Resultat Vi kan konstatera att de framgångsfaktorer och de insatser vi genomfört gjort skillnad. Personen ifråga har fått ett jämnare humör. Enligt diagrammet kan vi se att humöret svänger under lör och sön. En av flera orsaker kan vara att dagverksamheten då inte är öppen, vilket resulterar i mindre och oregelbunden aktivering. Vid ett tillfälle var dagverksamheten stängd (tis), vilket även där visade sig i rastlöshet och svängningar i humöret. Det gå också att urskilja att regelbunden aktivering, stöd vid större aktiviteter samt att komma i god tid innan är viktiga faktorer för att personen ifråga ska må bra och känna en meningsfull tillvaro. De insatser vi genomfört är små insatser, men genom att vi ”lyft upp” har vi också synliggjort dessa. Samverkan - För att skapa meningsfull tillvaro Samverkan - För att skapa meningsfull tillvaro Agneta Andersson, Harriet Johansson, Arberie Lalinca, Erminka Muminovic, Emma Nilsson, Anne-Bell Torvad och Maida Zilic (coach) Verksamheten Äldreboendet Skogslyckan ligger i Uddevalla med närhet till vackra och natursköna omgivningar. Skogslyckan byggdes 1969 och består av 7 enheter, fördelat på 96 lägenheter och drivs på uppdrag av Uddevalla kommun. På Skogslyckan, Bräcke Diakoni, talar vi om att göra ”kan-listan” längre än ”kan inte-listan”. Vi arbetar utifrån ett salutogent synsätt med utgångspunkt att ta tillvara det friska genom att uppmuntra och se de resurser som varje människa har. Vi är övertygade om att det salutogena bemötandet bidrar till hälsa och ett gott åldrande. Vi som arbetar här är undersköterskor och stödpedagoger. Förbättringsarbetet Vårt förbättringsarbete grundar sig på hur vi i verksamheten kan samverka för att skapa meningsfull tillvaro för våra boenden. Vi valde att göra en pilotstudie på en person. Denna person är i stort behov av regelbunden aktivering. Vid mindre stimulering och brist på aktivering växlar personens humör. Personen är därför ett bra exempel som vi kan användas oss av i vårt förbättringsarbete. Vår målsättning är att genom samverkan skapa en meningsfull tillvaro för våra boenden. Vad har vi lärt oss? Att det är viktigt att samtliga har en god kommunikation, är engagerade och har en klar målsättning. Positivt med att samtliga kommer från olika avdelningar, på så sätt har vi kunnat sprida vårt förbättringsarbete i hela verksamheten. Vid nästa förbättringsarbete anser vi det viktigt att engagera hela verksamheten och ge alla möjligheten att välja förbättringsområde. Vi har fått tillgång till bra verktyg för att bedriva ett fortsatt förbättringsarbete. Då bland annat Fiskbensdiagrammet eller ”orsak/verkan-diagrammet” som är en tydlig och enkel metod för att definiera ett problemområde. Vad har hänt vid sidan av förbättringsarbetet? Vi har presenterat arbetet på APT och därför kunnat sprida arbetet vidare i verksamheten. Eftersom vi fokuserat på en person har det därför varit viktigt att föra informationen vidare. Detta har skapat ett stort intresse för hur vi tillsammans kan samverka kring aktivering mellan våningarna och via vår dagverksamhet. Det krävs inte stora förändringar för att nå resultat. Hur går vi vidare? Våra insatser har inte varit stora, men tillräckligt för att kunna bidra till förbättring. Dessa små förändringar sporrar oss att arbeta vidare! För att kunna nå ut till flera krävs det därför att vi är aktiva och sprider informationen vidare. Vi vill fortsätta med ett ständigt pågående förbättringsarbete och tänker därför fortsätta med att mäta, utvärdera och förbättra vårt samarbete för att skapa meningsfull tillvaro för våra boenden. Vi har redan skapat diskussion kring huruvida vi ska skapa en meningsfull dagverksamhet för alla. En verksamhet som även skall kunna vara tillgänglig för alla på helgerna. För at detta ska vara möjligt krävs det stöd av personal och volontärer. Vad har vi gjort och hur har vi arbetat? Med hjälp av fiskbensdiagrammet kunde vi synliggöra betydelsefulla faktorer för personen ska må bra och känna en meningsfull tillvaro. Dessa faktorer blev våra insatser, vilket vi kan se till höger. Vi valde att mäta över tid, under tolv dagar, för att se om insatserna skulle ge resultat. Vi valde att användas oss av en glad, en neutral och en ledsen gubbe. För att lättare kunna följa upp och läsa av humöret införde vi kriterier. Personal på respektive våning och dagverksamhet ”mätte” utfallet genom att sätta en gubbe för varje avslutad aktivitet under dagen (före, under och efter). Digrammet nedan visar det mest sammanfattade humöret för dagen. Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Äldreboendet Skogslyckan