ADAD kopplat till riskfaktorer för kriminalitet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Advertisements

Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Mottagningsgruppen / Familjeavdelningen
– en rättighet för ALLA barn?
RFMA Preventionsarbete med tonårsföräldrar
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Om risk- och skyddsfaktorer
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet – ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar Anders.
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Beroende och den växande hjärnan
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Barnens behov i centrum
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Risk- och skyddsfaktorer Elever med många individuella sårbarhetsfaktorer Snitt 22 %
Risk- och skyddsfaktorer 2006Gymn åk2 1 Elever med många individuella sårbarhetsfaktorer Snitt 22 %
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Antisociala ungdomar med missbruk – hur ska vi intervenera?
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Niklas Långström, docent, leg läkare Centrum för Våldsprevention (CVP)
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Varför är det viktigt med lagar i ett samhälle? (7C tänker)
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Marie Hagnell, Sylvia Mellfeldt Milchert & Erling Therström
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Grundskolan år 9 Risk- och skyddsfaktorer 2008 BILD 1 Elever med flera individuella riskfaktorer.
Har du betalt hyran? eller: Hur är läget? Madeleine Rossi, Per-Oskar Gundel, Susanne Elg - Skyddsvärnets Träningslägenheter.
I Umeå har 3711 elever svarat. 84 % av det totala antalet elever. På Carlshöjdsskolan, åk 7-9, har 127 elever av totalt 147 svarat.
Barn som växer upp i familjer med våld
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
ASI (Addiction Severity Index) Beslut på bättre grunder En systematisk intervjumetod för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
Vad vi gör Vad vi vet Vad vi behöver veta mer om Vad vi kan göra
Vägledning för användning av Check: RBMK (Version 2.0)
Bedömning av individens kriminalitet
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Ny Remissrutin till BUP
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Individ- och familjeomsorgen
Tonåren är en väldigt speciell 
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

ADAD kopplat till riskfaktorer för kriminalitet Therese Åström, Socionom, doktorand, FORUM/Karolinska Institutet - utbildare i SAVRY Jenny Jakobsson, Socionom, projektledare, FORUM/Karolinska Institutet - utbildare i ADAD

ADAD är en strukturerad metod att samla in information en del av en utredning indikerar behandlings- och utredningsbehov indikerar den unges motivation till förändring

ADAD är Inte tillräckligt vid en utredning – fler frågor och fler källor behövs Inte tillräckligt specifik som underlag för behandlingsplanering Inte ett diagnostiskt bedömningsinstrument som ger diagnos/prognos Inte ett beslutsstöd för att bedöma risker för framtida allvarlig kriminalitet

Kritiska frågor Kritiska frågor är inte detsamma som riskfaktorer Det är frågor från original ADAD som man för drygt 20 år sedan såg som extra betydelsefulla för utfall

Vad är riskfaktorer? Faktorer som ökar risken för problem hos individer Riskfaktorer finns på individnivå, familjenivå, skolan/kamratkrets och på närmiljö/samhällsnivå Faktorerna samspelar och varierar Antalet faktorer snarare än enskilda bidrar till ökad risk Samma kombination av faktorer kan ge ökad risk för olika problem – för en individ kan tex. skolmisslyckanden, missbrukande förälder och koncentrationsproblem leda till depression, för en annan alkoholproblem

Vad är skyddsfaktorer? Faktorer som skyddar individen -minskar sannolikheten för ett beteende eller utfall Finns på individnivå, familjenivå, skola/kamratkrets och närmiljö/samhällsnivå Viktigaste skyddsmiljöerna: föräldrar och familj, skola samt fritidsverksamheter Skyddar samtidigt mot olika former av problem, tex. god mental förmåga och starka band till goda förebilder – skyddar mot psykosocial problematik och fysisk ohälsa

Statiska och dynamiska risk- och skyddsfaktorer Statiska faktorer, tex. tidig debut av aggressivt beteende – låter sig inte påverkas Dynamiska faktorer, tex. kriminella kamrater – kan påverkas och bör därför fokuseras i behandling

Dagens perspektiv Risk och skyddsfaktorer på samhälls-, grupp-, familje- och individnivå samverkar komplext Många risk och skyddsfaktorer är gemensamma för utveckling av brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa Sannolikt är ingen enskild faktor vare sig nödvändig eller tillräcklig för olyckliga utfall

Exempel på stöd vid utredningar Dokumentationsystem Screening Diagnostik Beslutsstöd BBIC ERASOR YSR ESTER EARL Signs of Safety SAVRY ADAD YLS/CMI SDQ Becks ungdomsskalor FCS HOME CTS Jag tycker jag är AUDIT/DUDIT

Hur kan man genom ADAD intervjun få en bild av riskfaktorer för kriminalitetsutveckling? Vi går igenom ADADs livsområden och lyfter frågor med relevans för risk- och skyddsfaktorer.

Bakgrundsfrågor Avbrott i relationen till vårdnadshavare i åldern 0-12 år (B12, B15, B16, B19, B20) Behandlingssammanbrott, misslyckats med att fullfölja behandling (B46, B47,B49, B50, B51, B52, B53) Koncentrations- och uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet, ADHD (B55, B56)

Bristande skolprestationer Skola Bristande skolprestationer Hoppat av grundskolan (E1a, E1d) Gått om en årskurs (E4) Betyg under medel ( E1d, E7) Stöd/specialundervisning (E9n, E10) Tillhöra särskola (E11)

Forts. skola Svårigheter/misslyckanden i skolan (E9a, E9d) Skolk (E9b, E14) Tillfällig avstängning (E5) Svagt intresse/motivation för skolarbetet under senare tid (E9e, E12, E14, E15)

Fritid och vänner Antisociala kamrater (G1b, G1c, S1 – endast problematiskt drickande, G3a, G3b, G6, G12) Frånvaro av strukturerad fritid (G4g, G4i) Avvisad av kamrater, mobbad / utesluten ur gemenskapen (E9o)

Familj Missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet hos föräldrar (H1a, H1b, H1c, H1e) Kriminalitet hos syskon (H1e) Bevittnat våld - mellan föräldrafigurer, förälder mot annat barn eller grovt våld mellan syskon (S2, S3, H19b) Inkonsekvent, överdrivet sträng eller tillåtande uppfostran (H16k, H15l, H15m) Utkastad hemifrån (B45)

Familj Utsatt för fysiska övergrepp och/eller försummelse av vårdnadshavare upp till 12 års ålder (H17, H18) Utsatt för sexuella övergrepp av förälder eller annan person minst fem år äldre än barnet (H19, H19a) Bristande socialt stöd från föräldrar/annan prosocial vuxen (H12, H13, H15a)

Familj Låg grad av föräldraengagemang och föräldratillsyn (H16c, G3e) Dålig kommunikation mellan förälder-ungdom ( H10, H11, H14, H15, H16f)

Bristande förmåga att hantera vrede (i2m, i2s, i2u, i2ae, i2ag, i3d) Psykisk hälsa Bristande förmåga att hantera vrede (i2m, i2s, i2u, i2ae, i2ag, i3d) Koncentrationsproblem (i7d, i3c) Självdestruktivitet/suicidförsök (i2t, i3f, i3k)

Kriminalitet Tidigare våldsbenägenhet (J9d, J9 k, J9l, J9m, J9o, J9r, J9q) Tidigare icke-våldsbenägenhet (J9a, J9b, J9c, J9e, J9f, S12, J9h, J9i, J9j, J9p) Debutålder, innan 12 år är tidig debut (se debutålder för resp. brott, J10) Bristande förståelse / insikt om att vara i riskzon (J14, J15) Aktuell kriminalitet (J12)

Kriminalitet, viktigt att se till Antal brott Brottstyp Tidsaspekt

Missbruk Bruk av droger i aktuell tid (K1a-K1p) Konsekvenser av alkohol/narkotika (K16, K19) Kamrater som använder narkotika ( K18b, K18c)

Riskfaktorer som saknas i ADAD Impulsivitet Risktagande/spänningssökande Uppmärksamhetsstörning / hyperaktivitet (jmf B55, B56) Koncentrationsproblem / rastlöshet Tidig debut av aggressivt beteende, före 14 års ålder (jmf debutålder vid våldsbrott J9)

forts riskfaktorer som saknas i ADAD. Negativ attityd Bristande empati / skuldkänslor Stress och bristande stresshantering Desorganiserad närmiljö/grannskap Bristande behandlingsföljsamhet ?

Kriminalitet/missbruk, saknas i ADAD Påverkad vid brottstillfället Sociala konsekvenser, tex. hamnat i konflikter med partner eller kompisar vid rus eller ang. missbruk, missat möten etc. pga. missbruk Missbruksdiagnos

Saknas skyddsfaktorer i ADAD - Jmf SAVRY faktorer Stark anknytning och band till andra Starkt skolengagemang Motståndskraftig personlighet Starkt stöd från andra (icke-kriminella personer) Prosocialt engagemang Positiv attityd till behandling och auktoritet

ADAD bygger på information från den unge Målgruppen för ADAD är unga med social problematik ADAD vilar på ASI som är över 30 år gammalt. Det saknas en modern syn på riskfaktorer, skyddsfaktorer saknas helt ADAD fokuserar problem hos den unge, ej psykosocial funktion (förmåga att hantera och förstå) ADAD bygger på information från den unge Målgruppen för SAVRY är unga med risk att agera ut i våldsamt eller annat allvarligt kriminellt beteende SAVRY är grundad i modern litteratur om risk/skyddsfaktorer för antisocialitet hos unga I SAVRY utreds behov av insatser kopplat till funktionsnivå I SAVRY vägs information från flera olika källor samman (ungdom, professionella, familj)

Intervjuarskattningen i ADAD är en summering av den unges svar Intervjuarskattningen i ADAD är en summering av den unges svar. Skattningen är inte en oberoende värdering. Studier visar på god interbedömarreliabilitet ADAD fångar in den unges motivation till förändring inom varje livsområde ADAD datastöd möjliggör beskrivning av klientgrupper I SAVRY görs en värdering av risk utifrån tregradig skala låg-med-hög för varje faktor. Man tar ställning till risknivå för återfall i allvarlig kriminalitet SAVRY gör en sammanlagd bedömning om den unges motivation för att ta emot behandling SAVRY saknar datastöd

Diskussion

Forskningsstudie pågår om socialtjänstens användning av ADAD, SAVRY och ”riktlinjer” i utredningar av unga som begår brott. Vad fokuseras i utredningen och vilka insatser föreslås? Resultat från studien kommer att presenteras tidigast våren 2011.

Kontakta oss gärna vid frågor jenny.c.jakobsson@sll.se Tack för oss! Kontakta oss gärna vid frågor jenny.c.jakobsson@sll.se therese.astrom@sll.se