Hur kan man förstå och definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Det här är en verksamhet Det här är en verksamhet! Jag tänkte att jag skulle poängtera det så att ni inte bara tror att jag har ritat en cirkel. Ni kanske känner igen er? Där står Pelle vid kopieringsmaskinen och inköpsavdelningen har möte. Kalle tar ett blodprov medan Margit hjälper en elev med ett svårt mattetal. Stina besiktigar Svens bil så att han sen kan åka till verksamheten och sälja armatur. Putte får gå hem för han har jobbat natt och Vera skruvar i en mutter på en bil. Vilken verksamhet! Det händer saker hela tiden!

Det här är en verksamhet Var är arbetsmiljön? HÄR Men var är arbetsmiljön? Jo den är ju här den med! Tillsammans med verksamheten.

Det här är en verksamhet När är arbetsmiljön? Var är arbetsmiljön? HÄR ALLTID Men den tycks gömma sig ibland, för den syns liksom inte. Men den är här HELA TIDEN! Den går hand i hand med verksamheten som en trogen hund och viker aldrig från dess sida.

Det här är en verksamhet När är arbetsmiljön? Var är arbetsmiljön? HÄR Hur är arbetsmiljön? Fysisk Arbetsställning, buller, lokaler Social Nätverk, samarbete, stöd ALLTID Men hur ska man känna igen arbetsmiljön när den nu går och gömmer sig? Jo, den är både fysisk och social. Den fysiska miljön handlar bl.a. om arbetsorganisation, belysning, arbetsställningar, arbetsrotation, ventilation, buller, rätt bemanning, bra hjälpmedel, ren miljö m.m. Den sociala miljön handlar om kontaktnät på arbetsplatsen, samarbete, stöd. När det talas om att en person har en god arbetsmiljö innefattar det både den sociala och den fysiska miljön. Allt detta samverkar till upplevelsen av om arbetsmiljön är god eller ej. Och den finns där mitt i verksamheten, hela tiden.

Arbetsmiljön är alltid närvarande och måste därför alltid finnas i fokus Därför måste den alltid finnas i fokus för att främjas och utvecklas. För det är inte bara så att den finns där hela tiden, den kan om den är väl skött bidra till hälsa, välmåga och motivation och därmed prestation och produktion. Men om den är misskött kan den tvärtom leda till ohälsa, sjukdom och brist på motivation och prestation.

Vad är då psykosocial arbetsmiljö? Samspelet mellan individen och arbetsmiljön – och hur detta upplevs av individen Psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan individen och arbetsmiljön och hur detta upplevs av individen. För alla är vi olika med olika erfarenhet och därmed tolkningsmönster. Detta gör en enkel definition som denna väldigt komplex och därför är psykosocial arbetsmiljö både svårt att arbeta med i verksamheten och forska om, men ack så intressant.

Krav-kontroll-stöd modellen Karasek & Theorell, 1990 Den dominerande forskningsmodellen om psykosocial arbetsmiljö är krav-kontroll-stöd modellen. Arbetsmiljön ställer KRAV på att individen ska anpassa sig till arbetets förutsättningar. Arbetet ska utföras på viss tid och kräver att man arbetar i ett visst tempo och gör en verklig arbetsinsats. Ibland kan man också uppleva motstridiga krav från olika håll. Exempelvis kan man få en uppgift att göra men inte tillräckligt med resurser. Samtidigt som arbetet ställer olika krav så erbjuder det också någon slags kontroll över hur man ska utföra arbetsuppgifterna och vad man ska göra. Arbeten kräver olika mycket skicklighet och påhittighet; vissa är väldigt monotona medan andra erbjuder variation. I vissa arbeten kan man bestämma hur man ska utföra arbetsuppgifterna och vad som ska göras. Dessutom kan man utöka sin kontroll och kompetens genom att arbetet ger en utvecklingsmöjligheter och lära sig nya saker. En tredje dimension är samspelet mellan människor. Detta samspel är livsviktigt, inte bara på arbetet. Rent evolutionärt är gruppen väldigt viktig för oss, utan den skulle vi inte överleva ute på savannen. Samspelet med chefer och arbetskamrater är en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön. Socialt stöd avhjälper stress, och forskning visar att om man upplever att man inte är delaktig i några sociala nätverk ökar risken för sjukdom och för tidig död lika mycket som om man har högt blodtryck eller röker. Enligt denna modell är kombinationen höga krav, låg kontroll och lågt stöd den värsta möjliga och kan leda till risk för ohälsa och sjukdom. Mer om detta ska Lisbeth prata. Bild från www.psoriasisforbundet.se

Ansträngnings-belöningsmodellen Siegrist, 1996 Bekräftelse Avancemang, trygghet Krav Skyldigheter Belöning Ansträngning Motivation (överengagemang) Ett annat sätt att se på psykosocial arbetsmiljö är genom ansträngnings-belöningsmodellen som har vunnit mark på senare år. Den tar också upp kravdimensionen som viktig, men kallar den för ansträngning. Modellen hävdar att en balans mellan ansträngningen man utför på jobbet och den belöning man får genom att arbeta, i form av lön, bekräftelse, avancemang och trygghet. Teorin säger också att man kan stå ut med obalans mellan ansträngning och belöning och det inte finns några andra alternativ på arbetsmarknaden: Man är fast i sitt jobb eller om obalansen ingår i en framtida plan: ”Om jag bara står ut nu så blir det bättre sedan”. Dock kan denna obalans också uppkomma om man är överengagerad i sitt jobb. Överengagemang kan enklast beskrivas som oförmåga att dra sig tillbaka från jobbet. Att alltid tänka på det och inte kunna släppa det även om man är hemma. Här skiljer sig ansträngnings-belöningsmodellen markant från krav-kontroll-stöd modellen då den erkänner individens reaktioner på den psykosociala arbetsmiljön. Kom ihåg att en del av definitionen av psykosocial arbetsmiljö är just individens upplevelse av samspelet med arbetsmiljön. Obalans kan man stå ut med om: -det inte finns några andra alternativ -obalansen ingår i en större plan -man är överengagerad i sitt arbete Motivation (överengagemang)

Konflikter och trakasserier …om uppgifter kan öka prestationen …om känslor och som upplevs som personliga minskar prestationen …innebär krav/ansträngning för alla inblandade …definieras av individen …innebär ett starkt hot om uteslutande ur gruppen, vilket evolutionärt innebär hot om överlevnad …medför stark stress! En särskild situation där individen utsätts för krav är vid konflikter och trakasserier och dessa förekommer dessvärre ibland i samspelet med andra dvs i den sociala arbetsmiljön. Konflikter är inte bara av ondo. Om konflikter uppstår om hur en uppgift ska göras så kan det öka prestationen. Men det är viktigt att skilja mellan sak och person och se till att konflikten bara gäller själva uppgiften. Om någon tar det personligt så är risken stor att prestationen minskar, och de som är i konflikt kan må mycket dåligt. En annan typ av konflikt är trakasserier. Om man är trakasserad eller inte bestäms av den utsatta individens upplevelse. Att uppleva sig trakasserad innebär att man känner sig utesluten ur gruppen och gruppen är så viktig för oss att det leder till stark stress för individen samtidigt som det livsviktiga stödet inte finns tillgängligt eftersom man är trakasserad av de som kan ge en stöd, så det blir dubbel stress. Här har chefen en väldigt viktig roll att visa vilka värderingar som gäller och ta konflikter och trakasserier både stora och små på allvar. Detta är förstås svårt, för hur ska man veta när det uppstår konflikter och trakasserier upplevs? Ja om man inte ser det med egna ögon kan man ju bara få reda på det om någon talar om det för en. Och man får bara folk att tala om det för en om de har förtroende för en. Chefen har en viktig roll i att visa vilka värderingar som gäller!

Kommunikation- kittet i den psykosociala arbetsmiljön Symboler Förtroende byggs genom kommunikation. Detta gäller på alla nivåer, inte bara mellan chef och medarbetare utan också medarbetare emellan. Kommunikation är kittet i den psykosociala arbetsmiljön. Vi kommunicerar genom symboler, kroppsspråk, gester, mimik och ord. Och kanske tvärtemot vad vi tror så kommunicerar vi mest genom de icke-verbala systemen. Vissa hävdar att orden bara utgör 10-15 % av vår kommunikation. På en arbetsplats är symboler tydliga. Var tror ni chefen sitter i det här huset? Chefer sitter oftast i hörnrum och gärna högt upp. Det är en klar markering av makt och status. Det är svårt att dölja känslor och reaktioner. Kroppen och mimiken avslöjar oss utan att vi kan styra det. Visst tränar vi upp oss att hålla masken, men ett tränat öga eller någon som känner oss väl kan se när leendet stelnar eller när besvikelsen drar sin slöja över vårt ansikte. Vi påverkas tydligt av andras kroppsspråk. Det är lättare för er att både lyssna och tro på mig om jag står med rak rygg och tittar ut över er än om jag står med kutig rygg och mumlar lite i mikrofonen. Kroppsspråk & gester Ord Mimik

Kommunikation- det viktiga kroppsspråket Genom vårt kroppsspråk förmedlar vi vår status och våra attityder. Hur skulle ni tycka att det var om ni hade medarbetarsamtal med den här chefen? Skulle ni våga berätta att ni har för mycket att göra eller att ni känner er trakasserade i fikarummet? Ja, man skulle ju känna sig obehaglig till mods i vilken situation som helst om någon som lyssnade på en såg ut så här. Medarbetare, familj. Bilder från http://www.nyteknik.se/nyheter/karriarartiklar/article252435.ece

God kommunikation Bilder från http://www.nyteknik.se/nyheter/karriarartiklar/article252435.ece Öppenhet Lyhördhet Engagemang Detta leder till ökad delaktighet hos medarbetarna! Kanske skulle det vara lättare om motparten såg ut så här när du pratade. Om den vi talar med är engagerad, öppen och lyhörd på ett empatiskt, ärligt och respektfullt sätt blir det lättare för oss att säga vad vi har på hjärtat. Genom god kommunikation skapas förtroende, genom förtroende skapas tillit och trygghet, och genom tillit och trygghet skapas glädje och, lyssna nu för det här är viktigt, DELAKTIGHET. Ordet delaktighet är ledordet i hälsofrämjande arbetsmiljöforskning. Det skapar engagemang och vissa hävdar att får man delaktigheten och därmed engagemanget att fungera så behövs inte alla de kontrollsystem som finns idag och som snarare stävjar än främjar arbetsglädjen. Återigen är det chefen som sätter tonen och värderingarna, men detta gäller alla! Alla vinner på att ha goda kommunikativa förmågor. i alla kommunikativa system

Ett förändrat arbetsliv Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Men ibland räcker det inte med att kommunicera. Arbetslivet har förändrats väsentligt de senaste 30-40 åren. Det finns en inbyggd konflikt i det faktum att många företag befinner sig på en global marknad medan arbetskraften alltid är lokal. Organisationens och individens mål är inte desamma och detta kan få konsekvenser för vilka krav organisationen ställer för att möta sina produktionsmål och hur individen upplever och reagerar på dessa givet sina mål och förutsättningar. Detta gäller kanske främst det privata arbetslivet, men i det offentliga finns en uppenbar resursbrist vilket leder till nedskärningar av personal och därmed ökade krav på dem som är kvar. Dessutom går vi från hierarkiska organisationer till platta och gränslösa organisationer delvis tack vare datorer och informationsteknologin. Gränserna mellan arbets- och familjeliv suddas ut och ven om man har kontroll på hur man ska göra sina arbetsuppgifter och vad man ska göra så kan jobba när som helst och var som helst. Organisationen hjälper inte individen att dra gränsen mellan arbete och familjeliv vilket kan leda till ett överengagemang hos individen vilket i sin tur INTE är bra för då missar individen den viktiga återhämtningen. Från hierarki till gränslöshet Informationsteknologi

Det förändrade arbetslivets konsekvenser Högre krav + lägre kontroll + minskad social interaktion Konflikten mellan organisationens och individens mål liksom resursbrist ställer höga krav på individen. Och det som tidigare var en positiv faktor kontroll; att kunna bestämma vad man ska göra och hur man ska göra, kan bidra till gränslöshet och istället upplevas som ett krav. Det börjar höjas alltfler röster för att organisationen hjälper till att sätta gränser. De nedskärningarna vi har sett över många år nu bidrar också till att personalstyrkan reduceras och möjligheten att få det livsviktiga stödet utarmas.

Det förändrade arbetslivets konsekvenser Högre krav + lägre kontroll + minskad social interaktion Värsta tänkbara Minns ni vilken ruta som var värsta tänkbara ur ohälsosynpunkt? Höga krav, låg kontroll, lågt stöd…

Hur integrera det psykosociala arbetsmiljöarbetet i verksamheten? Skriv in god psykosocial arbetsmiljö i verksamhetsplanen Diskutera psykosocial arbetsmiljö på varje APT! HÄR Organisera utifrån hälsosam psykosocial arbetsmiljö. Tänk: krav, kontroll, stöd, gräns Diskutera upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön i medarbetarsamtalen Policy Inkludera god psykosocial arbetsmiljö i organisationens värderingar Psykosocial arbetsmiljö som strategi En god psykosocial arbetsmiljö bidrar till hälsa vilket bidrar till långsiktig uthållighet och produktivitet. Skriv in god psykosocial arbetsmiljö i verksamhetsplanen! Psykosocial arbetsmiljö i organisering En effektivt organiserad verksamhet är inte optimalt produktiv om inte människor mår bra. Utforma den psykosociala arbetsmiljön ur hälsosam synvinkel! Psykosocial arbetsmiljö som policy Styrdokument som formulerar personal- och hälsofrågor ska innehålla centrala värderingar och hur dessa ska prioriteras. Inkludera och definiera god psykosocial arbetsmiljö i dessa värderingar! Psykosocial arbetsmiljö i APT Ha psykosocial arbetsmiljö som en stående punkt. Och diskutera den varje gång… Psykosocial arbetsmiljö i medarbetarsamtal Ta upp den psykosociala arbetsmiljön i varje medarbetarsamtal Detta är oerhört viktigt, och det är än viktigare att det görs som en process, dvs att det fortgår hela tiden… Använd systematiskt arbetsmiljöarbete kontinuerligt för att upptäcka hot mot en god psykosocial arbetsmiljö

Hur integrera det psykosociala arbetsmiljöarbetet i verksamheten? Skriv in god psykosocial arbetsmiljö i verksamhetsplanen Diskutera psykosocial arbetsmiljö på varje APT! HÄR Organisera utifrån hälsosam psykosocial arbetsmiljö. Tänk: krav, kontroll, stöd, gräns ALLTID Diskutera upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön i medarbetarsamtalen Policy Inkludera god psykosocial arbetsmiljö i organisationens värderingar För arbetsmiljön är alltid här. Använd systematiskt arbetsmiljöarbete kontinuerligt för att upptäcka hot mot en god psykosocial arbetsmiljö

Tack!