Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa? Maria Malmberg Psykolog på BUP-kliniken

Innehåll VAD är självskada? VEM/VILKA självskadar? HUR MÅNGA? – kort om forskning HUR uppkommer det? VARFÖR självskadar man? HUR kan man hjälpa?

VAD är självskadebeteende? Tatueringar? Piercing? Kroppsmärkning vid initiationsriter? Gränstestande ”lekar”? Nollning?

VAD är självskadebeteende? ”Självskadande beteende är en handling som personen använder för att hantera starkt smärtsamma tankar, känslor eller situationer. Genom att skada sig själv kan personen må bättre för en stund och vara förmögen att bemästra sitt liv. (Thorsen 2006)” ”--- Smärtan gör det möjligt att fortsätta leva istället för att dö.” Ur: Øverland: Självskadebeteende (2010)

VEM/VILKA självskadar? Svårigheter att hantera motgångar Negativ självbild och kroppsuppfattning Övermäktiga krav: för många val Otillräckligt stöd i nätverket Brist på sysselsättning Inte känna sig behövd

Psykisk ohälsa? Ibland är självskada en del av: Depression Emotionellt instabil personlighetsstörning PTSD Bipolär sjukdom ADHD

HUR MÅNGA? Vad säger forskarna? Internationellt: 10% av flickorna och 3% av pojkarna i åldrarna 13 – 18 år har självskadat under senaste året.

Vad säger forskarna? Forts… Socialstyrelsen 2004: Vad vet vi om flickor som skär sig? Mer vanligt i storstäderna För många en strategi Många på väg ur systemet Många utsatta för övergrepp/kränkning Ca var 3:e av flickor som söker BUP

Vad säger forskarna? Forts… Enkät Halland (2001): 10% av flickorna, 5% av pojkarna (13 – 18 år) Enkät GBG (2006): Debutålder 15 år Vanligast att skära/rispa sig Studie på skolor i Lund (2006): låg självkänsla, låg medveten närvaro har samband med självskadebeteende Studie i Lund forts (2009): Pojkar! Negativ relation till föräldrar. Grubblande och negativ syn på sig själv och sin situation

Samhällsfenomen? ”Du kan bli vad du vill – om du bara vill tillräckligt!” Stressade föräldrar, otillräckligt vuxenstöd ”Omänskliga” kroppsideal

Internet – på gott och ont Minskar isolering och ensamhet Men kan också normalisera och bromsa i sökandet efter effektivare metoder för att klara livet.

Bio-social teori Bio Social Personen har en medfödd känslomässig sårbarhet: Känslig för intryck Reagerar snabbt Svårt att återgå till neutralt känsloläge Social Möter en icke-bekräftande omgivning som förmedlar att man tänker eller känner ”fel” ”Så kan man inte tänka.” ”Bit ihop.” ”Varför blir du alltid så upprörd?”

Vilket leder till… Bristfälliga strategier för att hantera det jobbiga Trycker undan negativa känslor Litar ej på egna reaktioner Vet inte vad man känner Vet inte vem man är Problem i relation till andra

VARFÖR självskadar man? Ta kontroll Straffa sig själv Renande känsla Göra overkligheten verklig Göra verkligheten overklig Fastnar i ond cirkel

Man gör det som fungerar! … om än bara på kort sikt!

Liten känsloskola För att förstå oss själva och vår omgivning Veta hur vi ska bete oss Information för effektivare samspel Lär i samspel med andra Vulkaner och filbunkar

Skyddsfaktorer God självkänsla, sund självbild God förmåga att hantera känslor Bra relationer Självtillit Någon ”förtrogen” Autonomi Mindfulness

HUR kan man hjälpa? Våga fråga – fånga upp snabbt Fokusera på måendet Hantera egna känslor/reaktioner Identifiera sårbarhet/tidiga signaler Rutiner hjälper Kris-lista? Sök hjälp vid behov

I skolan Kunskap Stöd i arbetslaget Gå igång ”lagom” HYSTERI vs. ALLTFÖR NEUTRAL Handlingsplan

Varningsklockor Skolfrånvaro ”Deppiga” texter Isolering Fysiskt och sexuellt riskbeteende Alkohol och droger Mobbing

Behandling Mer forskning! KBT och DBT Lära ut strategier Involvera föräldrar Psykoedukation Arbeta med kroppsuppfattning Medveten närvaro

Våga tro att förändring är möjligt! Ge hopp! Ha tålamod! Våga tro att förändring är möjligt!

Boktips! Svein Øverland: Självskadande beteende. Studentlitteratur, 2010. Per Straarup Søndergaard: När livet gör ont. Gothia förlag, 2008. Lars Fjellman: Självskadande och suicidalt beteende hos ungdomar. Liber, 2010. Anna Kåver: Himmel, helvete och allt däremellan. Natur och Kultur, 2009.