erland Jungert (FOI) - Rego Granlund (FOI & Santa Anna) - Jiri Trnka (FOI) - Helena Granlund (FOI & Santa Anna) - Jonas Lundberg (LiU) - Amy Rankin (LiU & Santa Anna) - Björn Johansson (FOI & LiU) MSB kontaktperson: - Sofia Jansson Referensgrupp: - MSB, KTH, Attunda Brandkår, FOI, SU/VGR

Övergripande projektmål Att fördjupa kunskapen om informationsbehoven och det informationsstöd som krävs vid omfattande kriser och katastrofer. Att skapa en bild av de förmågor som krävs för informationsinhämtning, spridning samt tolkning av den insamlade informationen vid insatsledning.

Fall: Stödstyrkan Nationell resurs bestående av personal från MSB, SoS, Rikskrim, Svenska kyrkan, Röda Korset och Rädda Barnen. Bistår svenskar som har drabbats av en allvarlig händelse. Bedömningsenhet avgår inom 6 tim. och fullskalig styrka inom 12 tim. I fullskalig styrka ingår chefsgrupp, samordningsstab och stödenheter. Kan vid behov samordna andra MSB:s insatsstyrkor.

Upplägg Fas I: Två genomförda insatser - 2004 Thailand- & 2006 Mellanöstern-insatsen - Fem interjuver, SRV Kristinehamn - Tjugotvå intervjuer, insatspersonal - Tre fokusgrupper (fem personer/grupp), insatspersonal Fas II: En simulerad insats - Scenariobaserad taktik- och ledningsspel - Scenario: Skogsbränder i Kalifornien - Deltagare: Stödstyrkans samordningsstab

Fas I: Två genomförda insatser Dag 0 Dag 6-7 Styrka I Styrka II - Situationsanpassad organisation - Planerad organisation - Hård resursprioritering - Mindre resursprioritering - Utnämning av personal till andra - Utnämning av personal enlig befattningar och funktioner, utbildning/kompetens t.ex. informatör till logistiker sambandstek. till krisstöd

Fas I: Första veckan Två olika insatser med många gemensamma kännetecken: - Hög förändringsgrad i termer av: Personal Resurser Säkerhet - Ej fullbemannad ledningsorganisation (samordningsstab) - Hög arbetsbelastning (20-22 tim/dag) Varierande ledningskapacitet och ledningsförmåga. Funktioner och befattningar bemannas med annan personal (rollimprovisation). Improviserad kommunikation och informationshantering.

Fas I: Första veckan – kommunikation

Fas I: Första veckan – kommunikation

Fas I: Första veckan Situationsanpassningar & hög dynamik leder till sämre förståelse av insatsorganisationen. Olika sätt att delegera beslutsfattande från Sverige kräver flera kommunikationskanaler mellan Sverige och Stödstyrkan. Personalen går direkt till informationskällorna genom sina sociala nätverk. Störning av kommunikation pga. hög arbetsbelastning. Löst kommunikationsnätverk förutsättning för att behålla flexibilitet. I stort sätt bara muntlig kommunikation (mobiltelefoni). Information fastnar lätt hos enskilda personer, särskild hos de som agerar i nya roller (funktioner och befattningar).

Fas I: Första veckan Flexibilitet krävs att möta händelsens dynamik och att kunna nå insatsmålen. Personalens adaptiva förmåga att ta på sig nya roller eller växla mellan olika roller är en nyckelfaktor. Tre områden har identifierats som viktiga: Kompetenshantering och utnämning till befattningar och funktioner vid ankomst till insatsområdet. Utförande av uppdrag genom improviserade roller som ligger utanför enhetens/ styrkans kompetens. Hantering av improviserade roller över tid.

Fas II: En simulerad insats Mål: Att studera rollimprovisation i de utvalda områdena från Fas I. Fokus: Stödstyrkans samordningsstab. Utgångsläge: En delvis bemannad samordningsstab ankommer till insatsområdet i form av en ledningsplats som har uppstartats av bedömningsenheten. Uppdrag: (a) Att ta över ledningsplatsen, (b) Att etablera en funktionell stab, och (c) Att initiera åtgärder i enlighet med insatsmålen.

Fas II: Upplägg & metodik Taktik- och ledningsspel (stabsövning). Modellbaserad (t.ex. ledningskoncept, ”improvisation variables”). Scenarier bygger på MSB:s observatörsinsatser. Introducerar vissa nya ansatser (t.ex. informations-inspel). Utvecklat i samarbete med Stödstyrkan, USAR och MSB Revinge. Utvärdering tillsammans med MSB:s utvecklingsprojekt ”Ökat lärande från insatser och övningar”.

Fas II: Rollimprovisation Möjligt att stimulera rollimprovisation och simulera högrealistiska situationer (domän/uppdrag specifik rollimprovisation). - Utvärdering av rollimprovisation. - Återkoppling till deltagare. Flera teamprocesser med både positiv och negativ inverkan på rollimprovisation identifierades. - Korta och frekventa genomgångar (+) - Oklart ansvar för improviserade roller (uppdrag) (-) Utmaning: - Att fånga missförstånd - Att korrigera situationsuppfattning/lägesbild

Sammanfattning (i) Olika yrkesgrupper, kompetenser och erfarenheter bidrar med stabilitet. Dessa grupper har samtidigt olika uppfattningar om krav och förväntningar – gäller särskilt kommunikation och nya roller. Erfarenhetsåterföring: viktigt att identifiera ”best practice” samtidigt behövs nya återkopplingsformer för detta. Stödstyrkan kan kräva annorlunda sätt att jobba i jämförelse med MSB:s andra internationella insatsstyrkor: - Mer aktiv, tydlig och enhetlig ledning från Sverige. - Stöd från Sverige kan ha avgörande effekt på insatsen. - Traditionellt är utsända styrkor självständiga – måste allt genomföras på platsen utomlands? - Flera organisatoriska modeller/scenarier av ledningsstrukturerna bör övervägas.

Sammanfattning (ii) Rollimprovisation ett centralt koncept. Rollimprovisation och situationsanpassad organisation ger flexibilitet men samtidig innebär en del risker: - Insatsen kan bli händelsedriven istället för målorienterad. - Insatsledningen kan bli reaktiv istället för pro-aktivt styrd. - Insatsen kan tappa struktur och bli icke-transparent. Vissa fenomen bli återkommande och går inte att eliminera. Övningar som omfattar dessa fenomen är en förutsättning för att framgångsrikt kunna hantera dynamiken i insatser.

Sammanfattning (iii) Erfarenheter från detta projekt antyder: Att insatsstyrkor och organisationer med som kännetecknas av hög adaptiv förmåga och rollimprovisation: Använder sig av egna särskilda ”lösningar” och arbetssätt i sin informationshantering som bygger på erfarenheter från tidigare insatser, Har annorlunda träningsbehov avseende både team processer och informationshantering i jämförelse med andra typer av insatsstyrkor, och Har behov av särskilda analytiska strategier for informationshantering och beslutsprocesser avseende roller och uppdrag utanför teamets/styrkans kompetens.

Resultatspridning Prototyp av träningsplattform för improvisationsträning MSB Revinge Tar hänsyn till Stödstyrkans träningsprogram Kan användas för även andra styrkor och staber Förslag på metodik för datainsamling i ett katastrofområde - MSB USAR (kompatibel med UNDAC/INSARAG) Erfarenhetsåterföring (50-tal personer från Stödstyrkan har varit med i projektets olika delmoment + flertal workshops/föredrag) Projektrapport (vetenskaplig, på engelska) Kommande: - Seminarium, MSB Karlstad, 20/1/2010 - En del fortfarande inplanerad enlig kommunikationsplan

Frågor? Jiri Trnka FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut Linköping Ny kunskap för samhällsskydd och beredskap, Stockholm, 8:e dec 2009 Frågor? Jiri Trnka FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut Linköping E-post: jiri.trnka@foi.se Tel: 013-37 82 30