Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket

Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll av öppna diken Växtnäringsåtgärder och dränering

Vad händer vid dålig dränering? Ytavrinning - erosion Vattenmättad mark – stående vatten

Ytavrinning - fosfor Ytavrinning - erosion Mättad ytavrinning som samlas i kanaliserade flöden → erosion De finaste och mest fosforrika partiklarna följer med Sediment i dikena har oftast högre P-AL än matjorden på fälten Diffust flöde Rännilar Raviner

Ytavrinning - fosfor Dåligt fungerande diken mot skogen Vatten strömmar ut över fältet - ytavrinning Marken och grödan förmår inte hålla emot Erosion – partikulär fosfor

Stående vatten – fosfor och kväve Vattenmättad mark – stående vatten N2,N2O Denitrifikation (kväve) Makroporflöden (fosfor) Leraggregat slammas upp

Stående vatten - fosfor Leraggregat slammas upp Regnvatten med låg salthalt De finaste och mest fosforrika partiklarna slammas upp Risk för förluster via dränering

Stående vatten - fosfor Makroporflöden Marken vattenmättad - aggregat slammas upp Vatten rinner undan - undertryck i makroporerna Vattnet transporteras snabbt i makroporerna med partiklar och fosfor De små porerna är inaktiva

Stående vatten - kväve Denitrifikation Syremättnad ger denitrifikation N2,N2O Denitrifikation Syremättnad ger denitrifikation Önskvärt i våtmarker Men på åkermark förloras värdefullt kväve Ofullständig denitrifikation kan ge lustgas (N2O) Lustgasbildning sker på fler sätt...

Lustgas (N2O) Bildas vid två olika processer: Nitrifikation: NH4+ → NO3 - Denitrifikation NO3 - → N2 Vid nitrifikation bildas lustgas om syretillgången är för låg Vid denitrifikationen bildas lustgas om syre tillförs N2O är ca 300 gånger kraftigare växthusgas än CO2 Produktion av lustgas är som högst vid ca 60% vattenfylld porvolym (Wesström och Joel, 2007).

Förbättrad dränering Fosfor Ökad infiltration – minskad ytavrinning och erosion Minskad uppslamning av leraggregat – färre partiklar i vattnet Mer vatten passerar genom en större del av jordprofilen - ökad kontakt mellan mark och vatten

Förbättrad dränering Kväve Mer vatten går genom profilen – ökad läckagerisk Mer syre i profilen – ökad mineralisering (nitrifikation) Mer nitratkväve i profilen – ökad läckagerisk Men det kan kompenseras av ökad rottillväxt – kväveupptaget ökar

Kalkfilterdiken Strukturkalk i återfyllnadsmassorna Infiltrationen ökar Aggregat stabiliseras Mer vatten passerar genom jorden Ska ligga tvärs lutningen för att få effekt Film på You Tube (sök på strukturkalk)

Underhåll av öppna diken Inte självklart hur det påverkar Vegetation i diket ger retention och denitrifikation Sediment måste på sikt tas bort Dräneringen måste fungera för produktionen Klippning av vegetation Varsam rensning vid rätt tidpunkt

Underhåll av öppna diken

Växtnäringsåtgärder och dränering Andra växtnäringsåtgärder som kan påverka dräneringen Våtmarker Fosfordammar Tvåstegsdiken Foton i presentationen av: Katarina Börling, Janne Linder, Anuschka Heeb, Dennis Wiström, Pernilla Kvarmo, Ronny Sköller