ISEMOA:s tillgänglighetsrevision Introduktionsmöte

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Mathias Roos – Strateg Region Blekinge
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Stöd för analys och förbättring
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Policy för miljö och hållbar utveckling
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Erfarenheter och förväntningar i Gävleborg – så här har vi gjort
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
Processorienterat förbättringsarbete
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Granskning av handikappanpassning Sunne kommun juli 2012.
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
SATSA II Regional cykelstrategi. Vi arbetar tillsammans för att öka cyklandet i Stockholms län. Vi vill skapa snabba och effektiva stråk för cykelpendling.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Att få rätt saker att hända
i kommuner, landsting/regioner
Behov av habilitering och rehabilitering
Ramverk för patientmedverkan
Länsgemensam ledning i samverkan
Anpassning – brett arbete som spänner över hela samhället Länsstyrelserna regionalt ledarskap –Samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Att tillsammans påverka!
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
Ortsutveckling Flen Centrum- och Näringslivsutveckling 29 augusti 2013 BCPW.
Överenskommelse om samordning kring barn
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Från RUP till RUS Möjligheter nära dig Styr regionala utvecklingsarbetet Grund för regionala program med betydelse för hållbar.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Ortsutveckling Skebokvarn
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 19 november 2012.
Välkommen! Stormöte 22 oktober 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
En avfallshantering i världsklass Avfall Sveriges satsning på export av produkter och tjänster inom avfallssektorn.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Hur kan vi förstå begreppet?
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Fokus Yrkesutbildning VO
Regionala handlingsplaner
Miljömålen består av tre slags mål
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Kvalitetsberättelse 2017.
Vad innebär regionbildningen?
Miljömålen består av tre slags mål
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Förbättra klubbkvalitet
Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
Gnosjö kommuns styrmodell
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Nulägesanalys 3in Incitament för ökad digital och hållbar innovation i utvecklingen av morgondagens transportsystem.
Presentationens avskrift:

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision Introduktionsmöte Förnamn Namn Organisation Datum, Ort Plats för logo

Introduktionsmöte Välkommen – presentation av arbetsgruppen Om ISEMOA Tillämpning av ISEMOA Utvärdering av arbetet med tillgänglighet Nästa steg? Frågor och synpunkter 2

Introduktionsmöte Välkommen – presentation av arbetsgruppen Om ISEMOA Tillämpning av ISEMOA Utvärdering av arbetet med tillgänglighet Nästa steg? Frågor och synpunkter 3

Arbetsgruppen Det är du! Systemägare: företrädare för aktörer som arbetar med tillgänglighetsfrågor på olika nivåer (fysisk planering, trafikplanering, stadsplanering) och för olika trafikslag (gång, cykel och kollektivtrafik) Användare: företrädare för alla grupper i samhället med nedsatt mobilitet.

Introduktionsmöte Välkommen – presentation av arbetsgruppen Om ISEMOA Tillämpning av ISEMOA Utvärdering av arbetet med tillgänglighet Nästa steg? Frågor och synpunkter 5

Utmaningen En tredjedel av Europas invånare tillhör gruppen ”personer med nedsatt mobilitet”. De stöter dagligen på hinder i utemiljön och kollektivtrafiken. På grund av dessa hinder är många beroende av bil och färdtjänst för att tillgodose sina dagliga behov.

Målet Att hjälpa kommuner och regioner att förebygga och undanröja hinder i utemiljön och kollektivtrafiken och att förbättra tillgängligheten till platser och aktiviteter i samhället med hållbara trafikslag Att göra det möjligt för personer med nedsatt mobilitet att använda hållbara och energieffektiva trafikslag (gång, cykel och kollektivtrafik) Att skapa ett energieffektivt och hållbart transportsystem

ISEMOA är unikt med sitt helhetsperspektiv 8

Personer med nedsatt mobilitet – alla! Personer med bestående eller tillfälliga funktionsnedsättningar (nedsatt rörlighet, syn eller hörsel samt kognitiva funktionsnedsättningar) Personer med kommunikationssvårigheter Äldre personer Personer som går med små barn eller barnvagn, personer som bär tungt bagage etc. 9

Tillgänglighet i hela reskedjan… En reskedja innefattar ofta flera resor som genomförs med ett eller flera trafikslag… Att ta sig från A till B är ofta en komplex händelsekedja – länkar som saknas längs vägen kan göra resan svår eller omöjlig att genomföra ISEMOA hanterar hållbara trafikslag i ett reskedjeperspektiv: gång (inkluderar förflyttning med hjälpmedel) cykling kollektivtrafik resor med flera trafikslag 10

En helhetssyn på tillgänglighet Tillgänglighet är den lätthet med vilken människor och näringsliv kan nå det utbud och de aktiviteter som de har behov av i samhället. Makronivå: Övergripande planering och infrastruktur (avstånd, restid, lokalisering och utbud) – geografisk tillgänglighet Mesonivå: Tillgången till och kvaliteten hos de hållbara trafikslagen (turtäthet, täckning, komfort, trygghet etc.) Mikronivå: Förekomsten av hinder på trottoarer och gångvägar, busshållplatser, fordon etc. – tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar

Alla typer av barriärer Barriärer i form av fysiska hinder Organisatoriska aspekter Attityder och beteenden hos människor Säkerhets- och trygghetsfrågor

13

Lösningen Tillämpa ett standardiserat kvalitetsledningssystem för tillgänglighet: ISEMOA:s tillgänglighetsrevision ISEMOA ger en strukturerad metod för att utvärdera och förbättra arbetet med tillgänglighet i [namn på kommun/stad/region] ISEMOA hjälper [namn på kommun/stad/region] att identifiera sina styrkor och svagheter i sitt arbete med tillgänglighet ISEMOA ger en vägledning om vilka delar i arbetet som måste förbättras för att höja kvaliteten i arbetet med tillgänglighet ISEMOA ger inspiration till effektiva åtgärder för en kontinuerlig förbättring av tillgängligheten i [namn på kommun/stad/region]

Lösningen ISEMOA:s tillgänglighetsrevision är inte utvecklat för att jämföra olika kommuner/städer/regioner Den är utvecklad för att hjälpa [namn på kommun/stad/region] att förbättra kvaliteten i arbetet med tillgänglighet Den ger [namn på kommun/stad/region] en grundnivå som senare kan jämföras med resultatet av en ISEMOA-utvärdering Den kan tillämpas av kommuner/städer/regioner som precis har påbörjat sitt arbete med tillgänglighet, liksom av kommuner/städer/regioner som har kommit betydligt längre It is very important to stress that ISEMOA is not a benchmarking tool! The mere fact that they are applying it now, is showing that they are already well on their way

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision ISEMOA:s tillgänglighetsrevision har inom EU-projektet ISEMOA testats i 18 europeiska kommuner/städer/regioner Revisionen har sedan förfinats och förbättrats utifrån utvärderingen i dessa 18 försöksområden

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision ISEMOA:s tillgänglighetsrevision baseras på principerna i “Total Quality Management”, dvs: Hög kvalitet uppnås genom kontinuerliga uppdateringar och förbättringar. En kvalitetscykel bestående av planering – implementering – utvärdering ska användas för att tillgodose behoven hos användarna. Kvaliteten i arbetet med tillgänglighet återspeglas i ISEMOA:s kvalitetscykel.

ISEMOA:s kvalitetscykel Utvärdering av effekter och processen (arbetet) ISEMOA:s kvalitetscykel 5 komponenter 16 element Information som behövs för att planera ett bra tillgänglighetsarbete: för att ta fram en bra policy En bra policy baseras på förutsättningarna och ligger till grund för en bra strategi. En strategi är en översättning av policyn, en genomförandeplan som tar fram mätbara mål för personal, budget och samarbeten. Faktiskt genomförande av tillgänglighetsåtgärder inom olika områden 18

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision Hög kvalitet i arbetet med tillgänglighet uppnås genom kontinuerliga uppdateringar och förbättringar. ISEMOA:s kvalitetscykel är ett bra hjälpmedel för det. Kvaliteten utvecklas i olika faser (i en utvecklingstrappa).

Utvecklingstrappan 5. “Total kvalitetsledning” 1. Ad-hoc: lösa problem (”släcka bränder”), enskilda projekt, individuella initiativ 2. Isolerat arbete: visioner, enskilda projekt, begränsat samarbete 3. Systemorienterat arbete: systematisk strävan, samarbete 4. Integrerat arbete: kontinuitet, koordinering 5. “Total kvalitetsledning” 0. 0. Inget tillgänglighetsarbete

Utvecklingsfas 0 Inga visioner och mål för tillgängligheten Ingen policy eller plan Inga initiativ för att förbättra tillgängligheten Inget arbete med tillgänglighet överhuvudtaget

Utvecklingsfas 1 (ad-hoc) Det finns inga visioner eller mål för tillgängligheten – bara kortsiktig planering av tillgänglighetsarbetet och tillfälliga lösningar för att förbättra tillgängligheten Tillgänglighetsfrågor hanteras bara som en direkt följd av akuta problem (”släcka bränder”) eller individuella initiativ Kvaliteten är ett resultat av individuella ansträngningar

Utvecklingsfas 2 (isolerat arbete) Det finns nu gemensam vision och mål formulerade i en tillgänglighetspolicy och/eller tillgänglighetsplan Tillgänglighet ses inte som en helhet, utan fortfarande en fråga för specifika samhällsgrupper, för enskilda delar i reskedjan, eller som delar av ett transportsystem Fokus på enskilda projekt (inte ett integrerat synsätt) Begränsat samarbete mellan personer/organisationer som arbetar med olika typer av tillgänglighetsfrågor Det saknas kontinuerligt stöd för arbetet med tillgänglighet

Utvecklingsfas 3 (systemorienterat arbete) Det finns gemensam vision och mål formulerade i en tillgänglighetspolicy och/eller tillgänglighetsplan Beslutsfattarna är engagerade Tillgänglighet ses ur ett bredare perspektiv, men inte som en helhet (dvs. inte som en fråga för alla samhällsgrupper, för hela resekedjan och för alla delar av transportsystemet) Det finns en strävan att systematisera arbetet med tillgänglighet: planering – implementering – utvärdering Bindande skriftliga avtal sätts upp mellan olika aktörer Begränsat samarbete mellan personer som arbetar med olika typer av tillgänglighetsfrågor

Utvecklingsfas 4 (integrerade lösningar) Det finns gemensam vision och mål formulerade i en tillgänglighetspolicy och/eller tillgänglighetsplan Beslutsfattarna är engagerade Tillgänglighet ses som en helhet (dvs. som en fråga för alla samhällsgrupper, för hela resekedjan och för alla delar av transportsystemet) Arbetet med tillgänglighet är systematiskt: planering – implementering – utvärdering, kvalitetsindikatorer används som styrmedel Arbetet är framtidsorienterat och innovativt Personal och partners bildar ett bra team som når bra resultat tillsammans Bra samarbete och bra koordination 1. Tillfälliga lösningar: problemlösning, enskilda projekt, individuella initiativ… 2. Isolerade lösningar: individuella mål, enskilda projekt, begränsat samarbete… 3. Systemorienterade lösningar: systematiskt arbete, samarbete… 4. Integrerade lösningar: kontinuitet, samarbete… 5. “Total quality management” 0. 0. Inget arbete med tillgänglighet överhuvudtaget

Utvecklingsfas 5 (”total kvalitetsledning”) Alla delar av fas 4 uppfylls Uppställda kvalitetskriterier och resultatindikatorer utvecklas positivt Kommuner/regionen är erkänd som ”gott exempel” av en tredje part Kommuner/regionen är trendsättande inom området Samarbete förekommer mellan alla relevanta aktörer (interna och externa)

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision Hög kvalitet i arbetet med tillgänglighet uppnås genom kontinuerliga uppdateringar och förbättringar. ISEMOA:s kvalitetscykel är ett bra hjälpmedel för det. Kvaliteten utvecklas i olika faser (i en utvecklingstrappa). Efter varje ny tillämpning av ISEMOA:s tillgänglighetsrevision: sträva efter att klättra till nästa fas i utvecklingsstegen ISEMOA:s tillgänglighetsrevision är ett verktyg för utvärdering och förbättring. Inte för att jämföra olika kommuner/regioner!

Introduktionsmöte Välkommen – presentation av arbetsgruppen Om ISEMOA Tillämpning av ISEMOA Utvärdering av arbetet med tillgänglighet Nästa steg? Frågor och synpunkter 28

Introduktionsmöte Konsensusmöte Strategimöte Tillämpning av ISEMOA Få en uppfattning om den allmänna synen på arbetet med tillgänglighet Landa i en gemensam uppfattning om arbetet med tillgänglighet Ta fram en handlingsplan för att förbättra arbetet med tillgänglighet Three meetings with ISEMOA team Introduction meeting: main aim is to complete a self-assessment of the accessibility work. Gather personal views of people that all play a role in the accessiblity work of the municipality/city/region Consensus meeting: main aim is to arrive at a common understanding of the quality of the accessibility in the city/municipality/region, Strategy meeting: main aim is to develop a strategy and action plan for the improvement of the accessibility work in your city. In additionto the self-assessment, background information and accessibility indicators will be gathered as to gain a full insight into the accessibility work and status of the municipality/city/region.

Introduktionsmöte Välkommen – presentation av arbetsgruppen Om ISEMOA Tillämpning av ISEMOA Utvärdering av arbetet med tillgänglighet Nästa steg? Frågor och synpunkter 30

Självvärdering av tillgänglighetsarbetet Ett självvärderingsformulär finns som ska fyllas i individuellt: 2-6 påståenden för varje element i ISEMOA:s kvalitetscykel Totalt ska 57 påståenden (58 för regioner) bedömas på skalan 0-5 Skala Beskrivning Inte alls (inget är gjort / dokumenterat / genomfört / åtgärdat, ingen kunskap / data finns osv.) 1 Litegrann 2 Till ganska stor del 3 Till stor del 4 Till mycket stor del 5 Fullständigt (tillgänglighet på makro/meso/mikro-nivå beaktas, alla användargrupper beaktas, åtgärder genomförs kontinuerligt och systematiskt osv.) Hand over the self-assessment questionnaire 57 questions for municipalities and cities 58 questions for regions

Självvärdering av tillgänglighetsarbetet Alla medlemmar i ISEMOA:s arbetsgrupp har olika uppfattningar – så är det bara! Syftet är att föra samman olika perspektiv och erfarenheter för att få en tydlig bild av arbetet med tillgänglighet Självvärderingen görs individuellt Informationen är och förblir konfidentiell! Den individuella poängsättningen förs samman till en gemensam poäng för respektive del av kvalitetscykeln

Självvärdering av tillgänglighetsarbetet Fyll i frågeformuläret i din egen takt Om du har några frågor eller funderingar, tveka inte att fråga! Inga matematiska uträkningar krävs, det räcker med att göra en uppskattning av nivån på arbetet med tillgänglighet i kommunen/regionen Om du inte “vet” svaret, gör en uppskattning utifrån din uppfattning/känsla och förklara varför Om du inte har någon som helst aning, lämna svaret blankt

Självvärdering av tillgänglighetsarbetet I formuläret finns plats att skriva ytterligare information: Kommentarer och förklaringar till dina svar Det hjälper revisorn att tolka din poäng och är viktigt inför konsensusmötet Förslag på förbättringsmöjligheter Det bidrar till framtagandet av genomförandeplanen och är viktigt inför strategimötet

Självvärdering av tillgänglighetsarbetet Bli inte avskräckta av detaljeringsnivån i formuläret! Formuläret ska ses som en inspirationskälla som introducerar begrepp, ger förslag på förbättringar, förklarar vikten av långsiktig planering osv.

Kommunens/regionens organisation Förvaltningar/avdelningar som är involverade i arbetet med tillgänglighet: Stadsbyggnadsförvaltning och liknande (strategisk planering, detaljplanering, bygglov osv). Teknisk förvaltning eller liknande (trafikteknisk utformning, drift och underhåll osv.) Kommunikationsenhet Vård- och omsorgsförvaltning Miljö- och hälsoförvaltning … Personal som arbetar med tillgänglighetsfrågor på respektive förvaltning/avdelning: Namn 1 (namn på den person som är högst ansvarig för arbetet med tillgänglighet) – Namn på avdelningen Namn 2 – Namn på avdelningen Namn 3 – Namn på avdelningen First the auditor has to clarify to what some important concepts appearing in the questionnaire refer to within the context of the city. This should be clarified before the introduction meeting, with the help of the contact person. Which departments are involved in the accessiblity work? Typical departments are: welfare, mobility, land-use planning, communication, … Fill in the names of the departements in the slide above. Staff working on accessibility in these departments Fill in the names of the people responsible for accessibility in the different departements. The first name should be the name of the person who is mainly responsible for the accessibility work in the city.

Kommunens/regionens organisation Partners: Organisationer för personer med nedsatt mobilitet Universitet, forskningsinstitut osv. Kollektivtrafikhuvudmän och -operatörer Regionala och nationella myndigheter … Åtgärder och andra insatser: Planering Infrastruktur Föreskrifter Information Kampanjer Bidrag Partners are stakeholders that play a role in the accessibility work of the city. This group does not only include formal partnerships. The police and staff from other departments are not included in this group. Only external partners are considered here. Typical partners are: public transport authorities and operators, regional authorities, local authorities from nearby cities, private property owners (such as the university), consultants, PRM associations, tourism stakeholders, … Fill in the names of the partners in the slide above Accessibility measures are measures to improve the accessibility within the muncipality/city/region. These can be infrastructural measures (adaptation of pavements, bus stops), regulations (eg. requirements for street furniture, new developments), information (brochures), campaigns, subsidies, …

ISEMOA:s kvalitetscykel 5 komponenter 16 element 39

Introduktionsmöte Välkommen – presentation av arbetsgruppen Om ISEMOA Tillämpning av ISEMOA Utvärdering av arbetet med tillgänglighet Nästa steg? Frågor och synpunkter 40

Nästa steg? Revisorn analyserar självvärderingsformulären Nästa möte: konsensusmöte ÅÅÅÅ-MM-DD Presentation av resultat (bakgrundsinformation, tillgänglighetsindikatorer, självvärdering av tillgänglighetsarbetet) Diskussion om olika uppfattningar av tillgänglighetsarbetet Landa i en gemensam uppfattning om hur de 16 elementen i ISEMOA:S kvalitetscykel ska värderas för kommunen/regionen 41

Introduktionsmöte Tack för din medverkan! Välkommen – presentation av arbetsgruppen Om ISEMOA Tillämpning av ISEMOA Utvärdering av arbetet med tillgänglighet Nästa steg? Frågor och synpunkter Tack för din medverkan! 42

EU-projektet ISEMOA Projektkoordinator: FGM-AMOR (AT) Projektpartners: AGEAS (IT) BSRAEM (BG) NP (CZ) Sinergija (SI) ECUBA (IT) NEU (UK) EAP (BG) ETT (ES) IEP (CZ) M21 (BG) IST (PL) URTP (RO) SECAD (IE) TAS (UK) TUD (DE) Trivector (SE) Uni Zilina (SK) UIRS (SI) Underleverantör: Mobiped (FR) Additional information, if asked for

Tidplan Studier och utredningar maj 2010 – november 2010 Utveckling av ISEMOA:s tillgänglighetsrevision november 2010 – december 2011 Val och beskrivning av försöksområden februari 2011 – augusti 2011 ISEMOA:s tillgänglighetsrevision genomförs i försöksområden oktober 2011 – maj 2012 Färdigställande av ISEMOA:s tillgänglighetsrevision maj 2012 – november 2012 Utbildning av ISEMOA-revisorer oktober 2012 – januari 2013 Etablering av nätverk för erfarenhetsutbyte november 2012 Färdigställande av utbildnings- och arbetsmaterial januari 2013 – april 2013 Additional information, if asked for

ISEMOA i korthet Fakta: Pågår från 18 maj 2010 till 17 maj 2013 Finansieras av EU inom ramen för IEE 2009 call - IEE/09/862/SI2.558304 Kontakt & information: Koordinator Austrian Mobility Research (FGM-AMOR) Schönaugasse 8a/II, 8010 Graz, AUSTRIA Michaela Kargl, kargl@fgm.at Projektpartner i Sverige Trivector Traffic AB Åldermansgatan13, 227 64 Lund, SVERIGE Hanna Wennberg, hanna.wennberg@trivector.se ISEMOA är ett EU-projekt som utvecklar ett standardiserat kvalitetsledningssystem som ska hjälpa kommuner och regioner att förbättra tillgängligheten i utemiljön och kollektivtrafiken. www.isemoa.eu Additional information, if asked for Ansvaret för innehållet i denna publikation ligger helt hos författarna. Det avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska unionens åsikt. Varken EACI eller Europeiska kommissionen ansvarar för den användning som kan göras av informationen.