Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?

VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas Nationellt förbättringsprojekt med syfte att drastiskt minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner 2004 - 2006 Sonia Wallin Sveriges Kommuner och Landsting sonia.wallin@skl.se

Varför vårdrelaterade infektioner? Stort problem - Drabbar många - Orsakar lidande - Kostar mycket pengar Kunskap finns

Deltagande organisationer VRISS I 2004/2005 21 team VRISS II 2006 21 team varav 3 kommunteam

MÅL Att halvera de vårdrelaterade infektionerna

Grunden i Genombrott Det finns kunskap som inte tillämpas i tillräcklig omfattning i hälso- och sjukvården

Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? idéer! Agera Planera PDSA-cirkeln test! Studera Gör

Resultatmål

Följsamhet till basala hygienrutiner i patientnära vårdarbete och klädregler

Exempel på förändringar som testats Slutet urinuppsamlings-system vid kateterbehandling Slutet urinuppsamlingssystem minskar risken för UVI Att få personalen att signera på listan och skriva datum på kateterpåsen vid påsbyte har inte fungerat fullt ut. ”Svårt att nå ut med information till all berörd personal. Ibland behövs upprepad information”.

Förändringar som testats Toalettassistansschema Kartlägga blåstömningsvanorna och hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider Förbättrat blåstömningsmönster och minskat urinläckage Öka medvetenheten hos patienter och personal Vid utvärderingen var signeringslistan dåligt ifylld. Personalen hade varit hårt belastad. Avvakta.

Förändringar som testats Läkemedelsgenomgång med fokus på kontinens/inkontinens Få en gynnsam medicinering ur inkontinenssynpunkt Ett led att utveckla dokumentationen och kartlägga patientens problem runt kontinens/inkontinens Att ta hänsyn till vid utvärderingen: tidsåtgång, ledde det här samtalet/journalgranskningen till någon förbättring för patienten?

Förändringar som testats Erbjuda handtvätt före måltid och efter toalettbesök Minskad smittspridning genom förbättrad handhygien Alla patienter klarar inte av att sköta sin handhygien. Vissa kanske inte får tillfälle. Vid utvärderingen var signeringslistan dåligt ifylld. Personalen hade varit hårt belastad. PPR. ”Man skall aldrig ge upp”.

Förändringar som testats Användning av engångs plastförkläden vid personnära arbete Arbetsdräkten skall skyddas vid direktkontakt med patienten eller patientens säng samt vid hantering av smutsiga föremål Testat olika plastförkläden. Att ta hänsyn till vid utvärdering: passform, trivsel, kostnad Skyddskläder, skyddsrock användes endast vid konstaterad smitta ex magsjuka, MRSA Vid utvärderingen tyckte några personal att förklädena kändes opersonliga. Gick vidare med att bjuda in representant från FMAB som informerade och demonstrerade olika plastförkläden vilket resulterade i en ny test. Krokar i alla lägenheter för att förklädena skulle bli mer lättillgängliga.

Förändringar som testats Engångshanddukar vid nedre toalett

Förändringar som testats ”Hygienlådor” i tjänstebil/hemtjänst

VRISS I och II www.skl.se/vriss Beställning av dokumentation www.skl.se/publikationer

”Vi ska höja säkerheten i vården” GP 5 mars 2007 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet - ett långsiktigt, systematiskt och uthålligt förbättringsarbete

Nationella satsningen i samråd med landsting och regioner Förebygga urinvägsinfektioner postoperativa sårinfektioner infektion vid centrala venösa infarter fallskador trycksår Göra läkemedelsavstämning i vårdens övergångar

Mål och uppföljning på nationell nivå Före utgången av 2009 frekvensen vårdrelaterade infektioner är < 5 % Uppföljning 2 gånger per år 2008 och 2009

Exempel på åtgärder som gör vården säkrare

Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Korrekt diagnostik Korrekt behandling

Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera riskpatienter och dokumentera bedömd risk i patientjournalen Förebygg kvarurin (residualurin) Sätt urinkateter endast efter ordination av läkare Korrekt urinkatetervård - dokumentera tidpunkt, indikation och planerad längd vid insättning - använda endast slutna urinuppsamlignssystem - utvärdera behovet av KAD dagligen

Korrekt diagnostik Ta nitrit- och leukocyttest endast efter läkar- ordination och vid misstanke på symtomgivande UVI Ta alltid urinodling vid misstänkt vårdrelaterad UVI Kontroll eventuell förekomst av kvarurin

Korrekt behandling Behandla inte asymtomatisk bakteriuri, ABU Ordinera rätt preparat och längd av terapi enligt gällande rekommendationer

Kunskapen finns - men den ska användas Alla åtgärderna ska utföras alltid på de berörda patientgrupperna Säkerheten mäts i processerna

www.skl.se/patientsakerhet