Hur du inte misslyckas med din B-uppsats Kickoff: …viktiga råd inför författandet av B-uppsatsen Gissurs uppsatsgrupp

Detta sker idag: Korta presentationer… Kort om strikt formella krav… Lite om skrivprocessen… Lite om språk och stil… Checklista för dig själv… Handledarens roll… Uppsatsens beståndsdelar… Lite om värderingskriterier… Trista förmaningar ang. fusk…

Mjukstart Vem är jag? Vilka är ni? Och vad ska er uppsats handla om?

Formella krav på B-uppsatser i statsvetenskap här i Växjö B-uppsatsen ska omfatta minst 6000 och max 8000 ord. Gäller exklusive försättsblad, innehålls- och litteraturförteckning + abstract, men inklusive bilagor och noter Jag tar inte upp uppsatser till behandling om de bryter mot dessa begränsningar Så uttryck dig kort, precist och så koncist som möjligt Tänk på Occams rakkniv – ta bara med sådant som är relevant för ditt syfte och din problemställning; uppsatsen syftar till att finna svar på frågor så glid inte ut på sidospår! Lämna in i utsatt tid (30 maj; behandlas 4-5 juni) Görs inte detta, finns extratillfällen i höst (undvik detta) Hagevi: ”Din handledare har enbart plikt att hjälpa dig fram till ursprunglig deadline. Sedan riskerar du att bli utan handledning. Se därför till att bli klar i tid.”

Om skrivprocessen Vanligt att studenter säger ”jag skriver när jag tänkt färdigt och gjort klart jobbet i huvudet” Riskabelt – man riskerar att haka upp sig! Så, för guds skull: Spara INTE skrivandet till sista veckan!!! Skrivandet måste vara en integrerad del av arbetsprocessen Hjälper dig att utveckla tankar och komma på idéer Hjälper dig att registrera vad som är gjort, hur det är gjort, och varför det är gjort just på det sättet!

Om skrivprocessen (forts) Låt skrivandet vara en del av ditt arbete hela tiden från och med första dagen! Skriv för att hitta tankar och idéer! Skriv preliminärt och låt dig inte hejdas av att du inte riktigt har klart för dig vart du är på väg! Anteckna kontinuerligt om momenten i ditt arbete om hur och varför momenten görs! Notera ALLTID bibliografiska uppgifter under arbetet – så har du referensförteckningen klar tills sista veckan innan inlämning! Var petig med referenslistan!!!

Om språk och stil En gammal, råsmart professor om kvaliteten på studenterna: ”Det största bekymret är brister i det egna språket. Jag har brukat fråga personer i ledande ställning i våra företag och ledande myndigheter om vad de tycker om universitetsutbildningens standard. Det gängse svaret är att eleverna har goda fackkunskaper men att de har svårt att skriva kortfattat och rakt på sak…” Nils Stjernquist

Om språk och stil (forts) Vinnlägg dig om en god språkkvalitet Skriv enkelt, rakt och direkt. Korta meningar är nästan ALLTID att föredra framför långa, invecklade med många bisatser Är du osäker på hur man ska göra – konsultera ALLTID Svenska skrivregler (ges ut av ”Svenska språknämnden”) Det finns tumregler för hur god språkvård ser ut, finns ingen anledning att inte följa dem Glöm inte att språket är ett av samhällsvetarens viktigaste arbetsredskap

Fråga dig själv alltid… Urvalet av texten du presenterar: Fattas något? Är något överflödigt och bör tas bort? ”Occams rakkniv”, ”Den elake kocken” Disposition Har jag presenterat innehållet i en klar och logisk ordning? Kan jag motivera för mig själv varför meningarna, avsnitten och kapitlen kommer i den ordningen de kommer? Sammanhang: Förstår en läsare hur texten hänger ihop och vad mitt huvudbudskap med den här texten är? Har jag en kompis jag litar på, som verkligen kommer att tala om sanningen för mig, som kan tänka sig att göra en genomläsning av texten på slutet?

Fråga dig själv alltid (forts) Språk Är språket korrekt? Är min text begriplig och lättläst? Är det entydigt, tydligt och klart? Framgår mitt huvudbudskap, är mina slutsatser tydliga för någon som inte arbetat intensivt med ämnet i en månad? Typografin Är texten aptitlig för ögat? Är det lätt att med hjälp av min layout/mina typografiska signaler förstå hur mitt innehåll faktiskt är strukturerat? Kolla här gärna hur andra uppsatser ser ut, och hur riktigt lyckade uppsatser är layoutade Layouten ska vara enkel och göra det väldigt lättbegripligt för läsaren att hitta den röda tråden i rubriker och underrubriker

Min, dvs. handledarens roll Uppsatsförfattande utgör just ”enskilt arbete” eller ”självständigt arbete” Du ska på egen hand formulera en lämplig forskningsuppgift, bearbeta ett teoretiskt och empiriskt material rapportera undersökningen i form av en skriven text – uppsatsen Ställer höga krav på målmedvetenhet och arbetsdisciplin jämfört med läskurser Ekengren & Hinnfors: ”Svårigheten [jfrt med t.ex. läskurser] består sällan i hantverket i sig utan snarare i att faktiskt inse att man inte kan göra som man gjort tidigare. Om inte förr så är det vid uppsatsskrivandet som ett nytt förhållningssätt krävs”.

Syftet med handledningen Min roll (forts) Syftet med handledningen Bidra till att den uppgift ni ger er i kast med är genomförbar med avseende på forskningsproblem, material och arbetsinsats Genom en diskussion om frågeställning, disposition, teori och metod bidra till att uppsatsen blir så bra som möjligt I min uppgift ingår INTE att läsa eller kommentera längre manuskript Inte heller gör jag någon ”förhandsgranskning” av färdig uppsats Ansvaret för genomförandet av uppsatsarbetet och den slutgiltiga produkten ligger hos er själva Enligt Hagevi händer dock ytterst, ytterst sällan att någon rakt av underkänns så att man måste seminariebehandlas igen - Jag ger råd och stöd och ger synpunkter och anvisningar om uppläggningen av uppsatsarbetet Förutom det inplanerade ”avancerade planseminariet”: Ni måste själva aktivt söka upp mig; och jag är alltid beredd att svara på frågor i mejl eller över telefon

Uppsatsens yttre beståndsdelar Titelsida/framsida Abstract (sammanfattning) på ca 150 ord Sammanfattar relevant information från undersökningen; hur problemställningen ser ut, vilka teorier, metoder och materialtyper som använts samt vilka resultat du kommit fram till På samma sida ska ni skriva fem nyckelord som täcker uppsatsens innehåll väl

Uppsatsens yttre beståndsdelar (forts) Därefter: en innehållsförteckning Ska ge överblick över uppsatsens rubriksystem Ger en känsla för dispositionen Ska göra det lätt för läsaren att förstå relationen mellan uppsatsens olika kapitel Gör innehållsförteckningen enkel, lättöverskådlig och snygg Kolla på riktigt bra exempel i tidigare uppsatser!

Uppsatsens yttre beståndsdelar (forts) Och så: Själva HUVUDTEXTEN (lejonparten av uppsatsen) Innehåller ofta företrädesvis (behöver inte följas slaviskt, och behöver inte exakt följa ordningen): Presentation av det statsvetenskapliga problem som undersöks Kort redovisning av tidigare forskningsinsatser som rör samma eller liknande frågor Precision av uppsatsens syfte (vilka aspekter på problemet som uppsatsen behandlas + vilka frågor som ska besvaras för att uppnå syftet) Presentation av den eller de teorier som är utgångspunkten för arbetet Diskussion om tillvägagångssätt/metod, samt en argumentation för varför du gjort som du gjort + en redovisning av principer för materialinsamling REDOVISA + ANALYSERA materialet; presentera dina resultat Besvara dina frågor, dra dina slutsatser, diskutera dem och presentera förslag till fortsatt forskning

Uppsatsens yttre beståndsdelar (forts) Men kom alltså ihåg: Behöver inte följas slaviskt, exakt som det står på förra sidan (detsamma gäller Hagevis rekommendationer) Ekengren & Hinnfors: ”från lärarhåll [finns] en lättförståelig rädsla för att precisa krav som kan uppfattas bokstavligt kommer att leda till fyrkantiga uppsatser… där fingertoppskänslan för vad som är ett gott arbete ersätts av klumpig likformighet” Upplägget anpassas till de konkreta uppdragen DOCK: se till så att uppsatsens beståndsdelar hänger ihop på ett logiskt sätt Syftet MÅSTE vara kopplat till forskningsproblemet Teorier, metoder och materialinsamlingsprinciper SKA användas för att uppfylla syftet; bara sådant som ANVÄNDS ska vara med Resultatet och slutsatserna MÅSTE vara sådana att det ursprungliga syftet uppfylls och problemet som formulerades inledningsvis faktiskt avhandlas och får en genomlysning

Uppsatsens yttre beståndsdelar (forts) Efter huvudtexten: referensförteckning Välj en princip för hur du återger dina referenser och följ den SLAVISKT och KONSEKVENT Om bilagor används, ska dessa läggas in sist, efter referensförteckningen Om du har kartor eller förteckningar över förkortningar, placera dessa MELLAN innehållsförteckning och huvudtext

Några typografitips Det finns väldigt mycket skoj att göra med moderna ordbehandlingsprogram T ex för att framhäva något i texten MEN BLANDA INTE TEKNIKER Det kan ge ett fult och rörigt intryck Håll typografin enkel Tvärtom mot vad många tror är ENKELHET ett honnörsord inom vetenskapen, vad gäller både substans och form Använd först och främst kursivstil för att markera enskilda ord Använd INTE understrykningar – det ser rätt oestetiskt ut i de flesta typsnitt

Några typografitips (forts) Tänk på att utforma texten så att läsaren snabbt kan orientera sig i texten och lätt kan hitta det han/hon söker Var noga med en logisk styckeindelning så det blir lätt för läsaren att förstå hur meningar hänger ihop med varandra Tänk på meningar är en typ av innehållslig enhet, och stycket ett annat, och att enskilda meningar i princip ALDRIG ska utgöra ett stycke Markera ett nytt stycke med ett TYDLIGT indrag (minst 0,5 cm) eller med ett mellanslag (två principer som INTE ska blandas) och börja ALDRIG enbart på en ny rad

Några typografitips (forts) Uppsatsen ska tydligt vara indelad i kapitelrubriker, ”avdelningsrubriker” och ”avsnittsrubriker” Är brödtexten skriven i till exempel times new roman kan lämpligen dessa stilstorlekar användas i texten: 1. Kapitelrubrik i punkt 24 1.1 Avdelningsrubrik i punkt 18 1.1.1 Avsnittsrubrik i 14 punkter Bara i undantagsfall är det klokt med fler än tre rubriknivåer! Så sikta på max 3!!!

Några typografitips (forts) Rubriker och text: Se till att dessa är tydliga etiketter på vad kapitlen eller underrubriken FAKTISKT innehåller Undvik kapitelrubriker som ”Empiri” och ”Analys”; hitta mer precisa rubriker som anger det verkliga innehållet Vem skulle köpa en färdigrätt som det bara står ”mat” på? Varför inte hellre formulera rubrikerna i termer av de frågor som faktiskt avhandlas och besvaras i respektive kapitel eller underrubrik?

Värderingskriterier vid examination Jag ställer mig frågor av typen: Är problemet väl valt, och är det tydligt angivet/formulerat? Är den teori som uppsatsen baseras på lämplig, tydligt redovisad och styrande för analysen? Är uppsatsförfattaren metodmedveten, är uppsatsen metodiskt väl genomförd och finns här en klar, genomgående metod i tillvägagångssättet? Finns klara resultat, dvs. uppnås syftet och besvaras frågorna på ett klart och tydligt sätt?

Värderingskriterier vid examination (forts) Finns det en klar och tydlig röd tråd, dvs. ägnas det åt det problem som formuleras i inledningen? Ekengren & Hinnfors: ”en uppsats skall kunna läsas som en sammanhållen logisk helhet. Helheten består i sin tur av ett antal delar… och avgörande för uppsatsens kvalitet är att delarna hänger samman” Är dispositionen lättöverskådlig och konsekvent? Bygger uppsatsen på ett tillfredsställande material, är arbetsinsatsen tillräcklig, och är materialet ordentligt redovisat i referenser och litteraturförteckning? Är uppsatsen välskriven?

Värderingskriterier vid examination (forts) VG-betyget är ingen mänsklig rättighet Det krävs särskilda förtjänster i flera av ovan nämnda avseenden Viktigt är också: originalitet och självständighet Motsvarande gäller: Bedömningen påverkas negativt om problemet är oklart formulerat om analysen inte är teoristyrd/återkopplar till teorin, om det finns metodologiska brister materialet är tunt och arbetsinsatsen bristfällig framställningen innehåller felaktigheter + om texten är illa skriven, illa korrekturläst samt om typografin är rörig och obegriplig

Slutligen: trista förmaningsord Under 1990-talet, i och med tillgång till internet etc, blev plagieringsproblem större på universitet Universitetet slår ned HÅRT på sådant här, och har blivit bra på att upptäcka fusk genom antiplagieringsprogram Se till att du själv känner till reglerna för vad som är fusk och plagiering Läs t.ex. s. 116-119 i Ekengren och Hinnfors Eller ännu hellre, Refero – Antiplagieringsguide: http://www.bi.hik.se/Refero/1intro.php

Slutligen… …jag kommer att jobba en del med vår kursblogg uppsatskursen.wordpress.com Här lägger jag ut olika länkar och matnyttiga tips inför uppsatsarbetet Här är det också läge för er att föra en dialog med varandra i kommentarfältet – om ni behöver tips och stöd… I övrigt: boka in handledartider!