historia och filosofiska Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING 6 2010

Vuxenutbildningens historia och filosofi Liberal Progressiv Behavio- Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 www.fsu.edu/adult-ed/jenny/philosophy.html Liberal Progressiv Behavio- ristisk Humanis- tisk Radikal Syfte Mål Mångsidig ut-veckling av intellektet Praktisk kuns-kap, problem-lösningsfärdig-het – reforme-ra samhället, bidra till social förändring Beteendeförändring, männis- kans, mänsk-lighetens över- levnad Personlig ut-veckling, själv-förverkligande, öppenhet, fort-löpande inlär-ning, utveckling Grundläggande social, po-litisk, ekono-misk föränd-ring genom utbildning Den lärande Intellektuell, kultiverad kunskaps- sökare Den lärandes behov, intres-sen och erfa-renheter platt-formen Aktiv, ageran-de, prövar på nytt, får feedback från omgivningen Motiverad, självstyrd, ansvarsfull gällande läran-deprocessen Jämlik med läraren, per-sonlig auto-nomi Läraren Expert, auk-toritativ kuns-kapsförmed-lare styr Organisatör, guide för läran-deprocesserna stimulerar, utvär-derar Ledare, kont- rollant utformar lärandemiljöer Underlättare, hjälpare, kompanjon skapar möjlig-heter Provokatör, antyder om möjligheter, riktning

Vuxenutbildningens historia och filosofi Liberal Progressiv Behavio- Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 www.fsu.edu/adult-ed/jenny/philosophy.html Liberal Progressiv Behavio- ristisk Humanis- tisk Radikal Viktiga begrepp rationellt tän-kande, intel, lekt, allmän-bildning problemslös-ning, pragma-tism, demok-rati, livslångt lärande, socialt ansvar stimulus-res-pons, kompe-tens, färdig-heter, försök-misstag, feedback erfarenhetsba- serad inlär-ning, frihet, självstyrning, samarbete medvetande-görande, au-tonomi, kri-tisk tänkan-de, social handling Metoder dialektisk, fö-reläsning, stu-diegrupper, kritisk reflek-tion problemlösning aktivitet, expe- riment, projekt programme-rad undervis-ning, under-visningsmas-kiner erfarenhets-mässig, arbete och diskus-sion i grupper, självstyrning dialog, prob- lemställning, interaktion, diskussion auktoritet tids-perpektiv represen-tanter Västvärlden klassisk gre-kisk kultur Sokrates, Pla-ton, Aristoteles Sammanhanget 1800-talet, prag-matisk, empirism Pestalozzi, De-wey, Lindeman Omgivningen 1920-talet Watson, Skin-ner, Thorndike, Den lärande 1950/60-talet Rousseau, Ro-gers, Maslow, Knowles Politisk/ekono-misk ojämlikhet 1800-talet/ anar-kism 1960 Freire Freire, Illich

Progressiv inriktning Behavioristisk inriktning Humanistisk inriktning Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2008 Kursdeltagarnas lärarinriktning 2010 OA AG AS GV CB AÖ Summa Liberal, inriktning 11 13 16 14 86 Progressiv inriktning 10 21 18 20 22 104 Behavioristisk inriktning 17 24 114 Humanistisk inriktning 19 127 Radikal inriktning 98 Spridning 10-21/11 13-22/9 14-20/6 14-21/6 16-24/9 2009 99 110 118 113 90

Vuxenutbildningens historia och filosofi Kursdeltagarnas Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2008 Kursdeltagarnas Lärarinriktning 2010 Oona (spridning 11 poäng) Behavioristisk humanist Anna (spridning 9 poäng) Humanistisk progressiv radikal Anki S (spridning 9 poäng) Humanistisk behaviorist Gun (spridning 6 poäng) Humanistiskt progressiv   Carina (spridning 6 poäng) Behavioristisk progressiv humanist Anki Ö (spridning 9 poäng)  Gruppen som helhet Behavioristiska humanister Tidigare grupper Humanistiska behaviorister Progressiva humanister Petri (spridning 7 poäng) Radikalt progressiv behaviorist

Vuxenutbildningens historia och filosofi Varför utbildas vuxna 2010? Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2008 Varför utbildas vuxna 2010? För att bli aktiva medborgare, duktiga delaktiga i samhällslivet BLI NÅGOT – folk/EU, upplysning Human kapital; från arbetarföreningarnas elementära kurser till kunskapslyftet SOCIALT KAPITAL (studiecirkel) som det viktiga kittet Varför deltar vuxna i utbildningsaktiviteter, engagerar sig i livslångt lärande För att bli mera människor, förstå sig själv i sin samtid, som medmänniskor BLI NÅGON – frihet och frivillighet, bildning Identitetskapital; utveckling av personligheten, självförverkligande

- början av det tredje årtusendet Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2009 Vår tid - början av det tredje årtusendet Vad är det frågan om idag?   -> Kompetensutveckling som motiveras med förändring och utveckling !!?? individualisering och privatisering av inlärning och utveckling av personlighet, identitet, moral ... marknadens retorik – ständig brist på kvalifikationer (de/apolitiskt perspektiv) man skall utbildas/undervisas i att leva sitt liv (nyhjälplöshet) osäker säkerhet, oviss visshet, otrygg trygghet (Baumann, Z. På spaning efter politiken)   livspolitik, identitetspolitik, representationspolitik, ....... individualisering, fragmentering, specialisering, valmöjligheter, frihet(er?) överflöd av alternativ, valmöjligheter, information, kanaler, identiteter, resmål... upplevelse-ekonomi, vars drivkraft är berättelser (ML-Pollari/Bisnes.fi 6-7/2001) berättelser, metaforer, bilder, vokabulärer från logik till etik (G. H. von Wright Helsingin Sanomat kuukausiliite, september 2001)

Does adult education need a philosophy? Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 Finger, M. 1990 Does adult education need a philosophy? Ett behov att skilja åt   Vuxnas lärande: Alltid samtidigt individuellt och socialt, den betydelse verksamhet lärande har för den vuxne och dess funktion i samhället (hermeneutisk analys) Vuxenutbildning: En normativ referensram, vägledande princip, samhälleligt definierad (strukturell analys) De två perspektiven borde överensstämma, komplettera varandra

Does adult education need a philosophy? Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 Finger, M. 1995 Does adult education need a philosophy? Den konventionella utbildningens filosofi Upplysning, det moderna projektet (rationalitet, utveckling, tillväxt) Givna standarder, fria/självständiga/ansvarstagande/medvetna individer Vetenskap, tekniska framsteg, behärska/kontrollera natur, historia   Vuxenutbildningens (folkbildningens) framväxt Spontant lärande anknytning till vardagsverkligheten och vardagliga problem (praxisförankring) Respons till de brister och olägenheter som åstadkommer p.g.a. modernisering och industrialisering ”Repareringsaktivitet” Community Education, Education Permanente, Folkhögskolor

Adult education and society today Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 Finger, M. 1995 Adult education and society today Learning our way out   Klara av att hantera osäkerhet, kriser, otydliga problem - Kollektiva lärprocesser i anknytning till vilka man relaterar kunskaper och färdigheter till globala, biofysiska och sociokulturella utmaningarna - Att undervisa och predika färdiga lösningar till individer måste ersättas kollektiva, horisontella, vertikala och tvärdisciplinära lärprocesser Lärandet skall ske på lokal plan – i de vardagliga och naturliga sammanhangen Social learning – modeller: community development, learning organisation Beakta kopplingar mellan individ och kollektiv (individuell och social inlärning) kopplingar mellan inlärning och förändring hela människan i sitt naturliga och vardagliga sammanhang Ge underlag för att man skall kunna orientera i dagens komplexa samhälle

Listening, conflict and citizenship: pedagogy of civil society Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik 2009 MICHAEL WELTON 2002 Listening, conflict and citizenship: pedagogy of civil society The pedagogics of civil society: three pedagogical challenges (1) We learn to listen; we cannot assume that the listening capacity of the citizenry is developed, or developing. Our western scientific knowledge-culture and mass media cultures are not particularly hospitable to attending-to and heeding the other. The erosion of solidarity in the lifeworld weakens the subject’s ability and willingness to communicate. Thus, adult educators can contribute to creating the pedagogical processes in which men and women feel healthy, free and confident to speak, act and listen in public. (2) With others, critical adult educators can foster communicative infra-structures within existing institutions, associations and public spheres. This means that the rules of discourse’ must be followed: no one may be excluded; anything may be said, questioned, or challenged; and no force may be used. Dialogue partners must practice tolerance, civility and tact in their everyday practical discourses. A vital civil society requires a political culture in which ‘citizens actively participate in public debate. (3) Committed to a pedagogics of civil society, adult educators can create innovative learning  

Vuxenutbildningens historia och filosofi Autenticitet Identitet Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 200) Unga och medier Katarina Graffman 19.11.2008 Antropologi = vetenskapen om människan (i samtidskulturen) Etnografi = en vetenskaplig metod för att beskriva och jämföra världens olika kultur- och samhällstyper genom fältstudier. Autenticitet unga snabba att ta ställning till äkthet Identitet en process, ständiga byten (vad följer av, tolkning?), identitetskonstruktion sker genom användning av medier, inom ramen för skönlitteratur intresse för självbiografier (läsa Situation Stockholm, mest verklig), bekräftelse inom communityn (kolla outfiten på morgonen) bloggen som självkonstruktion Meningsskapande Behov av att uppleva mening hur man skapar mening mor som viktigt guide i verklighetsdjungeln

Vuxenutbildningens historia och filosofi http://inculture.com/ Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2009 Unga och medier Katarina Graffman 19.11.2008 Här och nu -inställning alltid uppkopplade, vill-ha! kort-snabbt-lätt att ta till sig Men även behov av att ha koll! Både-och Ingen skillnad mellan gamla och nya medier (både-och) Medproducerandet gammalmodigt (gränsen mellan producent – konsument upphävd) Vara ute hemifrån (Faith Popcorn och cocooning) Kunskapandet, meningsskapandet och identitetskonstruktion en social process (jfr studiecirkel) – en misstänksamhet mot yttre auktoriteter? http://inculture.com/