Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska/LCP-samordnare Palliativt centrum

Min föreläsning www.lcp.nu Informera om LCP – en vägledning för kvalitetssäkring av vården av döende Bakgrunden – hur och varför LCP kom till Förklara hur LCP är uppbyggt Delge erfarenheter av att arbeta med LCP i praktiken Beskriva hur man inför LCP på sin arbetsplats www.lcp.nu

Kvalitetssäkring av vård i livets slut? ”How we care for the dying must surely be an indicator of how we care for all our sick and vulnerable patients. Care of the dying is urgent care; with only one opportunity to get it right to create a potential lasting memory for relatives and carers."   Professor Mike Richards Chair: EOLC Strategy Adv. Board

LCP – Liverpool Care Pathway Kunskapsbaserad vårdplan Individuell Processinriktad Del av journalen Säkrar vården kvalitet Ger en bas för utbildning John Ellershaw och Deborah Murphy vid Marie Curie hospice i Liverpool grundade Liverpool Care Pathway (LCP) 1998

Döendet är en process… Början Slutet Förloppet Allt fler arbetar med processer för att få ett systematiskt sätt att arbeta. På SSH har vi exempelvis noggrant beskrivet processer för sårvård, smärta, och arbete med närstående

LCP – tre faser med specifika mål Initial bedömning Efter dödsfallet Kontinuerlig bedömning

Syfte 1: Initialbedömning Att identifiera patienten som döende Att ge patient och närstående samstämmig information Att kunna ge en adekvat symtomkontroll; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt

LCP mål – initial bedömning Status Symtomlindring Psykologiskt status/insikt Religiöst/andligt/existentiellt stöd Kommunikation med närstående Kommunikation med andra vårdgivare

Närståendestöd Närstående ska känna sig trygga och välkomna och kunna fokusera på det som är viktigt genom att känna sig delaktiga och ha kontroll över det som sker Skriftlig information kan underlätta för närstående att komma ihåg all information.

Multidisciplinära anteckningar Kortfattade anteckningar om sådant som inte går att få fram på annat sätt i LCP t ex - Ett specifikt samtal med namngiven närstående - Information omedelbart efter en rond - Specifik information om ett särskilt symtom eller försämring

Syfte 2: Kontinuerlig bedömning Att kontrollera och förebygga symtom Att ge adekvat behandling och omvårdnadsåtgärder Att ge stöd till närstående, identifiera närstående med särskilda behov Grundar sig främst på kliniska observationer Dokumenteras var 4:e och var 12:e timme eller vid varje hembesök men kan göras oftare vid behov

Kontrollera och dokumentera Smärta, oro, andnöd, rosslingar, illamående, munvård, vattenkastningsproblem, medicinering Rörlighet/trycksårsprofylax, tarmfunktion, insikt/psykologiskt stöd, religiöst/andligt/existentiellt stöd, omsorg om närstående

Dokumentation av bristande symtomkontroll Datum och klockslag Vad som hände och varför Åtgärd Resultat Dokumentationen ligger till grund för fortsatt symtomkontroll och förbättringsarbete

Syfte 3: Efter dödsfallet Att handläggning sker efter gällande rutin så att inga onödiga misstag sker Att information och rådgivning ges till närstående

7-steg implementeringsprogram Information om LCP – kontakt med svenska LCP-kontoret Överenskommelse med verksamhetsledning - kontaktsjuksköterska finns med tid avsatt för att stötta teamet i arbetet med LCP - enheten registrerar i Svenska Palliativregistret - godkänner att enheten registreras i Liverpool (görs av svenska LCPkontoret) - LCP bör finnas med som ett kvalitetsmål i verksamhetsplaneringen Introduktion för kontaktsjuksköterskor och läkare Retrospektiv granskning av 10 journaler eller två år tillbaka i tiden Introduktion och utbildning på enheten och start av LCP Pilot på 10 patienter eller under ett år + journalgranskning Fortsatt kontinuerlig kvalitetssäkring och kompetensförbättring. Utvärderingar med stöd av Svenska Palliativregistret.

Vi ger väl en god vård? Stockholms Sjukhem

Psykologiskt status/insikt och religiöst/andligt stöd

Psykologiskt status/insikt och religiöst/andligt stöd Stockholms Sjukhem

REFLEKTIONSFRÅGOR Vården av döende – Hur ser det ut hos er? Hur ser samarbetet ut på enheten? Inom arbetslaget? Mellan olika yrkeskategorier? Vad är bristerna idag i vården av döende? Vad vill ni förbättra på enheten/avdelningen? Hur ser dokumentationen ut idag? Vilken granskning/uppföljning görs idag? Hur ser stödet till närstående ut idag? Hur ser stödet ut från verksamhetschef/ledning? Hur motiveras all personal till förändring och förbättringsarbete?

Här används LCP England Sverige Holland Italien Slovenien Schweiz Tyskland Spanien Irland Norge Island Argentina Nya Zeeland Australien Indien Kina Japan

www.opcare9.eu Nederländerna Erasmus MC, University of Rotterdam Sverige StiftelsenStockholms Sjukhem Storbrittanien Marie Curie Palliative Care Institute Liverpool, University ofLiverpool (MCPCIL) Tyskalnd Cologne University Schweiz Cantonal Hospital St Gallen Slovenien Palliative Care Development Institute, Golnik + Argentina Pallium Latinoamrica (NGO) Nya Zeeland Arohauni Hospice Italien National Cancer Research Institute, Genoa

Hur vården förändrats med LCP Dokumentationen förbättrades Symtom som smärta, oro/ångest rosslingar minskade Gamla vanemässiga rutiner och omvårdnaden förbättrades Kommunikation/relation till patienten, närstående och inom teamet förbättrades Tid för dokumentation förkortades, mer tid kunde ägnas åt patienterna Patienten och närstående är införstådda i den planerade vården – känner sig trygga och delaktiga i det som sker

Utmaningar Att inte bara se LCP som en Dagens IT-journaler är inte anpassade för standardvårdplaner

Sammanfattning LCP är ett verktyg för att förbättra vården av den döende LCP är evidensbaserat och kan användas av alla enheter som vårdar döende patienter LCP inte enbart ett dokument och en checklista - viktigt att se helheten LCP ger samverkansvinsterna och utvärderingsmöjligheterna LCP är ett dokument och arbetssätt som kontinuerligt utvärderas och utvecklas Men - LCP blir bara så bra som användarna gör det till

LCP + Svenska Palliativregistret = kvalitet Svenska Palliatvregistret innehåller flera av de kvalitetsindikatorer som finns i LCP (kallas för mål i LCP). I palliativregistret görs bedömningen efter dödsfallet, i bästa fall med stöd av dokumentation som finns i journalen. Det blir en retrospektiv bedömning. Med LCP säkras fortlöpande att vi tar ställningen till om målen, dvs. kvaliteten, uppfylls och vidtar åtgärder som behövs. LCP blir ett sätt att arbeta som bör leda fram till att kvaliteten blir så bra som möjligt och att det ger utslag i palliativregistret.

MÅLET: Att förbättra vården för de döende Tack för er uppmärksamhet! www.lcp.nu Foto J. Forsell