Balans i arbetet Magnus Sverke

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Attraktiva arbetsgivare
FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Ledarutveckling över gränserna 2012/2013
Det lyckliga (hälsosamma, och meningsfulla) arbetet
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
Välkommen till Vinster med förebyggande företagshälsovård Malmö 12 mars Skellefteå 9 april Göteborg 19 mars Stockholm 16 april och 12 juni Moderator:Katarina.
Må bra på jobbet.
Hur kan man förstå och definiera psykosocial arbetsmiljö?
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Individuellt utvecklingssamtal - mall
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Mental träning Mål & Motivation
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Grundläggande arbetsmiljöutbildning
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
QWC-metoden Ledningsverktyg för Stress och Verksamhetsutveckling
i kommuner, landsting/regioner
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
SKOP Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S21DEC11 Psykiatri PPH - Läkare, tillsvidareanställd, spec.komp.
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola.
Hälsa.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Hälsofrämjande arbetsplats
Målsättningen – En tillfredsställande arbetsmiljö!
Elevprestationer Ledarskap Mental Fysisk Hälsa Social Trygghet Trivsel Sova Äta Röra sig Föräldrarengagemang Acki Wästlund FMS grundare och metodutvecklare.
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare.
Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Å Åselotte Andersson Iren Hjalte.  Träder i kraft  Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbets- miljö och förebygga risk för ohälsa.
Den psykosociala arbetsmiljön SAMMANSTÄLLNING AV FEM KVALITATIVA INTERVJUER MED CHEFER I KINDA KOMMUN EVA KLANGBECK OCH HANNA WELIN LEDARSKAPSUTVECKLING.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Praktisk stressföreläsning
HÅLLBAR ARBETSHÄLSA FÖR VÅRDGIVARE
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Samverkan.
Arbetsmiljö.
Kännetecknande för det goda arbetet
HR-perspektivet den tidiga Human Relationsrörelsens forskning
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Rapport psykosocial skyddsrond
Närvarande ledarskap för en hållbar välfärd
Omställningen av hälso- och sjukvården
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Drömarbetsplatsen.
Rapport psykosocial skyddsrond
Maria Nordin Institutionen för psykologi
Arbetsmiljö Lundby Bibliotek
Presentationens avskrift:

Balans i arbetet Magnus Sverke Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet magnus.sverke@psychology.su.se

Chefen, arbetsåtagandet och arbetsmiljön: Forskningsprojektet Chefen, arbetsåtagandet och arbetsmiljön: Interventionsstudie för verksamhets- och arbetsmiljöutveckling på forskningsbaserad grund Finansierat av AFA Försäkring Högre kvalitet i verksamheten och bättre arbetsvillkor – två goda ting som borde gå hand i hand Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Forskargruppen Magnus Sverke, professor (projektledare) Gunnar Aronsson, professor Sara Göransson, fil dr, forskare Lars Häsänen, fil dr, forskare Johan Guthenberg, MSc, forskningsassistent Konsulter från företagshälsovård Referensgrupp av internationellt framstående interventionsforskare Koppling till Stockholm Stress Center Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Projektets vision Knyta samman ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv med ett verksamhets- och effektivitetsperspektiv Nödvändigheten att förena dessa olika vinklar har under lång tid betonats inom arbetsmiljöforskning och -debatt Integrera arbetsmiljöverksamhet med produktionsaspekter Annars riskerar arbetsmiljön att bli en sidovagn till produktionen och inte kunna bidra till att forma arbetsvillkoren Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Institutionella Organisation villkor Motivation & Kvalitet välbefinnande Produktivitet Arbets- situation Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Interventionsprojekt Intervention bland chefer Samla flera chefer från samma verksamhet Lära av varandra Intervention bland chefer och medarbetare Samla hela arbetsgrupper Lära tillsammans Verksamheter inom kommuner/landsting Socialtjänst Vård Skola Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Projektets design Intervention riktad till chefer Interventionsgrupp Jämförelsegrupp Tid 1 Tid 2 Intervention riktad till chefer Intervention riktad till chefer & medarbetare Tid 3 Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Interventionerna Form: utbildning – föreläsningar och workshops (totalt 4 halvdagar) Pedagogik: betona att alla uppdrag och åtaganden på ett eller annat sätt kan förändra balanser positivt eller negativt Mätningar: för- och eftermätningar av arbetsvillkor och olika hälso- och produktivitetsindikatorer Upplägg: Flera olika interventionsgrupper (och jämförelsegrupper) Genomförande: Konsulter från företagshälsovård Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Interventionens fokus Arbetslivets balanser Mål Resurser Krav Kontroll Ansträngning Belöning Kvantitet Kvalitet Arbete Vila Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Bakgrund: Utmaningar för organisationer Göra mer med mindre Bibehålla konkurrenskraft i föränderlig omvärld Effektiv verksamhet inom ramen för budget Ifrågasätta om traditionella arbetssätt fortfarande fungerar Motivera personal att utföra mer komplext arbete Utveckla och extrahera mer förmågor ur de anställda Undvika att anställda känner sig svikna/lurade Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Föränderligt arbetsliv Downsizing/nedskärningar Outsourcing/fokus på kärnverksamheter ”Flexibla” anställningsformer; insourcing Omstruktureringar (matris, projekt), nya arbetsformer, ändrat arbetsinnehåll Sammanslagningar, privatisering Ökad tillgänglighet - uppluckring av gränser mellan arbete och övrigt liv Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Konsekvenser för individen Förutsägbarhet minskar Otrygghet ökar Polariserad arbetsmarknad Arbetsbelastning ökar: Färre gör mer Krav på snabbare arbetstakt Nya arbetsuppgifter och krav Svårt att avgöra när en ”tjänst” eller ”service” är klar – eller håller tillräckligt god kvalitet Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Reaktioner bland individer Försämrad trivsel, lojalitet, arbetsinsats Vilja lämna organisationen Försämrat välbefinnande, fysisk och mental Utbrändhet Sjukskrivning Konflikt mellan arbete och övrigt liv Svårt att släppa tankar på jobbet Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Organisatoriska och sociala faktorer Stress som en process Individfaktorer Upplevd situation Konsekvenser Objektiv arbetssituation Organisatoriska och sociala faktorer Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Resurser för stresshantering Interna resurser Personliga egenskaper som självförtroende, stabilitet, känsla av kontroll, utbildning, Externa resurser Socialt stöd (från kollegor och överordnade) Kollegor och överordnade Facket Familj och vänner Organisatoriska åtgärder för att främja hälsa och stresshantering Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Stressprevention Primär Sekundär Tertiär förebyggande, för alla Förebyggande, för personer i riskzonen Tertiär när ”skadan” redan skett, plåster Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Idén om det goda och produktiva arbetet Hög produktivitet och kvalitet i kombination med goda arbetsvillkor. Hur få till detta i en organisation? Slutsats av forskning: arbetsmiljö- och personalfrågorna bör vara mer ihopkopplade med själva verksamheten. Då kan arbetsmiljöarbetet bli förebyggande – skador och ohälsa kommer inte så långt så att rehabilitering krävs I industriellt arbete läggs sedan länge arbetsmiljökrav (normer, standards) på hårdvaran (investeringar i maskiner etc) I tjänsteverksamhet finns inte samma konkretion: Arbetsmiljölagen betonar självbestämmande, anpassad arbetsbelastning och utvecklingsmöjligheter, som kan ses som utryck för balanser Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Medborgarnas förväntningar Uppdragsdialogen Medborgarnas förväntningar Krav, löften, garantier Beslut på politisk och strategisk nivå Genomförande Verksamhetsplaner Mellanchefer och arbetsledare på operativ nivå Uttolkare av planer och mål Individen Hälsa Utvecklingsmöjligheter Kompetens Yrkesstolthet uppdragsdialog uppdragsdialog Arbetsmiljöns balanser Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Arbetslivets balanser Mål – Resurser Krav – Kontroll Ansträngning – Belöning Kvantitet – Kvalitet Arbete – Vila Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Balansen mål - resurser Med resurser menar vi både materiella/fysiska ting , som pengar (budget), lokaler, utrustning etc och immateriella värden som kunskap, kompetens, färdigheter, erfarenheter, samarbets- och ledningsförmåga etc. Balansen mål - resurser verkar relaterad både till positiv hälsa/långtidsfriskhet och otillräcklighet/sjukdom, produktivitet och effektivitet Mäts i projektet genom bland annat frågor om resurser, målklarhet, återkoppling på arbetsprestation, upplevelse av effektivitet Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Exempelfråga (målklarhet) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Exempelfråga (resurser) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Balansen krav - kontroll Anknyter både till reformverksamhet med inriktning på demokratisering och till stressforskningens rön. Mest känd är den s. k. ”Karasekmodellen”, som tar upp beslutsutrymme och kvalifikationskrav. Flera vägar: individuell kontroll gör att individen kan placera sig på rätt individuell belastningsnivå (varken över- eller understimulering), kontroll innebär förutsägbarhet och reducering av osäkerhet. Något högre krav än kontroll bidrar till lärande och utmaning. Stor obalans krav - kontroll ökar risken för ohälsa Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Krav-Kontrollmodellen Låg Hög Lågstress-arbeten Aktiva arbeten Hög Kontroll Passiva arbeten Högstress-arbeten Låg

Exempelfråga (onödiga arbetsuppgifter) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Exempelfråga (autonomi) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Balansen ansträngning-belöning Balansen ansträngning och belöning handlar om motivation, erkännande, rättvisa och framtida positiva och negativa förväntningar i förhållande till ansträngning och insats. Mäts i projektet bland annat genom den s.k. Effort – reward skalan som utarbetats i Tyskland (Siegrist) Frågor om ”belöningar”, organisatorisk rättvisa, ”illegitimate tasks” (orimliga och onödiga arbetsuppgifter), arbetsbelastning Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Exempelfråga (ansträngning) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Exempelfråga (belöningar) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Balansen kvantitet - kvalitet Vi talar om kvantitativ över- och understimulering (för mycket resp för litet att göra) kvalitativ över- och understimulering (för svåra resp för lätta uppgifter) Kvantitativ överbelastning kan göra det omöjligt att uppnå den kvalitet som man strävar efter I professionella grupper kan de kvalitativa kraven vara särskilt viktiga. Att kunna göra ett kvalitativt bra arbete verkar höra samman med långtidsfriskhet Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Exempelfråga (kvantitativ arbetsbelastning) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Exempelfråga (kvalitativ arbetsbelastning) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Balansen aktivitet - vila Mer och mer belägg för att det är brist på nedvarvning och återhämtning, som bäst förklarar sambandet stress och ohälsa (alltså inte uppvarvning och mobilisering som är en adekvat reaktion för att klara utmaningar) Störningar i kroppens ”arbete–vila–arbete”-rytmer (allostatisk stressteori). Olika fysiologiska system anpassar sig på en ny nivå (exempelvis blodtryck) Tillstånden ”alltid tillgänglig- alltid nåbar – alltid beredskap” för insatser hindrar nedvarvning och återhämtning Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Exempelfråga (obalans arbete-fritid) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

OBS. Omkodat så att höga värden = god vila

Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Sjukfrånvaro senaste 12 månaderna Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Är du nöjd med kvaliteten på det arbete du gör? Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

När stressen blir skadlig Normala önskvärda stressreaktionen snabb aktivering och snabb avaktivering när stressen är över Skadliga stressreaktioner Upprepad stressexponering utan tillräcklig mellanliggande tid för vila och återhämtning Långvarig belastning eller oförmåga att varva ner Risk för regleringsfel – ingen broms – inget pådrag. Organismen förlorar sin plasticitet, sin förmåga att reglera sig själv Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Situation Konsekvenser Irrelevant Positiv Stressande Primär bedömning Organisationsförändring Irrelevant Positiv Stressande Primär bedömning Varken vinst eller förlust Skada/ Förlust Möjlighet Hot Utmaning Sekundär bedömning Resurser för att hantera situationen Konsekvenser

Övergripande bild med försiktiga slutsatser och sammanfattning Chefs- och ledarskapet ansvarstagande och närvarande, men relativt många uttrycker behov av mera återkoppling på prestationer, inriktning, erkännande för vad man uträttat. Överkraven är mera av kvantitativt slag (mycket att göra) än för svåra uppgifter Relativt många upplever störningar i arbetet till den grad att det påverkar upplevelsen av arbetsbelastning Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Preliminära slutsatser (fortsättning) Upplevelse av kontroll i den egna arbetssituationen men sämre med inflytande över organisationförändringar Ganska många som tycker sig syssla med onödiga uppgifter och som upplever att innehållet i deras arbetsroll/befattning Ungefär 20 procent av de svarande uppvisar påtaglig obalans mellan arbete och vila – ej återhämtade – och kan ses som en riskgrupp hälsomässigt Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

Psykologiska institutionen Stockholms universitet www.psychology.su.se magnus.sverke@psychology.su.se