DET EKONOMISKA LÄGET Klas Eklund Kommunförbundet Stockholm & Umeå, 23 och 27 april 1999.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Samhällsekonomi 2.
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 13 november 2008 Juhana Vartiainen.
KONJUNKTURLÄGET 21 december 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning •Euroområdet hankar sig fram men osäkerheten lättar andra halvåret 2012 •Fallande BNP.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Konjunkturer.
JAKTEN PÅ DEN FÖRSVINNANDE SKATTEN GLOBALISERING OCH RÖRLIGA SKATTEBASER Klas Eklund 1.
Presskonferens 12 december 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2013 Tord Strannefors.
KONJUNKTURLÄGET 28 mars 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning Flera tecken på förbättrad konjunktur Utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår Expansiv penningpolitik.
TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Presskonferens 7 december 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Tord Strannefors.
Presskonferens 5 december 2012 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2012 Tord Strannefors.
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
1 EMU: NÄR OCH HUR? Klas Eklund Malmö, 25 januari 2002.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferens 11 juni 2014 Arbetsmarknadsutsikterna Våren 2014 Tord Strannefors.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Penningpolitiskt beslut 8:e oktober Den finansiella krisen fördjupas Fördjupar den pågående konjunkturnedgången Med lägre inflationstryck som följd.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Klas Eklund 8 december Dåligt fungerande bostadsmarknad Bostadsbrist Stor brist på hyresrätter Svårt komma in på marknaden Blockerade flyttkedjor.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
FINANS- OCH Penningpolitik
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Konjunkturer.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
1 NY EKONOMI - GAMMAL DEMOKRATI? Klas Eklund ABF, 25 oktober 2000.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
KONJUNKTURLÄGET 31 MARS 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Tillväxten dämpas från rekordhög nivå Konsumtion och investeringar drar efterfrågan Arbetslösheten.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
1 GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999.
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 21 december 2015 Konjunkturläget, december 2015.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
10 nov 2016.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet

Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Stefan Fölster Svenskt Näringsliv
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

DET EKONOMISKA LÄGET Klas Eklund Kommunförbundet Stockholm & Umeå, 23 och 27 april 1999

BAKGRUND: GLOBALISERINGEN Handeln tilltar, liksom direktinvesteringarma Fria kapitalrörelser: Räntan blir omvärldens betyg Ny teknik ger nya produktionsmönster, gör det lättare flytta teknik, även små företag kan bli globala Kulturell integration - nya snabba media Slutsats: Inget kontrollrum för stabiliserings- politiken. Gäller både finans- och penningpolitik Men också strukturerna konvergerar. Rörliga skattebaser. Den anglosaxiska modellen är livskraftig

BEHOVET AV ATTRAKTIONSKRAFT Frihandel och konkurrens - öppenhet och omvandlingstryck God infrastruktur - traditionell och ny Skattesystemet - företag och medarbetare Utbildningssystemet - bredd och spets Makroekonomisk stabilitet Politisk stabilitet - avstå från stop-go EMU driver på - men räcker ej. Europa i kläm Inse: Trycket är hårt på Sverige - nu och framöver

INTERNATIONELL KONJUNKTUR: DOMEDAGEN UPPSKJUTEN Asienkrisen pga strukturella, konjunkturella och finansiella faktorer. Eufori blev panik. Deflationen spred sig Men i första vändan var Väst förskonat Blev global finanskris via krisen i Ryssland Credit crunch, stor nervositet, hedgefonder föll, risk för global depression Men kavalleriet ryckte ut… …även om Brasilien föll. Och USAs styrka förvånade igen

HUVUDSCENARIO Ger global tillväxt 1999 runt 2% Fortsatt låg inflation. Låga räntor - men de bottnar Skakiga börser, volatila valutor Men ingen global depression De olika regionerna drar åt olika håll: 1. Emerging markets: Recession i Latinamerika. Ryssland värre. Östeuropa bromsar. Men Asien bottnar och vänder. 2. USA starkt men saktar in; soft landing 3. Japan bottnar. Deflationsrisk. Strategival i penningpolitiken 4. Europa bromsar, men kan återhämta sig Deflationen från Asien rullar vidare, emerging markets har svårt men är ej längre den allvarliga risken. I stället är Japan & USA (Wall Street) fara nr 1.

FINANSIELL HUVUDPROGNOS Styrräntor Fed ligger stilla under 99, fortsätter ner 00 ECB ligger stilla om inte konjunkturen försvagas än mer BoJ ligger stilla i år, höjer därefter Obligationsräntor USA-räntor upp under våren, sjunker sedan tillbaka Euroräntan bottnar i sommar/höst Japan: Monetarisering sänker ränta nu - men vänder upp Valutor USD stark mot EUR under våren, men vänder i höst EUR svag mot USD, starkare mot JPY; stärks sedan JPY svagare, men i “kontrollerade former” Varning för volatilitet

RISKER Politisk turbulens och devalvering i Kina och HK från yen-kris Regionala oroshärdar på Balkan och i Mellanöstern Oljepriset Kosovo-krigets indirekta följder Politisk kris i EU Y2K: Omfattning och periodisering? 1. Skarpare inbromsning i USA. Ras på Wall Street med spridningseffekter 2. Misslyckad monetarisering i Japan, med yen-ras och ny valutaturbulens

NÄR VÄNDER USA-BÖRSEN?

SCENARIER 1. Det hankar sig fram: Soft landing i USA, halvknackigt i Europa, svagt Japan, emerging markets bottnar efter hand Skakiga börser, fortsatt låga räntor - som bottnar 2. Konjunkturuppgång USA bromsar inte, Europa & Japan vänder upp, råvarupriserna och inflationen stiger. Ränteuppgång, styrräntehöjningar, börserna stiger först - men faller sedan… 3. Bubblan brister Wall Street faller, spridningseffekter ger recession Nya räntesänkningar

SVERIGE: BNP-TILLVÄXT

SVENSK KONJUNKTUR Grunden: Sverige anpassar sig till Europa Den privata konsumtionen tar sig äntligen –stark reallöneökning –finanspolitiken byter tecken –låga räntor Men exporten dämpas Ger sammantaget mindre BNP-svacka i år, men klart bättre igen nästa år. Om skatterna dessutom sänks tidigare kan det bli stark uppgång Extremt låg inflation, som dock gradvis tilltar Arbetsmarknaden: Gradvis förstärkning, men inte något stort genombrott i sikte

VISSA NYCKELTAL BNP 1,83,02,42,9 Export12,86,95,55,4 Privat konsumtion2,02,72,92,4 Sparkvot 0,81,51,31,3 Arbetslöshet 8,06,56,25,9 Lönekostnader 4,53,54,04,3 Bytesbalans2,72,32,21,9 Inflation (KPI årssnitt) 0,90,40,51,5

EKONOMISK POLITIK Konjunktur: Vårbudgeten stark fiskalt. Mer expansiv politik nästa år? Risk för procyklisk finanspolitik. Kan 80-talet gå i repris? Riksbanken kan tills vidare hålla låg ränta - men måste vara beredd på att motverka procyklisk finanspolitik Struktur: Vart tog tillväxtpolitiken vägen? Åtgärderna för en flexibel arbetsmarknad? Globalisering gör skattebaserna mer rörliga - konflikt med likformighet och fördelning Val mellan hård budget för att ge utrymme för större skattereform eller lättare budget med smärre skattesänkningar

VAD KOSTAR DE RÖRLIGA SKATTEBASERNA? Förmögenhetsskatt Finansiell avkastning Arbetsinkomster Momsen Internethandel Punktskatter SUMMA … och mer tillkommer Över 50

DIREKTINVESTERINGAR (Tolvmånaderstal) Mdr kr Ut ur Sverige Netto In i Sverige

FINANSMARKNADERNA Politisk osäkerhet motverkas av EMU-spåret EMU-tidtabellen enligt marknaden: s-kongress våren 2000, folkomröstning hösten 2000, ERM2 hösten 2000, EMU-inträde 2002 Kronans inträdeskurs förhandlingsfråga: Regering, Riksbank, ECB - och dollar Obligationsräntan bottnar/vänder, spreaden stabil Rörliga räntor fortsatt under bundna Valutan slår under våren, stärks sedan gradvis via exportintäkter och EMU-förväntning Risk: EMU-sväng skulle ge kraftig SEK-försvagning. Här tycks de politiska riskerna f.n öka

SVENSK OCH TYSK OBLIGATIONSRÄNTA

DEN SVENSKA KRONAN

KORT OCH LÅNG RÄNTA

AVGÖRANDE FRÅGOR PÅ LÅNG SIKT Hur omvandlar den nya tekniken näringslivet? Består globalisering och liberalisering? När återhämtar sig Asien? Vad sker i Kina? Hur länge består den låga inflationen? Hur lyckas EMU? Kan Europa bli mer dynamiskt? Slutsats: Trycket ökar på Sverige att modernisera. Inse att skattebaserna blir allt rörligare! Gör inte om 80-talsmisstagen! Sträva efter minskad sårbarhet och ökad flexibilitet!