Utbildning, nätverk och diskriminering Lena Schröder, associerad till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) och Institutet för social forskning (SOFI) lena.schroder@sofi.su.se

Bakgrund: har utrikes födda kvinnor större svårigheter på arbetsmarknaden än inrikes födda kvinnor? Bakgrund: har utrikes födda kvinnor större svårigheter på arbetsmarknaden än utrikes födda män? Varför ser det ut så här? Vad bör göras?

Andel sysselsatta inrikes och utrikes födda, kvinnor och män, 20-64 år Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna

Skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, procentenheter Figuren är baserad på tidigare figur och visar andelen sysselsatta inrikes födda kvinnor minus andelen sysselsatta utrikes födda kvinnor (blå linje) och andelen sysselsatta inrikes födda kvinnor minus andelen sysselsatta utrikes födda kvinnor (blå linje). Ex. år 2009 var 79 % av inrikes födda kvinnor och 60 % av utrikes födda kvinnor sysselsatta, skillnader är 79 minus 60 = 19 procentenheter Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna

Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, 20-64 år, vistelsetid 0-4 år, kvinnor. Procent Källa: Integrationsverket 2006 a

Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, 20-64 år, vistelsetid minst 20 år kvinnor. Procent Källa: Integrationsverket 2006a

vistelsetid minst 20 år vistelsetid 0-4 år Andel sysselsatta i befolkningen, utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid 1987-2004, 20-64 år, kvinnor. Procent vistelsetid 0-4 år vistelsetid minst 20 år Figuren visar de två föregående fast här på samma sida för att framhäva skillnaderna mellan dem som varit lång och kort tid i Sverige.

Varför större genderskillnader bland utrikes födda än bland inrikes födda? Invandrade kvinnor dubbelt diskriminerade, både som invandrade och som kvinnor? Invandrade kvinnor har ett lägre arbetskraftsutbud pga. mer traditionella familjevärderingar? Vad säger den kvantitativa forskningen (nationalekonomi och sociologi)?

För invandrade män kvarstår nackdelen med att vara invandrad över tid. Löneskillnaderna mindre mellan inrikes och utrikes födda kvinnor än mellan inrikes och utrikes födda män, när hänsyn tas till en mängd bakgrundsfaktorer. För invandrade kvinnor minskar nackdelen med att vara invandrad över tid, men nackdelen att vara kvinna kvarstår över tid. För invandrade män kvarstår nackdelen med att vara invandrad över tid. Inget stöd för mer traditionella familjevärderingar. (Edin & Åslund 2001, leGrand & Szulkin 2002, Nekby 2003, Rashid 2004)

Sysselsättningsgrad för kvinnor respektive män födda i Afrika med olika vistelsetid, 2004 Källa: Integrationsverket 2007

Skillnader i sysselsättningsgrad mellan infödda: föräldrarna födda i Sverige minus föräldrarna födda i Mellanöstern. Sverige 2004. Procentenheter Figuren visar andelen sysselsatta infödda kvinnor med två föräldrar födda i Sverige minus andelen sysselsatta infödda kvinnor med bägge föräldrarna födda i Mellanöstern (blå staplar) och andelen sysselsatta infödda män med två föräldrar födda i Sverige minus andelen sysselsatta infödda män med två föräldrar födda i Mellanöstern (gröna staplar). SKillnaderna är större bland männen, vilket talar mot hypotesen att traditionella familjemönster särskilt hindrar kvinnor med bakgrund i Mellanöstern från att arbeta. Källa: Integrationsverkets databas STATIV

Andel högskoleutbildade kvinnor och män, födda i olika delar av världen, 2007

Andel med kvalificerat arbete, män med högskoleutbildning, 26-55 år, 2001. % Källa: Ekberg & Rooth (2004)

Andel med kvalificerat arbete, kvinnor med högskoleutbildning, 26-55 år, 2001. % Källa: Ekberg & Rooth (2004)

Andel akademiker med kvalificerat arbete, kvinnors andel minus mäns andel, 26-55 år, 2001. Procentenheter. Figuren visar andel kvinnor med kvalificerat arbete minus andel män med kvalificerat arbete inom respektive födelseregion. EX Kvinnor födda i land i Mellanöstern eller ett land i Afrika har högre andelar med ett kvalificerat arbete än män födda i dessa regioner (staplarna är positiva). För t ex födda i Norden är det tvärtom, männen har högre andel med kvalificerat arbete (staplarna är negativa). Källa: Ekberg & Rooth (2004)

VARFÖR SKILLNADER MELLAN INRIKES OCH UTRIKES FÖDDA?

Utbudssidan Forskningstradition: Tidigare : Låg utbildning, främmande kultur, söker inte jobb. Ännu tidigare: Underlägsen ras. Ny tradition: Religion (=islam), normer.

Nej Ja Utbudssidan Låg utbildning Söker inte jobb Kultur, religion, ras, normer Otillräckliga kunskaper i svenska Små och resurssvaga nätverk Ja

Gäller i synnerhet för inrikes födda Nätverk: De flesta jobb tillsätts via informella kanaler (släkt, vänner, grannar, skolkamrater) och inte via formella kanaler (arbetsförmedling, annons) Gäller i synnerhet för inrikes födda Informella jämfört med formella kanaler  högre lön för inrikes födda  lägre lön för utrikes födda Utrikes födda har mindre omfattande nätverk, med en svagare ställning på arbetsmarknaden Källa: Olli Segendorf (2005), Behtoui (2006)

Efterfrågesidan Olika behandling, dvs diskriminering på arbetsmarknaden samhällets institutioner

Diskriminering: Skillnader i sysselsättning och lön mellan infödda ungdomar med föräldrar födda i Sverige och föräldrar födda utanför Europa (kontrollerat för bl.a. betyg i svenska) Skillnader i sysselsättning mellan adoptivbarn med europeiskt och icke-europeiskt utseende. Utrikes födda hade högre risk att förlora sina jobb än inrikes födda under 90-talskrisen (kontrollerat för bl.a. anställningstid på företaget). xx

Vad betyder efternamnet? Utrikes födda med ett efternamn som låter afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt har en högre benägenhet att byta till ett svenskklingande namn. Detta gäller särskilt efternamnet Mohammed. (Arai m fl 2006 och Arai & Skogman Thoursie 2009)

Genomsnittliga årsinkomster för Namnbytare och en kontrollgrupp av Icke-namnbytare   Källa: Arai m.fl. (2006)

Byte från ett afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt klingande namn innebär en årlig inkomstökning på i genomsnitt 15 %. Störst inkomstökning för relativt lågavlönade.

Platsbanken på internet Arbetssökande med icke-nordiska namn, får nästan en tredjedel färre svar än arbetssökande med svenska namn (kontrollerat för utbildning, arbetslivserfarenhet mm mm). Detta gäller män i högre utsträckning än kvinnor. (Eriksson & Lagerström 2007)

Fältexperiment Correspondence testing: skriftliga ansökningshandlingar till samma lediga arbete från personer med likvärdiga meriter, den ene med ett utländskt den andre med ett svenskt klingande namn.

Correspondence testing: resultat Carlsson & Rooth (2006) Unga män med ett arabiskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter. Bursell (2007) Unga kvinnor och män med ett arabiskt eller afrikanskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga kvinnor och män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter.

Relativ frekvens att bli kallad till intervju för arbetssökande med svenskt klingande namn respektive arabiskt eller afrikanskt klingande namn. Kvalificerade arbeten: Relativ frekvens Gymnasielärare (1,2) Sjuksköterska 1,3 Förskollärare 1,5 IT-personal 1,9 Ingenjör 2,0 Mindre kvalificerade arbeten: Receptionist (1,4) Kock 1,4 Försäljare Lagerarbetare 2,1 Snickare 2,3 Chaufför 2,6 Städare 3,0 Kassör 3,1 Vårdbiträde 3,6 () värden inom parentes är ej statistiskt säkerställda Källa: Bursell (2007), min översättning. Källa: Bursell (2007), min översättning.

Fältexperiment Situation testing: samma lediga arbete söks av personer med likvärdiga meriter: hela kedjan från första telefonkontakt till tillsättning. Resultat: Unga infödda män och kvinnor med bakgrund Mellanöstern diskrimineras i samtliga led, och i synnerhet i steget från CV till intervju. (ILO 2007)

Gender aspekter på etnisk diskriminering Endast ett fåtal studier. Utrikes födda män löper större risk att bli diskriminerade än utrikes födda kvinnor. Inrikes födda män diskriminerar mer än inrikes födda kvinnor.

Integrationspolitiken och dess institutioner Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare från AMS till Invandrarverket

Integrationspolitiken och dess institutioner Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare från AMS till Invandrarverket  Resursperspektivet ersattes med problemperspektivet, där den enskilde invandraren är ett problem som måste hanteras, motiveras och rustas av experter på människor med problem.

Integrationspolitiken och dess institutioner SFI: år efter år uppnår endast omkring en tredjedel målen inom två år.

Integrationspolitiken och dess institutioner Bollande av individen mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, vuxenstudier och olika projekt. Incitament kan vara att flytta kostnaden till någon annans plånbok. Svarte Petterspel.

Integrationspolitiken och dess institutioner Några exempel

Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning 1997 började nästan 1 500 utrikes födda kvinnliga och nästan 1 000 manliga akademiker i grundläggande vuxenutbildning. Nästan hälften av dessa akademiker har sedan läst grundläggande vuxenutbildning mellan 5 och 13 terminer. Källa: Integrationsverket (2007)

Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning, VARFÖR? Föreställning både hos tjänstemän och studerande att grundläggande vuxenutbildning är en normal fortsättning på svenska för invandrare (SFI), även för högskoleutbildade. Föreställning att endast svenska betyg och examina duger i Sverige. Bäst att börja om från början. Studiestöd/studielån i stället för försörjningsstöd.

Inskrivna vid Arbetsförmedlingen, december 2004 Kategori Antal utr. födda % av samtliga Öppet arbetslösa 55 523 22,6 Kat. 14 ”Övriga” 16 851 43,3 Starta eget 1 251 18,5 Subv. anställn. 6 040 25,6 Div. och praktik 11 352 24,4 AMU 2 196 25,7 Förbered. utb. 5 707 35,3 Källa: Integrationsverket (2006b)

Inskrivna i AMS Kategori ”Övriga” Utrikes födda Inrikes födda 2 år eller längre i Sverige 56,1% Andel högskole-utbildade 31,1 17,7 Andel 25-44 år 64,0 46,7 Källa: Integrationsverket (2006b)

Kommunala program och validering Utrikes födda ofta i kommunala arbetsmarknadsprogram och kurser, syftet inte alltid att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Aldrig utvärderade! Validering av kompetens förvärvad utomlands: oöverskådlig, svårtillgänglig, ej naturligt inslag i introduktionen. Källa: Integrationsverket (2006b)

Väntrumssyndrom: utrikes födda anses aldrig vara job-ready. Institutionell tröghet: saknas effektiva verktyg för att åstadkomma förändring. Program för invandrade utvärderas sällan, i sht inte i kommunerna. Gap (avgrund) mellan politiska deklarationer och politikens genomförande.

Vad bör göras? motverka diskriminering ersätt bristen på resursfulla nätverk bygg på systematisk utvärdering av vad som fungerar och vad som inte fungerar och för vem utbildning viktigt men också att kompensera för myndigheters bristande förmåga att erkänna kompetens förvärvad utomlands

Referenser Arai, Mahmood & Skogman Thoursie, Peter (2009), “Renouncing Personal Names: An Empirical Investigation of Surname Change and Earnings, Journal of Labor Economics, vol. 27, 2009. Arai, Mahmood, Schröder, Lena, Skogman Thoursie, Peter & Thoursie, Anna (2006), Måste alla heta som Svensson? Landsorganisationen och Integrationsverket. Behtoui, Alireza (2006), Unequal Opportunities, akademisk avhandling, Linköping Studies in Arts and Science No. 369. Bursell, Moa (2007) “What’s in a name? A field experiment test for the existence of ethnic discrimination in the hiring process”, Working Paper 2007:07, Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS). Carlsson, Magnus & Rooth, Dan-Olof (2006), Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data, Institute for the Study of Labour (IZA), Discussion Paper No. 2281. Edin, Per-Anders & Åslund, Olof (2001), Invandrare på 1990-talets arbetsmarknad, Forskningsrapport 2001:7, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Ekberg, Jan & Rooth, Dan-Olof (2004), Yrke och utbildning på 2000-talets arbetsmarknad – skillnad mellan inrikes och utrikes födda personer, expertbilaga till Rapport Integration 2003. Eriksson, Stefan & Jonas Lagerström (2007), ”Detecting discrimination in the hiring process: evidence from an Internet- based search channel “, Working Paper 2007:19, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). ILO (2007) “Discrimination against native Swedes of immigrant origin in access to employment", International Migrations Papers: 2, Geneva, International Labour Office. Integrationsverket (2006a), Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket (2006b), Rapport Integration 2005. le Grand, Carl & Szulkin, Ryszard (2002), "Permanent Disadvantage or Gradual Integration: Explaining the Immigrant-Native Earnings Gap in Sweden", Labour, 16 (1), 37-64. Nekby, Lena (2003), “How Long Does it Take to Integrate? Employment Convergence of Immigrants and Natives in Sweden.” in Empirical Studies on Health Insurance, Employment of Immigrants and the Gender Wage Gap, PhD Thesis, Stockholm University, Dissertation in Economics 2003:2. Olli Segendorf, Åsa (2005), ”Wage Effects of Search Methods for the Nordic and the Non-Nordic Born” i Job Search Strategies and Wage Effects for Immigrants. Institutet för social forsknings avhandlingsserie, nr 65, Stockholms universitet. Rashid, Saman (2004), Immigrants’ Income and Family Migration, akademisk avhandling, Umeå Economic Studies, nr. 625.