Finansiell stabilitet 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer

Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

Riksbanken är en självständig myndighet under Riksdagen Regeringen Riksbanken Finans- departementet Finans- inspektionen Riksgälden

Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

Riksbanken ska ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Sköter betalnings- systemet RIX Krishantering Utöver den första och kanske mest uppenbara anledningen till att vi har fått ett övervakningsansvar finns det andra skäl. Det finns för det första behov av någon som tar ett övergripande ansvar. Riksbanken skall övervaka så att det inte blir så stora problem att hela samhällsekonomin hotas. Det betyder t.ex. att enstaka sparbanker inte är intressanta, utan de fyra största bankerna, de största försäkringsbolagen och några marknader/börser (t.ex. NasdaqOMX och VPC). Därutöver, har Riksbanken en lagstadgad roll att ge nödkredit, något som brukar kallas lender of last resort – alltså den som ytterst lånar ut pengar till en bank som har problem. Men för att veta när vi skall ingripa med likviditetsstöd måste vi känna till bankernas (fin.sektorns) situation – jag återkommer till detta senare. När det gäller likviditetsstöd är det ofta mycket bråttom, varför vi i förväg måste ha rimliga åsikter om de olika institutens soliditet och systemviktighet. Likviditet ges vidare enbart om något institut fått så allvarliga problem att hela systemets stabilitet är hotat. Riksbanken har tolkat det som att betalningar ska kunna genomföras i den svenska ekonomin. Den här uppgiften omfattar flera delar: Riksbanken har ansvar för betalningsmedel, dvs producera sedlar och mynt Riksbanken sköter betalningssystemet RIX, dvs ett centralt system som bankerna kan använda för att låna och låna ut till varandra. Bankernas bank. Riksbanken övervakar det finansiella systemet för att undvika bankkriser – analyserar storbankerna och varnar för risker Riksbanken har beredskap för att kunna hantera kriser om de skulle kunna uppstå

Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris?

Det finansiella systemet är centralt i samhället Hushåll Mataffär Hushållets bank Arbetsgivaren Mataffärens Bank Arbetsgivarens Bank Betalnings- systemet Marknads platser De flesta betalningar som görs sker genom digitala transaktioner. Mycket går via RIX eller andra delar av betalningssystemet. Handel och riskhantering 500 miljarder kronor per dag Andra banker och finansiella aktörer i och utanför Sverige

Aktörer i det finansiella systemet Hushållet Mataffär Hushållets bank Arbetsgivaren Mataffärens Bank Arbetsgivarens Bank Betalnings- systemet Marknads platser Aktörer i det finansiella systemet innefattar inte bara banker utan även försäkringsbolag och andra finansiella aktörer, plus de finansiella marknaderna där transaktioner förekommer, den finansiella infrastrukturen med tekniska system, regleringar och rutiner som gör det möjligt för aktörer att genomföra betalningar och utbyta säkerheter. Handel och riskhantering Andra banker och finansiella aktörer i och utanför Sverige

Det finansiella systemets grundfunktioner Omvandla sparande till investering Förmedla betalningar Hantera risk The Riksbank’s definition of financial stability is that the financial system should be able to maintain its basic functions and be resilient to disruptions that threaten these functions. And these functions are the same as the functions of banks basically. They should be able to: Converting savings into financing Managing risks Mediating payments

Det finansiella systemets grundfunktioner Riksbankens definition av finansiell stabilitet ”Det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och ha motståndskraft mot störningar som hotar dessa funktioner.” Omvandla sparande till investering Förmedla betalningar Hantera risk

Varför är banker så viktiga i det finansiella systemet? Utlåning –betalas tillbaka på lång sikt Sparande – kan tas ut när som helst Bank Förmedlar betalningar Omvandlar sparande till investeringar Hanterar risk Vad gör en bank? Bankers funktioner kan man förenklat säga är samma funktion som det finansiella systemets – nämligen att förmedla betalningar, omvandla sparande till investeringar och hantera risk. Hur gör bankerna det? Jo, genom att låna pengar billigt och låna ut dem dyrt. Banker är alltså viktiga och nödvändiga, men också sårbara. En av bankernas uppgifter är som sagt att omvandla sparande till utlåning. Kunden som har pengar på ett konto kan ta ut dem när som helst, medan lånen återbetalas på lång sikt – till exempel om man tar ett bolån för att köpa ett hus kan man betala tillbaka under 50 år. Det får två konsekvenser. För det första: Bankerna måste se till att ha spararnas förtroende, om de tappar förtroendet kan spararna snabbt ta ut sina pengar. 1. Banker har alltså så kallade likviditetsrisker. För det andra: Bankerna måste se till att de lånar ut pengar till kunder som kan betala tillbaka lånen så att de inte får kreditförluster. 2. Banker har alltså också kreditrisker.  som de måste hantera Banker tjäna pengar på räntenettot Köpa billigt och sälja dyrt. Skillnad räntenetto. Förra året (2012) motsvarade de svenska storbankernas räntenetto 28 miljarder kronor. Deras totala tillgångar var cirka 12 000 miljarder kronor. Naturligtvis kan du låna från din mormor som har pengar i sin madrass räntefritt? Men banken har Stordriftsfördelar och de specialiserar sig på - kreditbedömning och riskdelning De är också mycket bra att löptidsmatchning- kort upplåning är billigare än lång upplåning eftersom de korta räntorna är billigare än långa. Bankerna tar ut avgifter för att förmedla betalningar (och sälja dyra sparprodukter). Avgiftsnettot är därför deras andra största inkomstkälla. Likviditetsrisk Kreditrisk

Risker i det finansiella systemet Bank Finansiell aktör Marknadsrisk Finansiell aktör Bank Företag Bank Risk för extern turbulens Spridningsrisk Likviditetsrisk Kreditrisk

Banker är inte vanliga företag Egenskaper Konsekvens Policyrespons Systemviktighet En ”vanlig” konkurs skulle få stora negativa effekter Särskild reglering Sårbarhet Särskild tillsyn Smittsamhet Behov av särskild obeståndsprocess

Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader BNP Tid Kris Trend efter kris BNP-nivå Konceptuell skiss Källa: Riksbanken, Independent Commission on Banking

Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris? Vad gör RB för att värna om den finansiella stabiliteten? Vad kan då Riksbanken göra om den anser att den finansiella stabiliteten är hotad? Det finns inte som med reporäntan i penningpolitiken något direkt styrinstrument eller spak att dra i. Riksbanken kan inte heller stänga banker eller avskeda bankchefer.

Huvuddragen i Riksbankens arbete med finansiell stabilitet Analyserar finansiella systemet och varnar för risker Ger förslag och rekommendationer Arbetar internationellt för bättre reglering RB jobbar på flera olika sätt med att värna den finansiella stabiliteten. Mer förebyggande arbete. - Analyserar finansiella systemet och varnar för identifierade risker: Analyserar alla delar av det finansiella systemet. FSR 2ggr/år (lägesbeskrivning av finansiella systemet samt rekommendationer), Rapport Finansiell infrastruktur 1g/år (RB presenterar sina bedömningar av stabiliteten och effektiviteten i den finansiella infrastrukturen i Sverige), ekonomiska kommentarer för djupare analyser av specifika frågor, direktionens framträdanden. Hela tiden kontakter och samtal med de största bankerna och andra viktiga institut samt med andra myndigheter (Finansinspektionen, Riksgälden, Finansdepartementet). Utbyte av information, diskutera olika risker och åtgärder för att minska riskerna. - Ger förslag och rekommendationer: Om hur det finansiella systemet kan bli starkare, mer motståndskraftigt. Åtgärder för att hantera risker som identifierats. Rekommendationerna presenteras i FSR och Finansiell infrastruktur. - Arbetar internationellt för bättre reglering: Bankerna är i allt större utstreckning internationella och inte bara nationella. Därför är ett internationellt samarbete mycket viktigt. RB jobbar i många internationella grupper för att förebygga kriser och för att ta hand om eventuella kriser. Också en viktig informationskälla. - Håller beredskap för krishantering: Vi genomför regelbundet krisövningar för att vara väl förberedda på vad vi ska göra om en kris skulle uppstå. Håller beredskap för krishantering

Stabilitetsanalys – vad ingår? Makroekonomisk utveckling Bankernas låntagare Finansiella marknader Bankkoncerner Finansiell infrastruktur Stabilitetsanalysen som bedrivs på RB gäller hela systemet. Finansiell infrastruktur: Den finansiella infrastrukturen, dvs betalningssystemet, utgör kärnan i analysen eftersom det är där alla transaktioner sker mellan deltagarna. Den finansiella infrastrukturen består av system där betalningar genomförs och transaktioner med finansiella instrument hanteras. Infrastrukturen gör det möjligt för enskilda hushåll, företag och myndigheter att betala och ta emot betalningar på ett säkert och effektivt sätt. Som vi nämnde slussas det ca 500 miljarder kronor genom detta system varje dag. Mycket pengar och viktigt att systemet fungerar. Riksbanken har via riksbankslagen exempelvis rätt att begära in information om vilka transaktioner som sker i betalningssystemet, bankernas exponeringar mot varandra i form av olika åtaganden (hur mycket och på vilket sett de har lånat). Bankkoncerner: Bankkoncernerna är de huvudsakliga deltagarna i betalningssystemet eftersom det är via dem som transaktionerna vanligtvis går. Finansiella marknader: Bankerna är i sin tur beroende av utvecklingen dels på de finansiella marknaderna och dels hos sina låntagare. Viktigt att risker mellan olika aktörer kan fördelas och hanteras. Den som väljer att ta risk får ersättning för det. Ju högre risk desto högre ersättning. Här har finansiella intermediärer och finansiella marknader en avgörande roll. Svenska banker har ett internationellt sett ett stort inslag av marknadsfinansiering – de finansierar ungefär hälften av sin utlåning med värdepapper och hälften med inlåning. Dessutom är ca 2/3 av deras marknadsfinansiering i utländsk valuta. Bankernas låntagare: Hushåll och företag som både lånar av bankerna och lånar ut till bankerna. Makroekonomiska utvecklingen: Den makroekonomiska utvecklingen spelar i sin tur stor roll för såväl de finansiella marknaderna som bankernas låntagare. De finansiella marknaderna kan påverkas av väldigt många händelser; oljepriser som stiger, politiska händelser, aktiekurser och mycket mycket mer. Bankernas låntagare påverkas också av den makroekonomiska utvecklingen. Om jag arbetar på ett företag som exporterar bilar och efterfrågan på dessa bilar minskar i omvärlden, påverkar det dels företaget som kanske måste gå i konkurs och mig, för att jag förlorar mitt jobb. Då blir det ett företag mindre som vill använda sig av bankens tjänster (låna, investera etc) och jag kanske inte kommer att kunna betala tillbaka mina lån, eller betala mina lån men leva på mina besparingar, om jag har några. Då blir det färre tjänster som banken förmedlar. Jag återkommer till bankernas låntagare alldeles straxt. Alla delar i systemet är sammankopplade med varandra, finns systemrisker. I fokus for RBs analys och övervakning finns det delar som är eller kan bli systemviktiga. Sverige har fyra storbanker, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank och dessa är i centrum för övervakningen eftersom de spelar en sådan central roll för den reala ekonomisk betalningsförmedling, kreditförsörjning och hantering av finansiella risker. Dessa fyra banker svarar totalt för ca ¾ av både den samlade inlåningen från och utlåningen till den svenska allmänheten. Dessa anses vara så stora banker att om det skulle gå dåligt för de skulle det kunna ha väldigt stora effekter på hela finansiella systemet. RBs stabilitetsbedömning i tre steg: identifiering och bedömning av risker Bedömning av risker Stresstest av motståndskraft Exempel: ca 50% av bankernas utlåning går till hushåll och resten till företag. Ni har säkert läst att Riksbanken oroas av hushållens höga skuldsättning. Det handlar alltså om risker som kommer från bankernas låntagare men som kan påverka hela finansiell stabiliteten.

Bankernas låntagare: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Riksbanken har sedan länge påtalat riskerna förknippade med utvecklingen av hushållens skulder. När hushållens skulder analyseras, ställs de vanligtvis i relation till något. Eftersom de flesta hushåll betalar sina lånekostnader med de löpande inkomsterna snarare än med sina tillgångar, är ett illustrativt riskmått som ofta används den så kallade skuldkvoten, det vill säga skulderna i relation till de disponibla inkomsterna. Sedan 1995 har hushållens aggregerade skuldkvot, det vill säga deras totala skulder som andel av den disponibla inkomsten, ökat från 90 till 174 procent, och den väntas fortsätta öka de närmaste åren. Även om den aggregerade skuldkvoten de senaste åren har vuxit något långsammare är den mycket hög i ett historiskt perspektiv. Data från bland annat Europeiska Centralbanken indikerar att hushåll i länder som drabbades förhållandevis hårt av den senaste finanskrisen ofta haft högre skulder, färre likvida tillgångar och högre ränteutgifter i förhållande till inkomst än hushållen i andra länder som drabbades mindre hårt av krisen. Denna utveckling har bidragit till att hushållen blivit alltmer känsliga för störningar som exempelvis inkomstbortfall, fallande tillgångspriser eller stigande räntor. Det handlar inte i första hand om att vi är oroliga för att hushållen ska orsaka bankerna några större kreditförluster. Precis som vi länge sagt bedömer vi den risken som liten. Men sådana störningar kan innebära att hushållen kraftigt minskar sin konsumtion, särskilt i de fall hushållen sitter med stora skulder, och detta kan påverka den makroekonomiska utvecklingen. En vikande konsumtion kan i sin tur dra ned lönsamheten för svenska företag, och i förlängningen leda till ökade kreditförluster från bankernas utlåning till företag. Risken för att ett sådant scenario ska inträffa i Sverige kan dessutom ha ökat i och med att den totala skuldsättningen ökat kraftigt. Dessutom vill jag poängtera riskerna för de personliga svårigheter som många individer drabbas av när dåliga tider sammanfaller med höga privata skulder. Därtill utgör bostadsutlåning en viktig del av svenska bankers tillgångar vilket innebär att det finansiella systemet är känsligt för risker kopplade till skuldsättningen. Så mycket som tre fjärdedelar av utlåningen för bostadsändamål finansierar bankerna via marknaden för säkerställda obligationer och tillgången till finansiering där bygger på att de svenska och utländska investerarna har ett högt förtroende för säkerheten i de underliggande tillgångarna. Om förtroendet sviktar kan finansieringskostnaden öka och tillgången till finansiering minska. Detta skulle störa funktionen i det finansiella systemet och därmed ha en direkt negativ påverkan på den finansiella stabiliteten. Det här betyder att den svenska bostadsmarknaden faktiskt inte bara är en angelägenhet för oss här i Sverige utan också för många investerare runt om i världen. Sammantaget betyder detta att störningar av olika slag kan medföra att den höga skuldsättningen i hushållssektorn blir kännbar såväl för realekonomin som för den finansiella stabiliteten. Detta kan påverka Riksbankens förutsättningar att genomföra sina uppdrag. Det finns därmed goda skäl för Riksbanken att bry sig om hushållens skuldsättning. How worrying are high housing prices and household debt? Are housing prices overvalued? What should be done, both in terms of mortgage finance and housing policies? Anm. Skuldkvoten definieras som skulder i relation till disponibla inkomster. Källor: SCB och Riksbanken

Rekommendationer Baserade på risker Mot banker för att stärka deras motståndskraft Baserade på risker och sårbarheter Riktas för det mesta till banker men kan också riktas till andra. Aktuella rekommendationer Riskviktsgolvet för svenska bolån bör höjas. De svenska storbankerna bör säkerställa att de har en kärnprimärkapitalrelation på minst 12 procent den 1 januari 2015. De svenska storbankerna bör redovisa sin bruttosoliditet minst en gång per kvartal. De svenska storbankerna bör fortsätta att minska sina strukturella likviditetsrisker och närma sig miniminivån på 100 procent i Net Stable Funding Ratio (NSFR). De svenska storbankerna bör redovisa sin Net Stable Funding Ratio (NSFR) minst en gång per kvartal. De svenska storbankerna bör redovisa sin Liquidity Coverage Ratio (LCR) i svenska kronor minst en gång per kvartal.

Internationellt arbete för bättre reglering Financial Stability Board Bank for international settlements (BIS) EU Nordisk-baltiskt samarbete Svensk lagstiftningsprocess Initiativ - Arbetar internationellt för bättre reglering: Vi jobbar i många internationella grupper för att förebygga kriser och för att ta hand om eventuella kriser. Rb deltar i arbetsgrupper på många olika områden inom EU, ECB, BIS, G10, OECD. Ännu viktigare nu när bankerna inte längre är nationella utan internationella. Initiativ kommer till FSB och BIS, lagutformning i EU och diskussion i NBS och implementering i svensk lag därefter. - FSB: G20 body. Sweden not member. Stefan Ingves participates as Basel chair, Some working group participation, FSB Regional Council - BIS/Baselkommittén: 27 member countries, including Sweden. Stefan Ingves current chair, Representation in Committee, Extensive working group representation, alla i DIR med på olika nivåer. - EU: EU trilogue legislative process, EU financial authorities, EBA, ESRB. Representation in EFC, Participation in EBA and ESRB (med i massa arbetsgrupper), Support to Government in EU legislation Svensk lagstiftning: Public Inquiry (SOU) Legislative proposal, Parliament decision. Participation in public inquiry commissions, Support to Government in drafting legislation. Övrigt arbete med andra myndigheter: Financial stability analysis, Recommend-ations. Public policy. Financial sector operations Värna fin stab i omvärlden och hemma. Är det mera stabilt utomlands, blir det också mera stabilt hemma.

Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad gör Riksbanken i en kris? Och krishantering är vad jag ska prata om nu.

Fotograf: Cate Gillion/The Guardian Krishantering Vad gör vi när det som inte får hända ändå händer – när det blir kris. Vad gör vi för att se till att det inte blir bankpanik. Bilden visar folk som står och köar utanför den brittiska banken Northern Rock 2007 för att få ut sina pengar. ”Bank run”. Trots all övervakning visar historien att finansiella kriser trots allt inträffar. Riksbanken och andra svenska myndigheter (Finansdepartementet och Finansinspektion) måste därför vara beredda att gemensamt agera om en kris skulle uppstå. Inlåning enbart hälften av bankernas finansiering, resten via marknader. Om förtroendet viker för Fotograf: Cate Gillion/The Guardian

Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/liten risk för förluster Centralbanken: ”Lender of last resort” Trots allt så inträffar finansiella kriser som den vi hade under 2008 och 2009. Riksbanken kan då snabbt tillföra likviditet. Vi kan låna ut hur mycket som helst i svenska kronor och via valutareserven kan vi låna ut dollar. Under krisen 2008 och 2009 lånade vi ut motsvarande 500 miljarder i svenska kronor. Riksbanken gör förstås inte detta gratis utan tar ut en ränta. Dessutom tar vi säkerheter, oftast i form av säkra statspapper, för lånet. Det är alltså en lite risk för att Riksbanken gör en förlust. Riksbanken är också som jag sa Lender of last resort vilket innebär att om en bank inte kan få tag på pengar så kan de få låna av Riksbanken. Men då krävs att banken är så viktig att den hotar hela det finansiella systemet i Sverige och banken får inte heller vara konkursmässig för då är det inte längre en fråga för Riksbanken utan för staten.

Vad gör andra myndigheter? Finansinspektionen – supervisory authority Finansdepartementet Ansvarig för ramverket för finansiell stabilitet Ordförande stabilitetsrådet Finansinspektionen Övervakning av finansiella institut Ansvar för makrotillsyn i Sverige Riksgälden Ansvar för svenska statsskulden Bankstöd: kapitaltillförsel och garantiprogram Finansiella stabilitetsrådet (diskussionsforum): RB, FI, Riksgälden och Finansdepartementet som ordförande. Löpande samarbete mellan dessa myndigheter för att utbyta kunskap och ge varandra goda råd. Vi försöker också påverka lagar osv. Ministry overall responsibility Subordinated authorities FI Supervision Supervision Banks and other institutions Securities Markets Insurance companies Riksgälden managing debt and responsible for taxpayer money to banking system – if needed

Sammanfattning I Riksbankens uppgift att främja den finansiella stabiliteten ingår att Ge ut sedlar och mynt Se till att ett centralt och effektivt betalningssystem finns Inhämta, sammanställa och sprida information Analysera och övervaka utvecklingen Påverka det finansiella regelverket Förebygga hot Hantera kriser om de uppstår

Läs gärna mer på www.riksbank.se eller kontakta oss på louise.oscarius@riksbank.se dilan.olcer@riksbank.se

EXTRA

Hushållens skuldsättning

Den aggregerade skuldkvoten är hög Som jag visade tidigare är den aggregerade skuldkvoten 174 procent. Det är högt. Men eftersom den siffran baseras på hela den svenska hushållssektorn inkluderar den även individer som inte har några skulder, men som har en inkomst. Nu när möjligheten ges känns det dock mer relevant att se till skuldkvoten för de som faktiskt har en skuld. Procent Källa: SCB

Skuldkvoter för enbart skuldsatta hushåll är högre Beräknas skuldkvoten för enbart skuldsatta hushåll uppgår den till knappt 263 procent. Procent Källor: SCB och Riksbanken

Skuldkvoter för hushåll med bolån är ännu högre Och ser vi enbart till dem som har bolån (som utgör cirka fyra femtedelar av hushållens skulder) uppgår den till 313 procent. Procent Källor: SCB och Riksbanken

Skuldkvoter för hushåll med nya bolån är högst Och av Finansinspektionens bolåneundersökning framgår att skuldkvoten hos nya bolånetagare är 370 procent i genomsnitt, vilket är en högre skuldkvot än den som finns hos befintliga bolånetagare. Den här jämförelsen visar tydligt att skuldkvoterna varierar beroende på vilka hushåll man väljer att titta på och tydliggör också i vilken omfattning den aggregerade skuldkvoten underskattar den faktiska skuldbördan för skuldsatta personer. Procent Källa: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken

Skuldkvoter för skuldsatta individer i olika inkomstgrupper

Fyra av tio individer med bolån minskar inte sina skulder Låt mig också belysa hur skulderna förändras över tiden. Mellan 2012 och 2013 ökade 24 procent av hushållen med bolån sina skulder och 16 procent hade oförändrade skulder. Under samma period minskade drygt 60 procent sina skulder Det är alltså nästan 40 procent av hushållen med bolån som har ökande eller oförändrade skulder - och de som minskar skulderna (60%) gör det mycket långsamt. Procentandelar Källa: Riksbanken

Rekommendationer

Några av de senaste rekommendationerna från Riksbanken Riskviktsgolvet för svenska bolån bör höjas. De svenska storbankerna bör säkerställa att de har en kärnprimärkapitalrelation på minst 12 procent den 1 januari 2015. De svenska storbankerna bör redovisa sin bruttosoliditet minst en gång per kvartal. De svenska storbankerna bör fortsätta att minska sina strukturella likviditetsrisker och närma sig miniminivån på 100 procent i Net Stable Funding Ratio (NSFR). De svenska storbankerna bör redovisa sin Net Stable Funding Ratio (NSFR) minst en gång per kvartal. De svenska storbankerna bör redovisa sin Liquidity Coverage Ratio (LCR) i svenska kronor minst en gång per kvartal.

EXTRA

Finanskriser

Finanskriser i Norden/Baltikum sen 90-talet Globala krisen 2007- Finland 1991-95 Norway 1991-93 Estonia 1992-94 Sweden 1991-95 Latvia 1995-96 Lithuania 1995-96

Anm. Årlig procentuell förändring. Två kriser - en inhemsk och en utländsk Tillväxten i omvärlden och i Sverige Anm. Årlig procentuell förändring. Källor: IMF, SCB och Riksbanken

Statistik 90-talskrisen Kostnad för staten: 4% av BNP Budgetunderskottet: Sköt upp till 13% av BNP -> drastiska nedskärningar i välfärdsstaten. BNP: Sjönk totalt 6 %. Arbetslöshet: Vände på 13% av arbetskraften Stora permanenta försluster i företagssektorn… ….men också en möjlighet för företag att växa

Kostnad för finanskriser på 90-talet Största fallet i BNP under ett år Procent Kostnad för staten Procent av BNP Sverige 2 4 Finland 6 12 Lettland 3 Litauen 1 Norge Estland 22 Källa: Laeven, L. & F. Valencia (2008), ”Systemic Banking Crises: A New Database” IMF Working Paper

… och från förra finanskrisen Största fallet i BNP under ett år Procent Kostnad för staten (2007-2009) Procent av BNP Sverige 5 <1 Finland 8 - Lettland 18 Litauen 15 Norge 2 Estland 14 Danmark 3 - = no comparable data Källa: Eurostat, Laeven, L. & F. Valencia (2010), ”Resolution of Banking Crises: The Good, the Bad, and the Ugly”, IMF Working Paper

Den globala finanskrisen 2008 - Sverige Svenska banker utsatta för spridningsrisk Minimera kriseffekter Riksbankens och andra myndigheters agerande

Ett svenskt perspektiv på finanskrisen Island i kris STOPPA SPRIDNINGEN Recession i Baltikum Global finanskris

Varför oroliga för spridningsrisker? Sårbarheter i det svenska banksystemet Utländska tillgångar Beroende av internationella kapitalmarknader för finansiering Exponerade mot Baltikum

Svenska banker är de facto Nordisk-Baltiska Svenska bankers marknadsandel i Norden/Baltikum, 2009 Norway: 16 % Denmark: 15 % Finland: 39 % Estonia: 81 % Latvia: 53 % Lithuania: 62 % Sweden: 75 % Källor: Bankernas resultatrapporter, Riksbanken

Riksbankens och andra centralbankers stöd under krisen Balansomslutning, procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank

Krisen drabbade Sverige i september 2008 Utländsk efterfrågan på svenska säkerställda obligationer kollapsade Brist på certifikat i svenska kronor

Förtroendet mellan banker försvann Förtroendeproblematik transmissionsmekanismen fungerar sämre Spread 3 månaders interbankränta och statsobligationsräntor

Vad gjorde vi under den senaste krisen? Underlättar likviditet (volymer, villkor) Nödkrediter Nya säkerheter – för lån i Riksbanken Längre löptider – för lån i Riksbanken Samarbetsavtal - Island Swapavtal med Fed, Lettland, Estland Informationsutbyte med Baltikum De saker jag har beskrivit att vi gjort är kanske av lite teoretisk och analytisk karaktär. Men vi har också tagit till en hel konkreta åtgärder. Dels har vi faktiskt gett två banker nödkredit, Carnegie och Kaupting Sverige. Dessa två banker skulle kanske inte under normala omständigheter fått nödlån hos Riksbanken. Men under de rådande klimatet så ansåg Riksbanken tillsammans med regering och FI att den svenska situationen skulle förvärras om man hade låtit dessa två bolag bli utan nödlån. För att utöka bankernas möjligheter att låna hos Riksbanken har man beslutat att inte bara de säkerheter som tidigare var godkända för lån hos Riksbanken utan även andra säkerheter ska vara godtagbara säkerheter för att få lån. Företagscertifikat Utlåning på längre löptider 3, 6 och 12 månader (rörlig ränta + påslag). Ej att förväxla med den penningpolitiska utlåningen till fast ränta. För att underlätta den isländska situationen ingick flera nordiska centralbanker, däribland Riksbanken, ett samarbetsavtal med Island. Att jag tar upp detta är bland annat för att visa att olika centralbanker samarbetar och försöker hjälpa varandra ur den rådande krisen Riksbanken har också ingått ett så kallat swapavtal med den amerikanska centralbanken så att Riksbanken har möjlighet att låna ut pengar i dollar till de svenska banker som behöver detta. Och Riksbanken har lånat ut dollar till de svenska bankerna Eftersom några av de svenska storbankerna har stora verksamheter och exponeringar mot Baltikum har vi också ett informationsutbyte med Baltikum om deras situation. Om ni är intresserade av en mer detaljerad beskrivning av allt det Riksbanken hittills gjort och andra myndigheter finns det sammanfattat i Stabilitetsrapporten och eftersom den nyligen publicerats törs jag säga att den är ganska aktuell även om vi lever i en tid av förändring! Swapavtal= betyder att FED är villiga att byta dollar mot svenska kronor.

Återställa förtroendet för svenska banker! Pressmeddelande 6 okt 2008 “The Riksbank is prepared to provide the liquidity necessary to safeguard financial stability and ensure the smooth functioning of the financial markets in Sweden”

Riksgälden ställde ut fler certifikat Finansiella systemet Riksbanken Certifikat cash 18 sept: extra certifikat cash cash Säkerställda obligationer 18 sept: cash från auktion i omvända repor mortgage bonds 22 sept: lättare krav på säkerheter Steg för att lösa bankernas likviditetsproblem

Finansdepartementet la fram bankstödslagen för Riksdagen Okt 2008: Bankstödslagen Garantiprogram Kapitalinjektionsprogram Likviditetsstöd i kris Stabilitetsfonden Riksgälden stödmyndighet

Banker och bankkrishantering

Det svenska banksystemet är stort Banktillgångar i förhållande till BNP, december 2012 Källa: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

Storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Banker har litet eget kapital Källa: Dagens Industri

Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Källor: SNL Financial och Riksbanken

Årlig procentuell förändring av storbankernas utlåning Procent Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

En bankkris kommer sällan ensam Spruckna bubblor Konkurrenskraftkris Valutakris Bankkris -Problemlån Låneförluster >175mdr SEK Budgetkris Dagens ämne är lärdommar från 90-talskrisen. Men innan vi går in på detta får vi inte glömma bort att ”En bankkris förekommer sällan ensam”. Den följs åt eller orsakas av andra obalanser i ekonomin. Hanteringen av bankkrisen influeras av de samtidiga kriserna och hanteringen av dem. Den svenska 90-talskrisen var en femdubbel kris: Utöver en bankkris så genomgick Sverige en budgetkris; valutakris; konkurrenskraftkris, och därutöver en fastighetsbubbla som sprack vilket ofta är en utlösande faktor i kriser. De aktuella kriserna i Sydeuropa och Irland är liknande: ohållbara budgetunderskott och statsskulder, bristande konkurrenskraft och bankkris ihop med fallande bostadspriser. Det är intressant att notera att i vissa kriser är det bankernas problem som dragit ned hela ekonomin medan i andra är det tvärtom. I Irland ökade statsskuldens andel av BNP med över 30 procentenheter för att finansiera räddningsaktionen av banksystemet. Omvänt var de grekiska bankerna i hyggligt skick med goda vinster och kapitaltäckning ända till dess att makroekonomin föll ihop. En annan vanlig orsak är ett överdrivet risktagande i banksektorn (ofta som en effekt av regleringsändringar). Så var det i Sverige på 1980-talet. Kreditavregleringen och den följande utlåningsexpansionen ökade investeringarna, särskilt i privata och kommersiella fastigheter, vilket sågs som samhällsekonomiskt önskvärt. Men bankerna och myndigheterna förbisåg de långsiktiga riskerna med den prisbubbla som utvecklades och sedan sprack runt 1990-91. Min tes är alltså att vi måste hantera varje bankkris i ljuset av de övriga kriser som pågår samtidigt. Mitt andra tema är att krishanteringen måste ta hänsyn till orsakerna till krisen. Det är ingen lösning att rädda och omkapitalisera ett banksystem om man inte samtidigt tar itu med de underliggande problemen. Det största problemet under den svenska 90-talskrisen var (utöver bankledningarnas bristande riskhantering) de mycket stora volymerna av problemlån i bankerna (med förluster på mer än 175mdr kronor, vilket kan sättas i reation till bankernas totala kapital, som 1992 utgjorde 64 miljarder kronor). Det var därför vi skapade Securum och andra avvecklingsinstitut för att hantera de dåliga krediterna på ett långsiktigt sätt, vilket också visade sig bli mycket lönsamt så att staten återvann i stort sett hela bankstödet. I dagens kriser i vissa av euroländerna verkar man av olika skäl motvilliga att sätta upp ”bad banks” på ett effektivt sätt, men jag tror detta är ett misstag som kommer att förlänga kriserna. Problemlånen måste upp i ljuset och hanteras rationellt.

Hantera banker i kris ”Basic Corporate Finance” Städa balansräkningarna! Resultat Banksektorn Själva finansiella hanteringen av en bankkris är inte så märkvärdig, även om den ofta får det största mediautrymmet. Jag brukar säga att det är mest ”basic corporate finance”. Det gäller att omstrukturera banksystemet – som ni ser på bilden så följer det en gång av sammanslagningar, likvidationer och i slutändan rekapitalisering – så att det nya systemet blir mer effektivt och uthålligt än det tidigare. Exempelvis ledde den svenska krisen till att två problembanker, Nordbanken och Gotabanken, slogs samman och bildade embryot till Sverige största bank med stor internationell närvaro, nämligen Nordea. Rätt använt kan en omstrukturering av banksektorn leda till effektivitetsvinster som kompenserar för kostnaderna under krisen. Lividitets- stöd Garanti- program Omstrukturerings- strategi Realisera förluster Omstrukturera Nationalisera /sälja Garantiprogram dras tillbaka Förnekelse Sterilisering Rekapitalisera

Vem ska betala för en bankkris? Kapitaltäckningsgrad Tid 8% A B C Privat hantering (nytt aktiekapital) Delvis privat hantering (garantiprogram och bail-in) Total omstrukturering Frågan är vem som ska betala en bankkris. I första hand ska alltid bankernas ägare stå för kostnaden att rädda sin bank. Om de inte kunde eller ville göra detta under 90-talskrisen så kunde staten gå in med kapital, men såg då till att vi fick företräde till framtida återbetalningar och dessutom till eventuella värdestegringar av bankaktierna. Statens aktieinnehav i Nordea har ju varit mycket lönsamt både med värdeökningar och med årliga aktieutdelningar. Den aktuella internationella debatten har anammat samma tänkesätt, när den talar om ”bail-in”. Detta innebär att inte bara aktieägarna utan även andra kreditorer till bankerna (och kanske till och med de insättare som har depositioner utöver vad som täcks av insättargarantin) ska finansiera ett kapitalbortfall innan statligt stöd kan komma ifråga. I Sverige har vi inrättat en s k stabilitetsfond dit bankerna betalar in pengar som kan användas vid bekämpningen av en kris. Avsikten är att fonden ska uppgå till 2,5% av BNP år 2023. Min tes är alltså att staten ska medverka i krishanteringen så att de totala kostnaderna (finansiella och andra) hålls nere, men att detta inte förhindrar ett statligt bankägande i vissa situationer. Ända sedan 90-talskrisen, ansåg vi att statens mål skulle vara att minimera skattebetalarnas kostnader för krisen. Detta innebar olika saker: Å ena sidan att medverka till nedläggning av en problembank under ordnade former, å andra sidan till att gå in med nytt kapital i en problembank som hade goda utsikter till en lönsam verksamhet framöver. (Vi använde utländska experter till att bedöma vilken bank som var fågel eller fisk). Men vi såg till att statens finansiella insatser var så låga som möjligt.

Lärdomar “A hole is a hole” Reducera sannolikheten och storleken av en bankkris i framtiden Bättre kapitaltäckning Likviditetskrav Begränsning av leverage Det är viktigt att vara medveten om att det inte finns någon genväg. ”A hole is a hole is a hole” i en banks balansräkning. Förlusterna måste täckas av någon och på något sätt. Att, som sker ibland, försöka dölja hålet med kreativ bokföring, innebär ingen lösning. Det liknar det klassiska skämtet, nämligen att fylla igen ett hål i vägen genom att ta grus från ett hål som grävs på annat ställe på samma väg. Som ni märkt hävdar jag att hanteringen av bankkriser följer vissa mönster och att det finns ett begränsat antal metoder, åtgärder och instrument som kan kombineras. Det finns inga ”silver bullets” som vissa länder och debattörer ibland hoppas på. I samtliga fall måste banksystemet på kort sikt renas från de förlustbringande tillgångarna, nytt kapital tillföras, icke livskraftiga banker läggas ned och på längre sikt så måste regelverken och banktillsynen (troligen) skärpas. Jag ska inte gå i detalj på allt som gjorts exempelvis i form av höjda kapitalkrav, likviditetskrav, ökade restriktioner för utgivande och hantering av särskilt riskfyllda instrument såsom vissa typer av derivat. Huvudlinjen är i alla fall att öka bankernas motståndskraft mot negativa händelser, antingen makroekonomiska eller finansiella. Fallhöjden, innan en bank är i trångmål, har ökat och ska öka ännu mer när de nya reglerna helt införts. För närvarande diskuteras också internationella regelverk om hur en bank ska hanteras när den inte längre är solvent. Även här är det ju viktigt att regelverk är gränsöverskridande så att inte skadorna blir stora när varje land försöker skydda egna intressen på bekostnad av helheten.

Sammanfattning Krishantering med hänsyn till andra kriser Återställa förtroendet och rensa balansräkningarna Bankernas aktieägare ska i första hand bära kostnaden Statens ska begränsa effekten av krisen Sammanfattning: En bankkris måste alltid hanteras i ljuset av den aktuella situationen och eventuella andra samtidigt pågående kriser. Men urvalet av metoder och instrument för krishantering är begränsat. Hanteringen av en kris måste leda till ett snabbt återställande av förtroendet. Kostnaderna för en kris ska i första hand bäras av aktieägare och andra intressenter i banksystemet. Staten kan ibland satsa medel för att begränsa skadeverkningarna av en bankkris. Detta sker med tydlig målsättning att minimera statens kostnader och att så långt möjligt säkra att medlen återbetalas och att staten är delaktig i eventuella vinster. Vid olika bankkriser i olika länder har man lagt olika vikt vid komponenterna i krishantering. Detta beror ibland på skillnader i krisens karaktär, vilket är rimligt, men i andra fall har det lett till sämre och kostsammare lösningar. Staten roll, där så är lämpligt i en bankkris, bör också vara att åstadkomma en omstrukturerad och mer effektiv banksektor. Häri ingår också ett starkare regelverk och skärpt banktillsyn. Öka bankernas motståndskraft för framtida kriser