Klinisk relevans för professionella och klienter

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Om risk- och skyddsfaktorer
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Utvärderingens resultat. Både förutsättningar och individuella aspekter har betydelse för hållbarhet • Förutsättningar i form av: • krav i arbetet • relation.
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
ett utvecklingspartnerskap
Hälsa och Kondition.
NEUROPSYKIATRISK COACH
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Inlärningsmiljö för att öka motivation
- Konsten att ge feed-back
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Att införa nya arbetssätt……. …… och att upprättahålla det nya!
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
Välkomna Alla ni fantastiska föreningsledare. Unga som idrottar tror mer på samhället än andra ungdomar. De. litar på andra människor och tycker att man.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
MER ” EGENTID ” – S Å ST Ä RKER VI BARNENS M Ö JLIGHET TILL SJ Ä LVBEST Ä MMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk f ö rening – Bambi Korttidshem,
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
”Lär dig säga jag och nej”
Behandling och självläkning
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Faktorer på många olika nivåer
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Resultat för utvalda frågor från LIV OCH HÄLSA UNG 2013 Uppsala län.
Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Samhällsvetenskapliga metoder
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Hälsa och Kondition.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Skolverket och den digitala skolan?  Forskningen om den digitala skolan  Hur påverkas resultaten?  Hur kan ämnesundervisningen bli bättre med hjälp.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Programområde Spelberoende vid CPF
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Bedömning av individens kriminalitet
”Sockerdricka trädet”
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Delat beslutsfattande och SIP
Träff 11 Välkomna!.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Centrum för Förberedande Arbetsträning
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
- Integrated Palliativ Care Outcome Scale
Att vara idrottsförälder
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Klinisk relevans för professionella och klienter Effekter av LF Klinisk relevans för professionella och klienter

Forskning om LF 2 metastudier 5 litteraturöversikter liten effekt endast statistisk säkerställd på internaliserat beteende 5 litteraturöversikter Positiv effekt av LF på flera olika områden Effekt om tidig intervention Effekt efter färre sessioner Osäker effekt

Psykisk hälsa Depression Statistisk signifikans Oavsett antal sessioner och tekniker Helsingforsstudien Effektivast på kort sikt Långvariga problem = sämre effekt av LF Hjälplinje självmord Statistisk signifikans 1h OCD Statistisk signifikans jmf medicinering Schizofreni Mer socialt stöd Självskadebeteende Positiv effekt Gruppterapi á 6 sessioner Missbruk Förbättring av depressiva symptom

Fysisk hälsa och åldrande Diabetes 6 sessioner Mindre glukoshalter Tilltro till egen förmåga Äldre 3 sessioner måluppfyllnad Demenssjukdom Minskade aggressivt beteende och ”vandringsbeteende”

Äktenskap och familj Familjemedlem med funktionsnedsättning Schizofreni Coping Uttryckssätt inom familjen Signifikanta effekter Autism Styrka föräldraskap Störande och aggressivt beteende – barn Förbättrad självbild 4-6 sessioner Ingen skillnad i utåtriktat beteende Förbättrat beteende i familjen Ingen skillnad i känslor eller kompisrelationer

Äktenskap och familj Våld i familjen 4,3 sessioner LF 73 % som inte återföll till våld under 3,5 års uppföljning 5 sessioner LF 95 % inte åter dömda för våldsbrott Minskad risk för återfall = klientens möjlighet att själv bestämma mål

Barn och ungdomar Minskning av kliniska symptom på ADHD I jämförelse med KBT som visade på klinisk försämring Positiva förändringar på beteende signifikanta Förändringar på somatiska och kognitiva svårigheter Skolmiljö 5-7 sessioner LF Reducerar internaliserade och externaliserade beteenden Andra studier visar inte på skillnader mellan LF och TAU/KBT

Barn och ungdomar Self-efficacy Fallstudier av LF Signifikant hos flickor direkt efter LF Efter 3 månader både hos pojkar och flickor samt hos kontrollgrupp Fallstudier av LF Posttraumatiska symptom minskar Copingförmåga innan kirurgi ökar Bättre självkänsla Attityd till droger Stoppa mobbing 92 % av mobbing slutade efter 3,4 sessioner LF

Kriminalitet Unga brottslingar Gruppsessioner Minskad återfall i brott Coping Minskad stressrespons Minskad aggressivitet Ökad social anpassning Minskad återfall i brott 26 % återfall jämfört med 57 % återfall i jämförelsegrupp TAU Gav besparing på 2,7 miljoner SEK

Arbetslivsinriktad rehabilitering Återgång i arbete Helsingforsstudien Minskning av symptom Förbättring av arbetsförmåga 60 % av sjukskrivna återvände till arbete jmf med 13 % på väntelista för behandling Andra studier något lägre resultat Resultat även tillsammans med annan behandling Psykologiska funktioner Coping Lyckokänslor Depressiva symptom Ångestsymptom Men studier visar också på ingen skillnad mellan LF och TAU

Arbete Lösningsfokuserad coaching Chefer och lärare Förbättrad måluppfyllelse Välbefinnande Men även problem-fokuserad coaching ger effekt, skillnad är att LF ger fler handlingsstrategier och ökad tro på egen förmåga

Klinisk relevans Undersöker kvalitativa effekter Professionella Klienter Få studier Oftast fallstudier eller intervjustudier

Professionella Har lärt sig metoden genom kortare kurser Fått handledning av erfarna Viktigt för lärande. Tillfälle för praktik Möjlighet till handledning Förantaganden om den terapeutiska processen förändrades – utmaning! Främsta verktyg: Mål Bekräftelse Uppgifter Undantag Mirakelfråga svår

Sjuksköterskor Mindre fokus på problem Förbättringar i interaktioner med patienter Bättre struktur på samtal Värde för patienter Statistisk signifikant högre tillfredsställelse med sitt arbete Klienter upplevde dock att ssk fokuserade på problem

Socialarbetare Lösningsfokuserat ”casework” Lärande Praktik Känner sig redo att lära sig nytt arbetssätt Tar till sig kunskaperna Får handledning Praktik Mer involverade i planering Familjerna når fler av mål Färre återbesök än kontrollgrupp Metodtrogenhet viktig faktor Utmaning att förändra från fokus på problem till fokus på lösningar Utmaning att förstå metodens komplexitet Annan studie visar att träning i LF inte ger skillnad i relation med klient och måluppfyllelse däremot skillnad i målfokus och delat synsätt

Klienter med intellektuella funktionsnedsättningar Använder LF på ett pragmatiskt sätt Förändrar interaktion Leder till ökad känsla av kontroll och tilltro hos både professionella och klienter Svårt att använda LF när det uppstår motsättningar mellan LF och organisationsstrukturer

Klienter Hjälpsamt i metoden Leder till ökat självförtroende Uppmuntran och feed-back Stödjande miljö Identifiera alternativ Fokus på positiva i livet Terapeutens kommunikationsstil Stimulerande frågor Enkelhet Orienterad till nuet Leder till ökat självförtroende Ökade självständighet självmedvetenhet

Klienter Hjälpsamt i LF Mödrar till barn med I.F. Depression Relation med terapeut Framtidsfokus Bekräftelse Inte hjälpsamt med avbrott och feed-back Mödrar till barn med I.F. Göra det bästa av situationen Acceptera det som var utanför deras kontroll Välja hur man närmar sig en situation

Klienter Nöjdhet Barn som mobbas Mindre missnöjda med väntetid Lägre andel hälsorelaterade kostnader Självvald spelar roll Bättre resultat på mindre allvarliga problem Barn som mobbas Från att vara rädd till att känna sig säker Från att vara ensam till att få vänner Från att vara osynlig till att bli synlig Positiva förbättringar i klassen Vänligare klimat på skolan

Reflektioner Positiva effekter Inte alltid statistiskt säkerställda effekter – osäkra effekter Oftast bättre än ingen behandling alls Långtidseffekt? Få studier om professionella och klienter Generaliserbarhet? Validitet? Tillämpning av metod Olika användning av tekniker En ”anda” eller teknik eller både och? Replikerbarhet Könsskillnader? Publiceringsbias?

Tack! johanna.gustafsson@oru.se