PROGRAM The Gothenburg Recommendations for Education for Sustainable Development (ESD), Bo Samuelsson Strategi för utbildning för hållbar utveckling, Johan Boman Miljömärkning av kurser och program vid universitetet, Ulf Andersson Studenternas attityder till hållbar utveckling, Ellen Lagrell Hur integrera hållbar utveckling i utbildningsprogram, Barbro Robertsson Fallstudie i hållbar utveckling, Ingrid Johansson AISHE - ett självutvärderingsverktyg för hållbar utveckling i utbildningen, Ulf Andersson Kompetensutveckling inom hållbar utveckling för kursledare, Johan Boman Diskussion om fortsatt integrering av hållbar utveckling i utbildningen, Johan Boman, Ulf Andersson m fl. Utbildning för hållbar utveckling vid universitetet 27 augusti 2009, kl 9-12

Kap 1, § 5, har från 1 februari 2006 fått ett tillägg med följande lydelse: ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.” Högskolelagen

Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. 1. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 3. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. MILJÖPOLICY

Universitetsgemensamt mål Universitetet skall integrera hållbar utveckling i utbildningen. Uppdrag till fakulteterna Hållbar utveckling i grundutbildning: Integrera hållbar utveckling i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. ”Hållbar utveckling” enligt definitionen i Högskolelagen

Resultaten redovisas i universitetets Hållbarhetsredovisning Miljöcertifiering och miljöregistrering garanterar miljöarbete med ständiga förbättringar Redovisar från 2009 enligt GRI, Global Reporting Initiative

Mätning av utbildning inom hållbar utveckling 1.Kurser 2.Program Fråga vid inläggning i GUBAS Syns i katalogen och på nätet Kriterier: I Program/Kurs som huvudsakligen behandlar miljö och hållbar utveckling. II. Program/Kurs som delvis behandlar miljö och hållbar utveckling Miljömärkning av kurser

Tabell: Program och kurser med frågeställningar inom miljö och hållbar utveckling År\KriterierIIITotalt Program lå 08/09 (%)18 (8,5)45 (21,1)213 Program lå 07/08 (%)16 (7,5)32 (15,0)214 Program lå 06/07 (%)12 (9,7)26 (21,0)124 Kurser lå 08/09 (%)151 (6,9)490 (22,4)2189 Kurser lå 07/08 (%)105 (8,2)224 (17,4)1287 Kurser lå 06/07 (%)103 (7,6)215 (16,0)1346 Kriterier: I Program/Kurs som huvudsakligen behandlar miljö och hållbar utveckling. II. Program/Kurs som delvis behandlar miljö och hållbar utveckling

AISHE: Självvärderingsverktyg för hållbar utveckling i högre utbildning

AISHE – bedömningsprocess i sex steg För bästa resultat ska en AISHE-bedömning genomföras med hjälp av en extern bedömare, till exempel en certifierad AISHE-bedömare. Det krävs cirka 15 deltagare, varav minst en person ur ledningsgruppen, cirka åtta lärare, fem studenter och minst en person från den tekniska/administrativa personalen. En fullständig bedömning kan genomföras på en dag, alternativt på två halvdagsträffar två olika dagar. En AISHE-bedömning innehåller flera olika steg, varav vissa är nödvändiga och andra är valfria: Steg 1: Förberedelser Innan bedömningen startar ska en intern bedömningsledare väljas och syfte, deltagare och kriterier ska fastställas. Steg 2: Introduktion till deltagargruppen Innan det första mötet skickas material ut till deltagarna. På plats förklaras sedan hela processen. Om deltagarna inte är så bekanta med begreppet hållbar utveckling, är det en god idé att avsätta lite extra tid på att lära sig mer om detta. Steg 3: Enskild bedömning med poängsättning Deltagarna ska enskilt fylla i en lista med alla kriterier. För varje kriterium ska de göra en egen bedömning av vilket stadium de anser att organisationen befinner sig i.

Steg 4: Konsensusmötet Konsensusmötet är den del av bedömningen som tar mest tid, räkna med 4–5 timmar. Vid mötet ska varje kriterium tas upp för diskussion. Genom att väga samman de olika deltagarnas självständiga reflektioner ska deltagarna försöka hitta en gemensam överenskommelse om vilket som är den rätta poängen för organisationen. I första hand är målet att nå konsensus om den nuvarande situationen, i andra hand försöker deltagarna enas om en framtidsvision och formulera förbättringsåtgärder. 3-5 huvudmål väljs. Resultaten kan sedan läggas in i ett dataprogram och blir tydligt genom klara och överskådliga diagram. Steg 5: Uppföljningsarbete (valfritt) Om organisationen så vill, finns flera alternativ för att följa upp bedömningen. Dessa måste skräddarsys för den egna organisationen. Om en extern AISHE- bedömare använts kan han eller hon hjälpa till med att ta fram en konkret handlingsplan eller att förbereda organisationen inför en certifiering. Steg 6: Repetition Det är högst lämpligt att genomföra en AISHE-bedömning igen efter ett till två år för att mäta hur framgångsrikt arbetet varit.