- Ett kvalitetssäkringsinstrument. Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Gymnasiearbetet Mål för gymnasiearbetet
Advertisements

Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Nyttorealisering på 10 min
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Praktisk nytta och användning av SS-ISO/IEC och 27002
Nationell samordning av kommunala öppna data 22 maj 2014.
Planering.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
LTU-modellen för ökad genomströmning Lägesrapport – november 2011
Valutareservs- förvaltningen – verkställande av de restriktioner som gäller Fullmäktiges revisionsenhet (REV) Håkan Skyllberg, BDO PROTOKOLLSBILAGA B Fullmäktiges.
Systematiskt kvalitetsarbete
Bättre inköp! Att forma en organisation, och skapa verktyg och rutiner, som möjliggör för universitetet att följa lagar och regler inom inköpsområdet.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Johan Sundqvist, Miljöchef
SBAR Modell för bättre kommunikation
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Exempel på analys och handlingsplan
Granskning av årsredovisning 2011 Sunne kommun april 2012.
i kommuner, landsting/regioner
Intressenter OL108A.
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Behov av habilitering och rehabilitering
Utvärdering av processmognad
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade.
Sören Hansson Kort om mig själv
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
Uppdrag validering Björn Scheéle
Process: Lönekriterier
Nya föreskrifter och allmänna råd
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Göteborgs universitet förnyas – implementering av organisationsarbetet
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Anställningsbarhet - användbarhet Hur gick det för studenterna – objektivt, subjektivt. Etableringsgrad: Vad kan utbildningen påverka? Konjunkturer,
 Antogs av regionfullmäktige i april 2005  Ersätter RUS  Ett visionsdokument – den övergripande ramen för det gemensamma utvecklingsarbetet i Västra.
Vision och övergripande mål - vad vill vi uppnå med autonomiarbetet? Högre kvalitet i verksamheterna (”världsklass”) Ökad harmonisering av och transparens.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Kommunens hantering av styrdokument Redovisning Kommunfullmäktige
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 19 november 2012.
Quality 2011 Nationella riktlinjer för vuxentandvård 15 september 2011
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Kvalitetsarbetet vid BTH
Kvalitetsutveckling för kvalitetssäkring!. Internationella utvecklingstrender Utökat kvalitetsansvar för lärosätena Från kvalitetssäkring till kvalitetsutveckling.
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Lönekriterier – ett stöd till chefer. Varför lönekriterier?  Att ha tydliga lönekriterier är en förutsättning i samband med lönesättning.  Kriterierna.
Nytt kvalitetssäkringssystem höjer ribban – studenternas bästa i sikte Universitetskansler Harriet Wallberg.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Att mäta tillgänglighet Susanna Laurin
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Riksrevisionens årliga revision HfR 7-8 maj
Riksrevisionens årliga revision
Gemensam APT Förskolorna i Svedala
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Välkommen!. Välkommen! Erika Ericsson, eHälsomyndigheten 25 april kl Nuläget för arbetet med gemensamma standarder – eHälsomyndighetens uppdrag.
Programutvärdering av sysselsättningsinitiativet
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Kunskapsguiden Ny webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre
Presentationens avskrift:

- Ett kvalitetssäkringsinstrument

Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard – jämförbarhet Konkurrenskraft ”Certifiering"

Hur då då? Standards and Guidelines for Quality Assurance in the Higher Education Area (ENQA 2005) Beprövad metodik – goda exempel Bruksanvisning avseende metod, disposition samt adekvata och förankrade kriterier/kriterieområden Externa bedömare med för ändamålet adekvata kvalifikationer Strukturerad, oberoende bedömning Dokumenterat utfall, rekommendationer och synpunkter

Hur då då? (Några tips) Genomför förankring och omvärldsanalys i tidigt skede (Testa idén!) Håll en hög konkretionsgrad i underlag och rapporter Relatera åtgärder/kompletteringar till bedömningen Tydliggör ansvar och beslut Underskatta inte värdet av god kommunikation Var tydlig avseende etablering av utbildningen Var inte blyg!

När då då? Inför beslut om och etablering av examensgrundande utbildning Uppstart 1-2 år innan sådant beslut Att tänka på i planeringen: Processpåverkande i olika riktningar Externa bedömare kan ha lång ”väntetid” Dokumentationen ska svara mot ”verkligheten” Leta samordningsvinster Hellre homogent genomförd och senare utbildningsstart än tvärtom!

Vem då då? Fakultetsstyrelsen (FS) ”äger”, med några få undantag, alla frågor som är direkt kopplade till utbildning Beslut om etablering av t ex nytt huvudområde tas av FS Alla beslut om etablering av examensgrundande utbildning redovisas i samband med universitetets verksamhetsuppföljning. Operativt landar uppdragen ofta på olika lärargrupper med intresse och engagemang. Studentmedverkan essentiellt!

Var är vi nu då? Förslag baserat på erfarenheter från programvalidering remitterades och bearbetades under Beslut och riktlinjer fastställdes i maj 2011 Koordinering, implementering och tillämpning påbörjas hösten 2011 Metod och hantering är från början väl förankrad inom universitetet

Sedan då? Uppföljning och utvärdering om 3-5 år Utveckling av olika plattformar och verktyg Vidareutveckling av metoder med extern/kollegial medverkan Viktigt att fortsätta etablera samarbeten såväl nationellt som internationellt, inte minst ur kvalitetssäkringssynpunkt!

Exempel på dokumentation och kriterier: Kort beskrivning av den forskning som studierna i det aktuella huvudområdet baseras på/anknyter till Beskrivning av var i utbildningsstrukturen angivna examensmål realiseras Redovisning av uppgifter som bedömningen av användbar- hetsperspektivet bygger på Det finns aktiv forskning, med relevant omfattning och inriktning, i förhållande till utbildningen Kursfordringar för samtliga relevanta examensmål finns tydligt angivna Utbildningens innehåll tar hänsyn till den aktuella utvecklingen inom relevanta delar av samhälle och näringsliv DokumentationKriterium för bedömning

Nyckelord Systematiserad bedömning Noggrannhet och verklighetsbeskrivande Gemensamma grunder och standarder Information och kommunikation Transparens och öppenhet God framförhållning – planera väl

Intresserade når mig på: