HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkommen till en kort beskrivning av nyttan med att använda MPS, en ORR®- produkt från ITERIT AB. MPS, material och produktionsstyrning, ett hjälpmedel.
Advertisements

FOKUSERA PÅ FÖRJÄNSTEN!
Kort tillbakablick Vem startar ett eget företag, och hur gör man?
Kapitel 13, Likviditet.
Nyttorealisering på 10 min
Företagsekonomi 1 Centralt innehåll
Målorienterade strategiska processer
Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Block 6: Bokföring – delar blir helhet
Veta - Episteme Kunna - Techne Förstå - Phronesis
Kapitel 10 Kalkyler med täckningsbidrag.
Kapitel 11 Prissättning.
Grunden i kostnads- och intäktsanalysen
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Översyn av internhyresmodell
KALKYLERING och BUDGETERING 722G82 HT2012
Föreläsning 1.3 – Företagsmodeller och företagsmål Ekonomistyrningens styrmedel Kursens röda tråd och tentans upplägg (kursens prestationsmätning)
Företag, ekonomi och styrning Kalkylering och budgetering
Thomas Westin Kapitel 1-8 och 10
Internhyra/internpris
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Grundläggande redovisning
Hur går företaget Det måste löna sig.
Kap 5: Mål och affärsidé Utifrån resultatet i nulägesanalysen formulerar ledningen mål; vad den vill uppnå på kort respektive lång sikt. Affärsidén ska.
Kalkylering – en snabb översikt
marknadsförarens verktygslåda
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Ekonomistyrning Kap 26 Ekonomistyrning - budgetering.
Företagsekonomi 1 Centralt innehåll
Budget Företagets planering i siffror
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Något om Intern REDOVISNING
(L 1) Perspektiv på ekonomisk analys
Ekonomisk information och extern redovisning
Ekonomisk information och extern redovisning
Livcykelanalys Stefan Olander Tekn. Dr. Avdelningen för Byggproduktion
Strategisk ekonomistyrning: Föreläsning Professor Fredrik Nilsson Linköping
Redovisningens kretslopp
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
BUDGET - EN EKONOMISK PLANERING
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Internprissättning Thomas Westin Kapitel 19.
Kapitel 15 Budgeten.
Dagens Fö Kundorderpunkt (KOP) Nyckeltal i Produktion DuPont KBD MPIAV
Per Staffan Boström (IEI) Ekonomi och styrning i offentlig verksamhet 722g39 1 Ekonomi i landsting och kommuner Räkenskapsanalys Ekonomisk/Finansiell Analys.
Utgift – utbetalning - kostnad
Ekonomisk styrning A.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Ekonomi och användbarhet? Finns det något samband ? Vivian Vimarlund.
Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
PERIODISERING. Periodisering - definition Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Funderar ni på att lägga ut inköpsfunktionen? Outsourcing av inköpsfunktioner är ett utmärkt sätt att gå från reaktivt till proaktivt inköp.
Lärosätenas indirekta kostnader Dialogseminarium SUHF/Indirekta kostnader/Ann-Kristin Mattsson1.
Budgetering Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal. Konkreta mål kan uttryckas i form av nyckeltal Tex. antal personal per boende.
Componenta Wirsbo AB Preliminär rekonstruktionsplan.
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal
Information på Uppföljningsmöte
Nationalekonomi – vad är det?
Ekonomiska grundbegrepp
Nollpunkten – en varningssignal
I-linjen Vt Detta är en mall för att göra PowerPoint presentationer. Du skriver in din rubrik på första sidan. För att skapa nya sidor, tryck.
Information på Uppföljningsmöte
SUHF-modellen Pia Grankvist
Presentationens avskrift:

HFÖA82 EKONOMSYSTEM B Internationella ekonomprogrammet SPREK VT2007 Ekonomiska institutionen EKI Företagsekonomi FEK Mehran Noghabai 28 14 86 mehno@eki.liu.se rum A3:091

Fö 1: Inledning och grundbegrepp Kursinformation (Schema och kursuppläggning) Grundläggande företagsekonomiska frågeställningar Resultat och lönsamhetsbegrepp Ekonomi, produktivitet och effektivitet Centrala kostnadsbegrepp och –begreppspar i internredovisning Tillämpning av olika kostnadsbegrepp i internredovisning Kapitalkostnader Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader

Syfte och förkunskaper Att belysa internredovisningens roll i företagets ekonomisystem Att utveckla kursdeltagarnas företagsekonomiska språk Att göra kursdeltagarna förtrogna med olika kalkylmetoder Förkunskaper Externredovisning och grundläggande matematik Viktigt att tänka på Engagemang och aktivt deltagande på föreläsningar och lektion Föra egna anteckningar och läsa kontinuerlig

Kostnads- och intäktsanalys Företagsorganisation Resurser Produkter/ tjänster Kostnader Intäkter Resultat = Intäkter – Kostnader Lönsamhet = Resultat / Resursinsats

Företag som ett styrt system Vad? För vem? Hur? Med vem? Information (kalkyler som beslutsunderlag) Strategisk ledning Beslut/order Styrimpulser Taktisk styrning Administration Utflöde Inflöde Operativt genomförande

Företags- och ekonomibegreppet Företagande handlar om VÄRDESKAPANDE! Företag ska vara Effektiva (inre och yttre effektivitet) Innovativa (utveckla nya konkurrenskraftiga varor och tjänster) Legitima (ledning som inger förtroende och stöd åt verksamheten) Ekonomi Värdeskapande och styrning av resurser dit de gör störst nytta Hushållning och effektivt utnyttjande av knappa resurser Planering, kontroll och styrning av resurstransformationer Utveckling av befintliga och skapande av nya resurser

Ekonomi - produktivitet - effektivitet Hushållning (ekonomi) kan mätas som den prestation företaget utför i relation till den resursförbrukning verksamheten orsakar. Ett företag måste ha ett positivt förädlingsvärde för att kunna överleva och utvecklas av egen kraft Produktivitet: förmågan att göra saker på rätt sätt Effektivitet: förmågan att göra rätt saker Effektivitet innebär grad av måluppfyllelse, dvs nyttan av den utförda prestationen (ej enbart produktivitet). Kreativitet: att göra nya saker/på nytt sätt, helst med mindre resurser

Produktivitet och effektivitet produktionssystem Produktionsresurs Delprestationer Produktionsresurser Huvudprestation Delproduktivitet Måluppfyllelse nöjda kunder säkra leveranser botade patienter godkända elever uppklarade mål Inre effektivitet Yttre effektivitet

Beslutsmodeller och kalkyler Rationell beslutsmodell: Problem söker lösning Begränsad rationalitet: Beslutsfattaren satisfierar mer än optimerar Soptunnemodellen: Lösning söker problem Exempel på beslutssituationer prissättning på företagets produkter planering av produktionsvolym, sortiment ställningstagande till kundorder, tillverka själv eller köpa utifrån val av olika tillverkningsmetoder Behålla/utveckla/avveckla Belopp att satsa på reklam, forskning och utveckling

Ekonomisk styrning Ekonomisk styrning innebär bl a precisering av de val man står inför och framtagning av den information som krävs för att fatta ekonomiska beslut Ekonomisystemets beståndsdelar och den interna redovisningen Budgetering Budgetuppställning Budgetuppföljning Kalkyler Förkalkyler Efterkalkyler Analyser extern rapportering Redovisning

Styrprocessen och ekonomisk styrning Förkalkyler Planering Redovisning (genomförande) Efterkalkylering Uppföljning Insamling och redovisning av ekonomisk info (transaktioner) Bokföring av transaktioner Kontroll av lönsamhet Återkoppling Utarbeta mål och strategier kartläggning av intäkter och kostnader Budget för avdelningar Förkalkyler för produkter Jämförelse mellan redovisning (är-värden) med budget (förväntningar eller bör-värden) t ex i en avvikelseanalys Revidering av planer justering av parametrar eller kalkylmodell!

Centrala begreppspar Utgift och inkomst Utgift avser varans inköpspris och är knuten till anskaffningstillfället (t ex när en kund betalar för en vara). Inkomst är knuten till försäljningstillfället. Utbetalning och inbetalning Begreppen är knutna till betalningstillfället (t ex när företaget betalar en underleverantör för en vara/tjänst). Summan av företagets in- och utbetalningar visar in- och utflöde av likvida medel. Likviditet avser företagets betalningsförmåga på kort sikt, vilket ställer krav på planering och överblick över företagets in- och utbetalningar.

Centrala begreppspar, fortsättning Kostnader och intäkter Kostnad avser förbrukning och användning av företagets resurser över en (kortare eller längre) tidsperiod. Kostnader är periodiserade utgifter. Intäkt speglar företagets prestationer spridd över den tidsperiod produktionen sker. Intäkter är periodiserade inkomster. Resultat eller periodiserad vinst är skillnaden mellan totala intäkter och totala kostnader.

Tidsordning mellan olika grundbegrepp Anskaffning av en resurs innebär att Utgift Utbetalning Kostnad Motsvarande ekonomiska begrepp 60 000 kr 04/02/28 60 000 kr 04/03/28 04/05/01 15 tkr/mån 04/09/01 Produkten levereras med faktura Produkten beställs Produkten betalas Försäljning av en produkt innebär att Intäkt Inkomst Inbetalning Motsvarande ekonomiska begrepp 04/01/01 20 tkr/mån 04/09/01 04/09/30 180 000 kr 180 000 kr

Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader Den externa redovisningen visar bokföringsmässiga kostnader medan internredovisningen arbetar med kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga kostnader används vid årsbokslut och regleras v lagstiftningen (Bokföringslagen) Kalkylmässiga kostnaders syfte är att söka/bestämma de verkliga kostnaderna som är förknippade med verksamheten. Jämför t ex avskrivningar baserade på återanskaffningsvärdet (kalkylmässig avskrivning) med avskrivning enligt plan (bokföringsmässig avskrivning). Skillnaden orsakar ett glapp!

Bokföringsmässiga och kalkylmässiga merkostnader Bokföringsmässiga kostnader Kalkylmässiga kostnader Bokföringsmässiga merkostnader: Skatter Bokföringsmässiga avskrivningar Förbrukning av material (värderad enligt civilrättsliga regler) Kalkylmässiga merkostnader: Ränta på eget kapital Kalkylmässiga avskrivningar Förbrukning av material (värderad efter nupriset)

Kostnadsbegreppspar Fasta och rörliga kostnader Fasta och rörliga kostnader (Fixed and Variable Costs) Kostnadsindelning efter volymberoende! Fasta kostnader är kostnader som är volymoberoende. Rörliga kostnader är kostnader som förändras vid variationer i produktions- eller verksamhetsvolymen. Fasta kostnader Helt fasta kostnader (tomgångskostnader) Driftbetingade fasta kostnader Halvfasta kostnader Rörliga kostnader Proportionellt rörliga kostnader Progressivt rörliga kostnader Deggressivt rörliga kostnader

Fasta och rörliga kostnader Fixed and variable costs Total Fast kostnad per år TFC Total Rörlig kostnad per år TVC Totalkostnad TC Volym Volym Volym Fast styckkostnad Rörlig styckkostnad Total Styckkostnad Unit cost Volym Volym Volym

Kostnadsbegreppspar Direkta och indirekta kostnader Direkta kostnader (direct costs) är kostnader som är direkt hänförbara till ett kalkylobjekt (produkt) eller kostnadsbärare. Indirekta kostnader (overhead costs) är kostnader som ska hänföras till avdelningar (kostnadsställen), vilka ska fördelas vidare till kostnadsbärare för att kalkylera en produkts självkostnad. Kostnadsslag är kostnader som är av likartad typ och som kan hänföras till samma kategori. Kostnadsbärare är det som produceras och som ska bära eller belastas med kostnaden. Kostnadsställen är avdelningar eller funktion i verksamheten vars prestationer kostar pengar men vars kostnader inte kan fördelas direkt på en produkt, t ex central administration och ledning.

Modell för självkostnadskalkyl Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl (Full Cost Accounting & absorption Costing) Direkta kostnader Kostnadsslag Kostnadsbärare Fördelade kostnader Kostnadsställe Indirekta kostnader Självkostnad = Direkta kostnader + Fördelade omkostnader

Kostnadsbegreppspar Sär- och samkostnader Kostnadsindelning efter orsakssamband, dvs besluts- eller alternativberoende (Variable costing) Särkostnader är kostnader som orsakas av ett beslut. Särkosntaden tillkommer (eller försvinner) om ett alternativ genomförs (eller läggs ner). Samkostnader är kostnader som inte påverkas av ett visst beslut. Samkostnader är gemensamma för aktuella handlingsalternativ. Särintäkter är de kostnader som orsakas av ett visst alternativ genomförs. Täckningsbidrag = Särintäkter - Särkostnader

Andra kostnadsbegrepp Alternativkostnad Det intäktsöverskott som man går miste om genom att välja ett visst alternativ. Operationell kostnad = särkostnad + alternativkostnader