Vägledning för användning av Check: RBMK (Version 2.0)

En presentation över ämnet: "Vägledning för användning av Check: RBMK (Version 2.0)"— Presentationens avskrift:

1 Vägledning för användning av Check: RBMK (Version 2.0)
Vägledning för användning av Check: RBMK (Version 2.0) En Checklista med syfte att ge fokus på Risk-, Behov- och Mottaglighetsprinciperna hos ungdomar och vuxna som uppvisar Kriminellt beteende

2 Check: RBMK Senaste versionen och “Vägledning för användning av Check: RBMK” finns på Härifrån hämtar du nya kopior av Check: RBMK och kan hålla dig uppdaterad på ändringar i checklistan, etc.

3 De tre principerna Riskprincipen – När insatsers intensitet anpassas efter individens risknivå ger insatserna effekt. Behovsprincipen – När insatser fokuserar på den specifika individens unika kriminogena/centrala behov ger insatserna effekt. Mottaglighetsprincipen – När insatser är strukturerade, har KBT-inriktning och är anpassade för att ge individen bästa möjliga förutsättningar att tillgodogöra sig av insatserna – ger insatserna effekt.

4 Vad är Check: RBMK? Check: RBMK är en kort checklista som är till för att effektivisera professionellas insatser till ungdomar och vuxna som uppvisar kriminellt beteende. Den kan användas av EN instans eller myndighet men med fördel också i SAMVERKAN. Bidrar till användning av samma språk och fokus. Check: RBMK samlar information som är relevant för bedömning av Risk, Behov, Mottaglighet.

5 Syftet med Check: RBMK? Syftet med checklistan är att göra insatser/behandlingar mer effektiva. Användas i planering av insatser men också i uppföljning! Bygger på hypotesen att den professionelle, genom att använda checklistan på ett korrekt sätt (dvs. såsom beskrivs i denna vägledning), kommer att fokusera sin bedömning och förslag på insatser på de evidensbaserade principerna; Risk, Behov och Responsivitet . Man ska alltså förvänta sig att korrekt användning av checklistan ska leda till effektivare insatser.

6 Varför följa risk-, behov- och mottaglighetsprinciperna?
Om man följer dem blir insatserna mer effektiva Färre fortsätter med kriminalitet

7 Ju fler av de tre man följer, desto större effekt av insatser!
Se Andrews & Bonta, 2010

8 Hur effektivt jämfört med annat?
Se Andrews & Bonta, 2010

9 A Andrews, Bonta, & Wormith, 2011

10 Andrews, Bonta, & Wormith, 2011

11 Att följa riskprincipen
Riskprincipen – När insatsers intensitet anpassas efter individens risknivå ger insatserna effekt. 1) Göra en riskbedömning med frågeställningen: Hur hög är risken för fortsatt kriminalitet? 2) Givet risknivån, vilken nivå av insatser behövs? Hög risk för fortsatt kriminalitet kräver intensiva insatser. Lägre risk för fortsatt kriminalitet kräver mycket mindre intensiva insatser. För att kunna göra ovanstående behöver man känna till vilka de viktigaste riskfaktorerna är och mäta/bedöma dessa riskfaktorer hos individen/familjen. Denna bedömning görs med fördel med stöd av någon form av strukturerat instrument/frågeformulär (t.ex. ESTER-bedömning eller SAVRY).

12 Att följa behovsprincipen
Behovsprincipen – När insatser fokuserar på den specifika individens unika kriminogena/centrala behov ger insatserna effekt. Undersök de enligt forskning mest centrala potentiella behoven/risk-skyddsfaktorerna för kriminalitet (dessa samlas i Check: RBMK). Undersök sedan: 1) I vilken utsträckning de potentiella behovsfaktorerna är närvarande på ett positivt eller negativt sett. 2) Om behovsfaktorerna verkar motverka eller upprätthålla individens kriminalitet (t.ex: ställ frågor om de situationer i vilka individen begår brott och undersök vilka av faktorerna som verkar orsaka/upprätthålla kriminaliteten – alltså; vilka faktorer verkar vara kriminogena? Det är inte alls givet att alla faktorer är det!) Om möjligt, använd ett strukturerat instrument, checklista eller frågefomulär för att få information om behovsfaktorerna.

13 Centrala behov – som kan öka eller minska risken för kriminalitet
Personlighetsdrag (välbalanserade personlighetsdrag eller impulsivitet, behov av omväxling/rastlöshet, aggressivitet, irritabilitet, lögnaktighet, empatibrist/känslokyla?). Beskriv: Attityder och tankesätt (neutrala eller positiva attityder och värderingar eller attityder, värderingar, tankesätt som understödjer och/eller rättfärdigar kriminalitet eller annat socialt destruktivt beteende). Beskriv: Relationer (främst positiva umgängen/kontakter eller främst umgängen/kontakter med andra som begår eller attitydmässigt stödjer brott och/eller väldigt lite umgängen/kontakter med andra med positiva attityder och vanor). Beskriv: Alkohol eller andra droger (ingen eller väldigt begränsad konsumtion eller ett frekvent användande av alkohol eller andra droger). Beskriv: Familjerelationer (om ungdom: goda familjerelationer eller kunskapen om ungdomen hos vårdnadshavare är bristfällig, föräldrarna hårda/våldsamma mot ungdomen, konflikt mellan ungdomen och vårdnadshavare. Om vuxen: goda familjerelationer eller konfliktfull relation med partner eller egna barn och/eller har inga relationer alls med familj). Beskriv: Skola/Arbete (goda prestationer och/eller högt välbefinnande i skola/arbete eller bristfälliga prestationer, och/eller låg grad av anknytning eller låg grad av tillfredställelse i skola/arbete). Beskriv: Fritidsaktiviteter (regelbundet involverad i positiva intressen, fritidsaktiviteter eller brister i involverandet i regelbundna positiva intressen, fritidsaktiviteter). Beskriv: Övriga behov (t.ex: är inte motiverad till förändring eller har något problem (t.ex. ångest, depression, låg självkänsla, lågt självförtroende) som kan vara hinder för individen i att förändra något/några av ovanstående behovsfaktorer). Beskriv:

14 Att följa mottaglighetsprincipen
Mottaglighetsprincipen – När insatser är strukturerade, har KBT-inriktning och är anpassade för att ge individen bästa möjliga förutsättningar att tillgodogöra sig av insatserna – då har man bra förutsättningar för att insatserna ska kunna ge effekt. Det handlar alltså om att maximera individens/familjens förutsättningar att kunna ta till sig av insatser. För att insatser ska kunna bli effektiva måste de anpassas efter individens/familjens inläringsstil/förmåga, begränsningar, styrkor och motivation. Undersök och dokumentera vad som är viktigt att tänka på i insatser för just denna individ/familj för att insatser ska kunna bli effektiva? Använd denna information i insatserna!

15 Hur använda Check: RBMK?
En person utses att vara ansvarig för ifyllandet av Check: RBMK Om används i samverkan kan de som inte fyller i checklistan vara informanter till ifyllandet – dvs. bidra med kunskap om individen ifråga och hans/hennes risk, behov, responsivitet. Använd Check: RBMK inför insatser och i planering av dessa samt vid uppföljningar för att se om förändring sker och om ändringar behöver göras i insatser Tänk på att checklistans bedömning är begränsad till en viss tidsperiod! Se: Tidsram som denna checklista berör (t.ex. 1/ – 15/ )

16 Check: RBMK som grund inför insatser och i uppföljning
Analys av individens risk, behov, mottaglighet Analys för att utforma en plan för effektiva insatser Strukturerad bedömning av risk- och skyddsfaktorer och andra relevanta behov av utbildade professionella Insatser primärt till de kriminogena / upprätthållande behoven Intervention A Intervention B Intervention C Intervention D Intervention E Uppföljning, ny bedömning Sker förändring? Behövs fortsatta, mer eller andra insatser?

17 Bestäm vilken tidsperiod tillbaka i tiden som denna Check: RBMK gäller
Bestäm vilken tidsperiod tillbaka i tiden som denna Check: RBMK gäller. Särskilt viktigt vid uppföljningar så att man inte bedömer samma tidsperiod igen. Beskriv kriminaliteten och gör en välargumenterad bedömning av hur problematisk kriminaliteten är. Gör en välargumenterad riskbedömning baserat på all information du har om individen – om risk- och skyddsfaktorer,, den tidigare kriminaliteten, etc. Generellt gäller: 1) Ju fler riskfaktorer desto högre risk för fortsatt kriminalitet. 2) Ju frekventare och varierad den tidigare kriminaliteten varit, desto högre risk för fortsatt kriminalitet. 3) Närvaro av skyddsfaktorer kan göra att risken blir lägre.

18 X Här kryssar man när; man inte får/har någon information om det aktuella området/behovsfaktorn. X X Här kryssar man när; det finns saker inom behovsfaktorn som är närvarande och som bedöms vara positivt och att kunna motverka risken för fortsatt kriminalitet. Här kryssar man när; den aktuella behovsfaktorn inte är närvarande vare sig på ett positivt eller negativt sätt eller när det finns saker inom behovsfaktorn som är närvarande men det bedöms varken kunna motverka eller upprätthålla individens kriminalitet. Här kryssar man när; det finns saker inom behovsfaktorn som är närvarande och det bedöms kunna upprätthålla individens kriminalitet – dvs. det bedöms vara en kriminogen faktor. X Ta reda på och beskriv här vad som är viktigt att tänka på för att få individen/familjen att bli så mottagliga för insatsen som möjligt

19 Kryssa vilka behovsfaktorer som fokuseras och beskriv hur insatsen ska genomföras, tidsplan och vem/vilka som ska vara ansvariga. Viktigt att planera för uppföljning. Ange vilken tidpunkt uppföljning ska ske samt vem som ansvarar för att det ska ske.

20 Källor Andrews, D. A., & Bonta, J. (2010). Rehabilitating criminal justice policy and practice. Psychology, Public Policy, and Law, 16, Andrews, D. A., Bonta, J., & Wormith, J. S. (2011). The Risk-Need- Responsivity (RNR) Model: Does Adding the Good Lives Model Contribute to Effective Crime Prevention? Criminal Justice and Behavior, 38, Ward, T., Mesler, J., & Yates,P. (2007). Reconstructing the Risk-Need- Responsivity model: A theoretical elaboration and evaluation. Aggression and Violent Behavior, 12,