Inventering Vad är evidens? Vad är utvärdering? Systematisk dokumentation? Stöd för behandlaren? Uppföljning

EBP Evidensbaserad praktik Beslut om stödinsatser, ska utformas utifrån en förståelse och en sammanvägning av • den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter • brukarens erfarenheter och förväntningar • den lokala situationen och aktuella omständigheter • den professionelles expertis. EBP ska inte ses som ett förhållningssätt som tillåter att man använder den information som man själv tycker är bäst.

Konsekvens De som vänder sig till socialtjänsten har rätt att förvänta sig insatser av hög kvalitet, grundade på bästa tillgängliga kunskap och erfarenhet. De har också rätt att kräva att deras erfarenheter och önskemål ska respekteras. Socialarbetaren bör alltså ha goda belägg för att den insats som erbjuds klienten/brukaren är lämplig för just honom eller henne i den aktuella situationen. Om det inte finns någon evidens för den erbjudna insatsen ska klienten informeras om det. Det är sedan nödvändigt att noggrant följa upp och utvärdera insatsens effekter.

Ekonomi Två metoder för missbrukare Vilken ska vi välja? Metod 1 är, enligt välgjorda utvärderingar mest effektiv, i meningen att den hjälper flest missbrukare. Metod 2 är också effektiv men inte riktigt lika effektiv som Metod 1 Vilken ska vi välja? Metod 1 är 4 gånger så dyr som metod 2

Lagen Begreppen evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik används varken i SoL, LSS, LVU, LVM eller LPT. I lagarna nämns i stället vikten av god kvalitet, kompetent personal och brukar-/klientinflytande i socialtjänsten (Jfr LSS 6 §, SoL kap.1,1 § och kap. 3, 3 §). Hälso- och sjukvårdslagen, HsL, nämner vikten av god kvalitet och patient-/brukarinflytande (2a, 3a och 18a §§) men nämner även att Landstingen och Kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning samt även samverka med berörda universitet.

Författningssamlingar/Allmänna råd I SOSFS 2006:11 Ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM och LSS, pekar man på vikten av kompetent personal, att personalen ges förutsättningar till kompetensutveckling (5 kap., 1,2,3 §§) samt att verksamheten har tillgång till metoder för uppföljning och utvärdering (6 §).

Evidens i olika former Behandlingsmodeller/metoder Bedömningsinstrument Att arbeta evidensbaserat

Standardiserad bedömning Metoder som mäter måluppfyllelse ( Klient och behandlare sätter upp mål måluppfyllelsen kan följas upp kvalitativt eller standardiserat ) Formulär som täcker livsområden ( Behovs analys används till grund för; utredning, beslut av insats, behandlingsplanering och uppföljning ) Formulär koncentreras till ett särskilt livsområden ( Klienten tillfrågas mer djupgående om sin situation t ex vardagssituation, familjefunktion ) Formulär som mäter klientens upplevelse av insatsen ( om de är nöjda om de har fått hjälp )

TRE VIKTIGA FRÅGOR Vad säger vi att vi gör?

Gör vi det vi säger att vi gör?

Gör det en skillnad?

Behandling ger biverkningar…

KUNSKAP OM SKADOR ORSAKADE AV TERAPIER ? Lilienfeld 2007 STUDIER PEKAR PÅ ATT MELLAN 3 - 10% BLIR VÄRRE EFTER PSYKOTERAPI VID MISSBRUKSTERAPI UPPGES SIFFOR PÅ 10-15% AV 475 PSYKOTERAPISTUDIER HADE 9% NEGATIV SE. VID TERAPI AV BETEENDEPROBLEM HOS UNDGDOMAR VAR SIFFRAN SÅ STOR SOM 29% MED NEGATIV EFFEKT.

Målarbetet Strukturmål Processmål Resultatmål Resurser, metoder, rutiner Hur, var, när processen genomförs Effekt el förändring hos kund som tillskrivs processen Manual Adherence Effektrapport Förändring i förekomst av risk- el skyddsfaktorer Symtom reduktion Vad säger vi att vi gör? Gör vi det vi säger? Gör det ngn skillnad?

JD-Vad säger vi att vi gör? Ber klienter/familjer och socialarbetare att besvara en mängd frågor

JD-Vad säger vi att vi gör? Scannar efter risk- och skyddsfaktorer Skapar målorienterade genomförandeplaner Beskriver insatsers innehåll och frekvens Möjliggör utvärderingar

Målreflektioner, daganteckning Behandlingsprocessen Vårdplan/ Uppdrag T1 (in) T2 T3 (ut) T4 (12 mån) Genomförandeplan Info Individ -Vårdplan -Samtal -Skattningar - BGV -Mål -Uppföljningar Behandlingsstöd Journalföring Kliniskt Processen Målreflektioner, daganteckning Grupp -Skattningar -Skattningar -Skattningar -Skattningar Utvärdering

Dilemman och svårigheter Risk för stort bortfall - svårt att följa upp Tidskrävande Kunskapskrävande Kostar pengar Liten erfarenhet av goda exempel på hur utvärdering och behandling integrerats Vem samlar in, rättar, tolkar etc?

Vinster och utmaningar EFFEKTUTVÄRDERING INFORMATION FRÅN FLERA INFORMANTER RIKTADE BEHANDLINGS-INTERVENTIONER KONCEPTUALISERING VERKSAMHETSUTVECKLING

JD – din tröst i natten… CBCL, YSR, TRF, SCL-90 och FoF ger mer än 450 beteendebeskrivningar på individ, dyad och skolnivå Kasam, Stegen och Familjeklimat ger ungefär 50 övergripande beskrivningar på individ- och familjenivå Bakgrundsvariabler – risk/skydd PDR – sammanbrott

JD – din tröst i natten…forts HUR SKALL JAG ANVÄNDA ALL DENNA INFORMATION? SKANNA EFTER RISK- OCH SKYDDSFAKTORER UTIFRÅN VALD MÅLGRUPP

Riskfaktorer – Familj Fientlig och ineffektiv uppfostringsmetod Låg tillsyn Låg kognitiv stimulans

Feedback O R G A N I S T S E K V N R I G R E S U L T A Risk Insatser faktorer Insatser O R G A N I S T S E K V N R I G R E S U L T A Klientgrupp Skydds faktorer Insatser

VAD SKALL JAG GÖRA MED DET DÅ?

Hur skapa klinisk nytta av skattningarna???

JD – din tröst i natten…forts Fråga 37 i YSR ”Jag råkar ofta i slagsmål” I detta fall svarat ”2”, dvs ”Stämmer mycket bra, eller ofta

JD – din tröst i natten… B: ”Du har fyllt i att du ofta råkar i slagsmål” U: ”Mm, det stämmer” B: ”Så du hamnar ofta i slagsmål – är det något du vill ändra på?” U: ”Nja, jo kanske…” B: ”Märker du när du är på väg in i ett bråk eller bara händer det?” U: ”Faktiskt, oftast så…vet jag att det kommer att hända…rätt sjukt va?” B: ”Har du någon idé vad du skulle kunna göra för att undvika att slåss?”

JD – din tröst i natten…forts U: ”Jag skulle kunna gå därifrån…” B: ”Tycker inte andra att du fegar ur då?” U: ”Några kanske gör det men…” B: ”Vem skulle kunna hjälpa dig att verkligen gå ifrån en situation?” U: ”Det kan jag fixa själv eller kan jag be mina kompisar att säga till mig” B: ”Kan vi ha det som mål att du skall försöka gå ifrån situationer som kan leda till bråk?” U:”Visst”

Går det att integrera forskning i det kliniska arbetet?

Finns det genvägar...?

Var skall ni börja...?

Ni skall börja med att våga…

Sedan skall ni träna, leka, träna, leka…

Att lära nytt gör ont...

STÖDSYSTEM...

Grunden för utvärdering och systematisk dokumentation är att ha stödsystem som skapar klinisk nytta åt den enskilde behandlaren i vardagen när man arbetar med sina klienter.

SLUT FÖR IDAG

VAD KRÄVS AV INSTRUMENTEN? Prövade utifrån; Validitet – att instrumentet mäter det det avser att mäta (giltighet) Reliabilitet – handlar om testets säkerhet (tillförlitlighet) Sensitivitet – att instrumentet är känsligt för förändring (känslighet) Nationellt/Internationellt använda – inte uppfinna hjulet på nytt

CBCL/YSR/TRF Tillbakadragenhet Somatiska klagomål Ängslan/nedstämdhet Sociala problem Tankeproblem Uppmärksamhetsproblem Brottsligt beteende Aggressivt beteende Internalisering Externalisering TOTALT Larsson, B. & Frisk, M. (1999). Social competence and emotional/ behaviour problems in 6-16 year-old Swedish school children. European Child and Adolecent Psychiatry, 8, 24-33

CBCL – total 81

Frågor om familjemedlemmar Ett instrument för att mäta Expressed emotion (EE) Upplevd kritik Upplevd känslomässig involvering Kritiska kommentarer Emotionell överinvolvering Hansson, K. & Jarbin, H. (1997) A new self-rating questionnaire in Swedish for measuring expressed emotion. Nord J Psychiatry 51:287-297.

KASAM (29) test som används i Journal Digital. Mäter: KÄNSLA AV SAMMANHANG KASAM (29) test som används i Journal Digital. Mäter: BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET Hansson, K & Cederblad, M. (1995). Känsla av sammanhang. Studier från ett salutogent perspektiv. Forskning om barn och familj, nr 6, Institutionen för barn och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.

NÄRHET DISTANS SPONTANT KAOS FAMILJEKLIMAT ETT SÄTT ATT UNDERSÖKA test som används i Journal Digital, Mäter ETT SÄTT ATT UNDERSÖKA UPPLEVELSEN AV FAMILJEN NÄRHET DISTANS SPONTANT KAOS Hansson, K. (1989). En adjektivlista för familjediagnostik. Forskningsrapport från Institutionen för tillämpad psykologi Nr. 1, Lunds universitet.

Familjeklimat

GRUPPJÄMFÖRELSER, MTFC, KAOS

Frågor om familjemedlemmar Ett instrument för att mäta Expressed emotion (EE) Upplevd kritik Upplevd känslomässig involvering Kritiska kommentarer Emotionell överinvolvering Hansson, K. & Jarbin, H. (1997) A new self-rating questionnaire in Swedish for measuring expressed emotion. Nord J Psychiatry 51:287-297.