Kontinuitet och brott i ”den nordiska modellen” Pauli Kettunen Institutionen för politik och ekonomi Politisk historia Helsingfors universitet Svenska historikermötet 2014 Rundabordssamtal ”Den nordiska modellen som internationellt varumärke – välfärdspolitik och marknadsföring 1930–2010” Stockholm universitet,

Tid och rum i den nordiska modellen  ”den nordiska modellens” popularitet i samband med globaliseringsdiskursen  den nordiska modellen som föremål för ”våra nya utmaningar”  den nordiska modellen som svar på ”våra nya utmaningar”  ”våra nya utmaningar”: en djup kontinuitet av oss och djupa förändringar i vår omgivning  komparativ och historisk reflexivitet i konstruktionen av det nordiska

Urgammalt och framtida  två sidor i konstruktionen av det nordiska i slutet av 1800-talet  urgammal “invented tradition” i den danska, finska, isländska, norska och svenska nationalismen  aktivt framtidsorienterande periferiskt perspektiv mot olika centren av modernisering  periferisk avantgardism, internationella jämförelser som politisk praktik  nordiskt nationellt samhälle och nordisk ram för internationellt samarbete och internationella jämförelser  bildning och expertis, integration och rationalisering

The Northern Countries in World Economy: Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden. The Delegations for the Promotion of Economic Co- Operation between the Northern Countries, “ »The Northern Countries» -- who invented that name? It is difficult to tell. It is more easy to explain why the term is needed and what meaning it bears. There are five countries in the North of Europe, five countries which have, though politically quite independent, so much in common, historically, culturally and economically, that they may claim the right to appear before the World under the name of »The Northern Countries of Europe» or, more shortly, »The Northern Countries». Their names are, in alphabetical order, Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. It is the purpose of the present volume to show the significance of these countries in World economy.”

Framtidskod och immanent kritik  på 1930-talet referenser till en periferi av moderniseringen försvinner i begreppet “nordisk”  “det nordiska samhället” och “den nordiska demokratin”: en modell för nationellt samhälle i kontrast mot efterblivenhet och diktatur  “nordisk” som ett begrepp för en övernationell ram, centrum-periferi- logiken inom denna ram, i all synnerhet mellan Sverige och Finland  “det nordiska samhället” och “den nordiska demokratin” (= Sverige) som en framtidskod och ett kriterium för immanent samhällskritik i Finland

George R. Nelson (ed.): Freedom and Welfare: Social Patterns in the Northern Countries of Europe. The Ministries of Social Affairs of Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, 1953.

Unik universalism  en modell för nationellt samhälle, en modell för internationellt/regionalt samarbete  båda dessa aspekter speciellt tydligt fram inom ILO: trepartsstruktur, institutionaliserat nordiskt samarbete  efter andra världskriget: idéen om de nordiska länderna som unikt konsekventa verkställare av universella principer med stöd av deras samarbete  ideologiska/retoriska variationer i samband med det kalla krigets systemkonflikt:  … ”medelväg” mellan två extrema idealtyper (snarare än mellan de existerande samhällssystemen)  … konvergensteoretiska argument: de nordiska länderna som representanter för de moderniserande samhällenas gemensamma utvecklingsdrag och problemlösningar  … den bästa västliga modellen i kampen mot kommunismen

Kampen mellan (välfärds)kapitalismens modeller  efter 1970-talet försvagades förutsättningar för  … medelvägsidéer  … konvergensteoretiska argument  … argument för den bästa västliga modellen i det kalla krigets systemkonflikt  kampen mellan olika modeller inom ramen för den globaliserade kapitalismen  ”den tredje vägens” nya lokalisering mellan nyliberalism och keynesianism

Nordisk nostalgi  längtan efter ett folkhem som är skyddat mot en yttre värld  längtan etter ett Norden där man konsekvent följer universella normer och värden  längtan efter en unik typ av internationellt samarbete där spänningsfria mellanstatliga relationer också skulle ha en stark folklig förankring  nostalgisk välfärdsnationalism med varierande kombinationer med xenofobisk/protektionistisk nationalism

Nordisk branding  “modell”-begreppets framträdande på 1980-talet  förhållandet mellan nationella institutioner och det globalt rörliga kapitalet, förstärkt komparativ relexivitet  välfärdsstat och konkurrensstat – två aspekter i den nordiska modellen  välfärdsnationalism och konkurrenskraftsnationalism  naturaliserad globalisering: vår yttre omgivning  kommodifierat samhälle: vi maknadsför attraktiva och pålitlig omgivningar för globalt rörliga ekonomiska aktörer  “den nordiska modellens” tilltagande popularitet och det nordiska samarbetets försvagande roll i välfärdspolitik

12

Den nordiska modellens olidliga popularitet  så räddar vi den nordiska modellen: ett populärt argument för flera olika politiska krav, inkl. nedskärningar i offentliga utgifter  så upprätthåller vi nationell konkurrenskraft: ett populärt argument för den nordiska modellen  ett ändamål som helgar medlen, ett medel som helgar ändamålen