Slutseminarium av Familjecenterprojekt

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Hälsolyftet och LSH-studien
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
Den nationella ungdomspolitiken
Distriktet i Stockholm
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om samordnade och långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Socialpedagog och Förskollärare står stadigt på samma grund -
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
11 Kvaliteten i ditt vård- och omsorgsboende Stadsledningskontorets brukarundersökning Bromma.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Psykiatrisamordning i norra länsdelen
Tidiga insatser för barn i förskolan
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Gävleborg/Hudiksvall
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Psykiatrisamordning i norra länsdelen Projekt Anja Kivimäki.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Högskolor och Samhälle i Samverkan, 4 maj 2011 i Karlstad Välkommen till seminariet på temat ”SKL:s roll för utökad samverkan mellan vetenskap och praktik”
Vad är Hälsokällan? Uppdrag – att främja barn och ungdomars hälsa Arbetar i Fyrbodals Kommunalförbund i fjorton kommuner samt Lilla Edet Tre verksamhetsområden.
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Nu kraftsamlar vi för den sociala barn- och ungdomsvården
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utvärdering av utökat barnhälsovårdsprogram i Rinkeby
Vårdval Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdval Gotland steg för steg.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Familjerådgivningen på familjecentralen Ett sätt att samarbeta Familjecentralen.
Affärsområde: Förskola
Varför Familjecentral?
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Varför Familjecentral?
Affärsområde: Förskola
Avtal familjecentrerat arbetssätt familjecentraler
Familjecentral som arena för föräldraskap och familjestöd Varför ska samhället ge barn och föräldrar den service och det samlade stödet som finns tillgängligt.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Vad är en familjecentral?
Personen från Skolverket
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Slutseminarium av Familjecenterprojekt Helsingfors 27 februari 2008 _____________________________ Utveckling av familjecentralerna i Sverige Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Bakgrund och framväxt 70-talet Göteborgsmodellen Förebyggande socialtjänst frikopplad från myndighetsutövning. Utgick från Barnhälsovården. 1993 Hagalund/Stockholmsmodellen Första samlokaliserade FC men med myndighetsutövning. Utgick från Socialtjänsten. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Bakgrund och framväxt Nationellt nätverk bildas mellan 14 kommuner 1995. Föreningen För Familjecentralers Främjande bildas 2001. Nordiskt samarbete. Årliga konferenser sedan 1995. Idag finns ca 150(?) familjecentraler i Sverige. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Definition av familjecentral En familjecentral bör minst innehålla; Mödrahälsovård Barnhälsovård Öppen förskola Socialtjänst Från föreningens hemsida www.familjecentraler.se Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Definition av familjecentral ”En familjecentral bedriver en verksamhet som är: hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande, stödjande riktar sig till barn och föräldrar.” Från föreningens hemsida www.familjecentraler.se Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Definition av familjecentral Kan även finnas tillgång till yrkeskategorier som; psykolog familjerådgivare tandhygienist bibliotekarie diakon m fl… Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Aktiviteter på familjecentralen Riktade aktiviteter Professionsblandade grupper Generella aktiviteter på öppna förskolan. Kontakter i det dagliga arbetet. Konsultation. Hänvisar besökare till varandra. Regelbundna team-möten. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Framgångsfaktorer Medborgarperspektiv Politiker och chefer ger helhjärtat stöd Samverkansavtal Processen får ta tid Gemensam teamutbildning och handledning Samordnare utses i personalgruppen Utvärdering Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Ledstjärna ”På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär och miljö, där bred kompetens i samverkan ger möjlighet till en positiv utveckling för blivande föräldrar, barn och föräldrar”. Gemensamt framtagen av projektgrupperna i Projekt Familjecentraler Västra Gästrikland 2003-2005 Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Familjecentralens själ ”En gemensam - hos både föräldrar och personal - upplevelse av tillit, trygghet och att allas resurser tas tillvara. Atmosfären är välkomnande och tillåtande – med möjlighet att bara vara.” Resultat av grupparbete under Familjecentralskonferensen 2003 i Sandviken Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Forskning, kartläggning och utvärdering Nordisk familjecentralskonferens 2005 - initiativ togs till forskningsutbyte. FFFF:s egen kartläggning 2006 Nordisk forskarträff i Göteborg 2007 www.familjecentraler.se Kunskapsöversikt om familjecentraler 2007 www.luppen.nu Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

FFFF:s egen kartläggning 2006 Enkät till familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter. Syftet att få en enhetlig bild över hur samverkan fungerar, hur familjecentralerna är organiserade och om samverkansavtal finns. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

FFFF:s egen kartläggning 2006 En svensk standardfamiljecentral Kommunen tog initiativet till att starta. Kommunen driver öppna förskolan. Avtal och verksamhetsplan finns och verksamheten leds av en samordnare med stöd av en styrgrupp. Öppen förskola och barnavårdscentral är samlokaliserade medan socialtjänst och mödravårdscentral ibland är ”konsultativa”. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

FFFF:s egen kartläggning 2006 En svensk standardfamiljecentral –forts. Föräldrautbildning ges i samverkan, ofta i form av ett strukturerat program. Utvärdering av verksamheten är gjord eller är på gång. Det är vanligt att man frågar besökarna om deras syn på verksamheten. Samverkan fungerar bra och beror främst på att det finns tid avsatt för samverkan och att det finns en vilja hos personalen. Man känner inget hot om nedläggning. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Nordisk forskarträff 2007 Syftet att få en överblick av kunskapsläget om familjecentraler i de nordiska länderna. Värd för mötet var Föreningen för familjecentralers främjande i Sverige (FFFF). Inbjudan till hela Norden – Sverige, Finland, och Norge deltog. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Nordisk forskarträff - slutsatser Familjecentralen är teoretiskt bästa basen för ett fungerande föräldrastöd. Tidigt förebyggande insatser lönar sig. Familjecentralen når alla familjer. Tillsammans erbjuder personalen en bättre verksamhet än var för sig. Mer brukarundersökningar behövs. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Nordisk forskarträff 2007 Sagt om den framtida forskningen: ”Forskning och utvärdering av familjecentraler måste vara särskilt väl planerad och genomförd, så att den inkluderar dimensioner som är väsentliga för verksamheten. Ett folkhälsoveten-skapligt perspektiv är det som kommer närmast”. Lennart Köhler, professor emeritus, f.d rektor vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Nordisk forskarträff 2007 Sagt om den framtida forskningen – forts. ”Evidensbaserade insatser och metoder är bra, men människan är så komplicerad att inte ens alla rent medicinska metoder kan vara verkligt evidensbaserade. När det gäller förebyggande insatser är det så i ännu större utsträckning… …Det är det reflektiva föräldraskapet som behöver stödjas. Metoder som stödjer detta utgår från att föräldrar får lära sig att se saker mer ur barnets perspektiv”. Mirjam Kalland, docent och forskare vid Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Nordisk forskarträff 2007 Sagt om den framtida forskningen – forts. ”Deltagarbaserad aktionsforskning är en forskningsansats som lämpar sig väldigt väl för forskning kring familjecentraler... …Om inte den vetenskapliga bilden vidgas, riskerar forskning att begränsas till det som är möjligt att mäta i stället för att utgå från verksamhetens behov”. Agneta Abrahamsson, lektor vid Högskolan i Kristianstad. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Kunskapsöversikt Luppen Två frågor utgångspunkt för rapporten; Vilka typer av texter finns det om familjecentraler? Vad säger innehållet i texterna om familjecentralernas syfte, mål samt verksamhetens problem och möjligheter? Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Kunskapsöversikt Luppen 68 texter. Domineras av utvärderingar och utbildningstexter (C-uppsatser). En avhandling (flera på gång). Framför allt enskilda familjecentraler studerade – få jämförelser. Ämnesområden – socialt arbete, folkhälsa. Undersökt samverkan och vad besökarna tycker. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Kunskapsöversikt Luppen Slutsats Det är angeläget att studier om familjecentraler genomförs då forskningen idag är begränsad och mest beskrivande. De områden som mest behöver belysas är hur familjecentralen påverkar barnen och familjerna som besöker familjecentralernas verksamheter. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Kunskapsöversikt Luppen Nyckelfaktorer för en väl fungerande familjecentral Förväntningar mellan ingående parter klargörs, därefter kan mål sättas. Identifiera skillnader mellan yrkeskulturer. Gemensamt etiskt förhållningssätt. Tydlig organisation med mandat till samordnare. Personalgruppens sammansättning viktig. Målgruppen viktig att analysera, riktad verksamhet kräver mer resurser. Dokumentation och utvärdering viktig för legitimiteten. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Vad händer framöver? Nationell forskarkonferens 2008. Socialstyrelsen genomför kartläggning och kunskapsanalys av familjecentralerna i Sverige 2008. Planerad Nordisk familjecentrals- och forskarkonferens i Helsingfors 2009. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Viktiga frågor för FFFF Konferens och årsmöte 19-20 maj 2008, Solna, Stockholm. Nationellt stöd. Forskning och utvärdering av FC. Biblioteksprojekt. Vårdval Stockholm. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling FFFF:s konferens 19-20 maj 2008 För Föräldraskap i en Föränderlig Framtid Ur programmet Resultat från Socialstyrelsens kartläggning. Familjeformer och uppväxtvillkor i ett historiskt perspektiv. En intensiv och stressfylld värld – hur påverkas barns utveckling och hälsa och hur kan vi arbeta förebyggande? Bilderbokens hemligheter. Rapport från nationell forskarkonferens. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Viktiga frågor för FFFF Konferens och årsmöte 19-20 maj 2008, Solna Nationellt stöd Forskning och utvärdering av FC Biblioteksprojekt Vårdval Stockholm Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Vårdval Stockholm - 2008 Från 1 januari 2008 – vårdval och auktorisering inom primärvården, Stockholms läns landsting. Mödra- och barnhälsovårdsmottagningar får samma ersättning oavsett område. Fri etableringsrätt för barnmorskor. Områdesansvar för BVC försvinner. Föräldrar ska själva välja barnmorska och BVC-sköterska – privat eller offentlig. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Vårdval Stockholm - konsekvenser Familjecentraler som stängt Hallunda Fittja Alby Barnmorskemottagningar Läggs ner, flyttar, konkurrensutsätts BVC som läggs ner - uppgår i annan Råsunda, Hagalund, Västra Skogen, Huvudsta, Björnstigen, Akalla, Brottby Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Vart är vi på väg? För närvarande starkt stöd av sittande regering genom folkhälsominister Maria Larsson. Nya familjecentraler startas. Stort engagemang från ”golvet”. - men samtidigt finns en oro för konsekvenserna av Vårdvalsmodellen som nu finns på flera håll i Sverige. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Litteraturtips Föräldrastöd och samverkan – Familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv. Vibeke Bing. Förlagshuset Gothia, 2005. Tänk långsiktigt! – En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, 2004. Familjecentralen – integrerad verksamhet för barnets bästa. Stiftelsen Allmänna Barnhuset; Skriftserie 2006:1 Nordisk forskarträff – kunskap om familjecentraler. Föreningen för familjecentralers främjande 2007 Kunskapsöversikt om familjecentraler. Sofia Enell, Luppen kunskapscentrum, FoU-rapport 2007:2 Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Tack för mig! Tinna Cars-Björling Ordförande i Föreningen För Familjecentralers Främjande. Projektledare för Projekt Rehabsamverkan, Primärvården, Landstinget i Uppsala län. Telefon +46 18 611 75 38 / +46 70 618 69 51 tinna.cars.bjorling@lul.se Föreningens hemsida www.familjecentraler.se Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling