Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Spelregelsprocessen och samarbetet med civilsamhället
Drogsituationen i Sverige
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Slutseminarium av Familjecenterprojekt
Projektet Electric Car Region • Pågår under tiden – (beslut 20 augusti 2013) • Total budget 1,4 miljoner varav kr är medfinansiering.
Den nationella ungdomspolitiken
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
1 Regionens Internationella dag, Konsert & Kongress, 25 mars 2010 Jan Owe-Larsson, Styrelseordförande, Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsams internationella.
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Placerade barn och unga i familjehem och HVB Trygg och säker vård – SoS Nationellt kunskapsstödNationellt kunskapsstöd - Handbok - Handbok - Vägledning.
Internationalisering
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Projekt Region 2015 November 2012 till juni 2013.
Välkomna till en dag om eArkiv
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Nätverk Närvård CFL Söderhamn 31 maj 2013
HelGe-biblioteken NIO KOMMUNER – ETT BIBLIOTEK
Bilder för lokal utbildning
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Vård- och omsorgscollege Kronoberg
Psykiatrisamordning i norra länsdelen
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Nätverk Närvård CFL Söderhamn 31 maj 2013
Tidiga insatser för barn i förskolan
Sammanhållen Hemvård i Gävleborg – arbetsläge och tidplan för beslutsprocess och genomförande December 2011.
Det goda föräldraskapet I samarbete med Örebro Universitet.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Idéburet Offentligt Partnerskap
Uppdrag Samordningsförbund Gävleborg
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Regional Överenskommelse 4/ De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet.
Pressmeddelande för Gävleborg augusti 2010
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
UDDEVALLA KOMMUN DÄR MÄNNISKOR VÄXER OCH ERBJUDS GOD LIVSKVALITET Övergripande kommunala strategier för breddat och fördjupat föräldrastöd Föräldrastödskonferens.
TIDIGA INSATSER Vision En av samhällets viktigaste uppgifter är att ge barn som föds goda förutsättningar för att få en bra uppväxt och att.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Från Järnkraft till Hjärnkraft – en slingrande kreativ resa i träfiberland Om framgångar och motgångar i arbetet med att utveckla kreativa näringar i Västernorrland.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Regional utvecklingsstrategi – RUS – antogs 2010 Mobilisering och kraftsamling Regionala prioriteringar En riktningsgivare med vision, mål och strategier.
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Utvecklingsprojekt ” Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal , Från politisk vilja till nytta hos brukarna”
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Regionalt folkhälsoarbete i Gävleborg
Högskolor och Samhälle i Samverkan, 4 maj 2011 i Karlstad Välkommen till seminariet på temat ”SKL:s roll för utökad samverkan mellan vetenskap och praktik”
Vad är Hälsokällan? Uppdrag – att främja barn och ungdomars hälsa Arbetar i Fyrbodals Kommunalförbund i fjorton kommuner samt Lilla Edet Tre verksamhetsområden.
Presentation och sammanfattning SAMBA ”Barn i risk! Samt förslag till fortsättning.
Vård- och omsorgscollege
Vård- och omsorgscollege Kalmar län
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
Varför Familjecentral?
Varför Familjecentral?
Familjecentral som arena för föräldraskap och familjestöd Varför ska samhället ge barn och föräldrar den service och det samlade stödet som finns tillgängligt.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Syfte för samverkan inom Vård och omsorgscollege Södra Norrland
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Vad är en familjecentral?
Presentationens avskrift:

Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv Nätverk Närvård Söderhamn 22 februari 2013 Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Definition av familjecentral En familjecentral bör minst innehålla: Mödrahälsovård Barnhälsovård Öppen förskola Socialtjänst Från föreningens hemsida www.familjecentraler.se Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Definition av familjecentral En familjecentral bedriver en verksamhet som är: hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande, stödjande riktar sig till barn och föräldrar. Från föreningens hemsida www.familjecentraler.se Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Bakgrund och framväxt Två föregångare till dagens familjecentraler; Göteborgsmodellen – en förändrad barnhälsovård Stockholmsmodellen – en förändrad socialtjänst Folkhälsoinstitutet En hälsofrämjande arena Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Bakgrund och framväxt Nationellt nätverk bildas mellan 14 kommuner 1995. Föreningen För Familjecentralers Främjande bildas 2000. Nordiskt samarbete. Årliga konferenser sedan 1995. Idag finns ca 250 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter i Sverige. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Familjecentraler i Gävleborg Gästrikland Andersberg i Gävle Ockelbo Björksätra-Vallhov i Sandviken Storvik Hälsingland Bollnäs Iggesund Ljusdal Söderhamn Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Nationell satsning på föräldrastöd Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd, En vinst för alla, 2008 Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Redovisning för åren 2010-2011, Statens folkhälsoinstitut, 2012 Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Sammanfattning Projekttid 2010-2011. Tio kommuner fick projektmedel från FHI, däribland Ovanåker. Samarbete med forskningslärosäten. Projekten har främst bidragit med kunskaper kring att utveckla former för samverkan kring föräldrastöd och att utveckla arenor och mötesplatser. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Framgångsfaktorer Satsa på kartläggning och marknadsföring! Satsa på mångfald, variation och tillgänglighet! Avsätt resurser för föräldrastöd! Ekonomiska incitament! Samverkan för föräldrastöd! Behov av uppföljning och utvärdering! Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Socialtjänstens roll på FC Vem skall annars göra det som vi gör? - en studie om socionomernas arbete på Jönköpings familjecentraler, Vibeke Bing i samarbete med Regionförbundet Jönköpings län Kommunal utveckling, sept 2011 Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Socialtjänstens roll på FC En bärande tanke när den nya Socialtjänst-lagen skrevs var att socialtjänsten skulle göra sig tillgänglig för medborgarna. På familjecentralen ansluter sig socialtjänsten till ett folkhälsoarbete vilket kännetecknas av att vara befolkningsinriktat, förebyggande och hälsofrämjande. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Socialtjänstens roll på FC Socialtjänstlagens verksamhetsnivåer är strukturellt, allmäninriktat och individinriktat arbete. Anpassat till familjecentralerna blir de en del av en politik, som syftar till långtgående förbättringar för barn och samhälle. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Socialtjänstens roll på FC På familjecentralerna ser det ut som om socialtjänsten lyckats komma in på rätt plats, vid rätt tid med service och insatser, som motsvarar behoven hos målgruppen. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Påståenden att reflektera över Genom att erbjuda blivande föräldrar och barn i förskoleåldern och deras föräldrar en mötesplats skapas förutsättningar för kontakt och stöd mellan föräldrar, möjlighet till initiativ och aktiviteter i föräldragruppen, eget ansvarstagande och ökad trygghet i föräldrarollen. Genom att samla verksamheter, under samma tak, som har det gemensamma uppdraget att på olika sätt ge stöd i det blivande och nyblivna föräldraskapet skapar vi en verksamhet som ger kvalitets-, tids- och ekonomiska vinster. Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

LEDSTJÄRNA ”På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär och miljö, där bred kompetens i samverkan ger möjlighet till en positiv utveckling för blivande föräldrar, barn och föräldrar”. Gemensamt framtagen av projektgrupperna i Projekt Familjecentraler Västra Gästrikland 2003-2005 Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Familjecentralens själ ”En gemensam - hos både föräldrar och personal - upplevelse av tillit, trygghet och att allas resurser tas tillvara. Atmosfären är välkomnande och tillåtande – med möjlighet att bara vara.” Resultat av grupparbete under Familjecentralskonferensen 2003 i Sandviken Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling

Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Kontaktuppgifter Tinna Cars-Björling Ordförande i Föreningen För Familjecentralers Främjande, e-post tinna.cars-bjorling@telia.com Närvårdsstrateg, Landstingets ledningskontor i Uppsala, e-post tinna.cars.bjorling@lul.se Föreningens hemsida www.familjecentraler.se Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling Föreningen för familjecentralers främjande Tinna Cars-Björling