under 1950-talet ca 2500 biografer Carina Sjöholm, Gå på bio: Rum för drömmar i folkhemmets Sverige (2003) material: frågelistor handböcker, rådgivningslitteratur, tidskrifter (både bransch- och populärpress), utredningar under 1950-talet ca 2500 biografer 80 miljoner biobesök (1956) – 40 miljoner (1963), televisionens intåg kompetens/media literacy – hur gå på bio, hur se på film, hur överhuvudtaget leva i en ny, modern tid formerandet av en kollektiv (ungdoms)identitet/individuell identitet hur film/bio påverkade det sociala livet – inte i första hand hur budskap i filmen påverkade mottagaren hur en kommunikationsteknologi strukturerar tid och rum spelet med flera identiteter, mer eller mindre medvetet jagskapande, uppbrottet från och uppfattningen att man inte hade någon tradition att luta sig mot inför den nya framtiden biobesöket var delaktigt i åtminstone två moderniseringsprocesser: 1. den som symboliserades av att man uppsökte ett nytt massmedium och i samband med det anslöt sig till en ”modern” ny livsstil 2. den som illustrerades, förnekades eller bejakades av den fiktion som utgjorde föremål biobesöket, dvs filmen vänder upp och ned på begreppen privat och offentlig privat umgänge/gemenskap, privat ingång till konsumtionskulturen kvinnors tillträde till en offentlighet som de tidigare inte varit en del av ”inklusiv” kultur – tillät blandning mellan kön, klasser och folk på ett nytt sätt filmhistoria kan inte skrivas utan socialhistoria – men även det omvända är sant
Multimedialt: filmprogrambladen; böcker/följetonger i tidskrifterna baserade på filmerna; bok blir film blir ny upplaga av boken med bilder från filmen; skildringar av filmvärlden i fiktionsform, en egen litterär genre; klippdockor; filmstjärnelexikon; idolbilder, med eller utan autografer; ”filmisar”, m.m. Interaktivt: filmblad/tidningar i korrespondens med läsarna – frågespalter, insändarspalter, pristävlingar, korrespondensklubbar, autograftjänst; läsarbrev med foton (för dem som närde drömmar om att komma in vid filmen), m.m. Socialt påverkande: klädmönster med ”filmmode”-kläder; rådgivning öht i tidskrifterna; engelskkunskaper; rum för experimenterande (klädstil, poser, beteende); rum för social kontroll; formandet av nya kollektiv – unga människor kommer samman och gör saker tillsammans; urholkandet av föräldraauktoriteten; känsloträning – i alla fall att uttrycka känslor; imitation och initiation; stadsrummets användande/utseende; kroppsmedvetenheten; kroppsfixeringen, skönhetstipsen; erotiseringen; bion som arena för (att etablera) intima relationer; filmnördarna; cyklandet (jfr Ekström), etc ”upplevelseindustri”
viktig typ av forskning – balanserar ohistorisk och alltför teknikorienterad förståelse av vår tids ”sociala medier” påminner oss om vidden av de sociala förskjutningar som följt i spåren av betydligt äldre kommunikations- teknologier.
Försök göra jämförelser med ditt eget biogående – hur skiljer det sig Försök göra jämförelser med ditt eget biogående – hur skiljer det sig? Finns å andra sidan element som är ”50-talsmässiga”, och i så fall varför då (inbyggda i själva kommunikationsteknologin, kulturellt styrda, etc)? Ett centralt tema är hur bion bidrog till formerandet av en kollektiv ungdomsidentitet. Om nu bion förlorade denna funktion, vad kan man tänka sig för andra och senare medialt drivna motsvarigheter? Biogåendet, menar Sjöholm, utgjorde ett rum för experimenterande men också för social kontroll. Förklara! Och försök dra paralleller med vår tids sociala medier!
Att fundera över inför 18 april (då du läser Lull) Lulls artikel handlar om användning av en medieform som resurs för att uppnå sociala mål. Ge exempel på andra användningar och sociala mål! Försök även tillämpa kategorierna strukturella (structural) respektive relationella (relational) användningar. Tag gärna dig själv som exempel. Artikeln publicerade 1980. Tror du en motsvarande undersökning idag skulle komma till andra resultat? I så fall: vilka och varför då?