Vi skapar en organisation som gynnar möjligheterna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Legitimationskrav Rekrytering
Dolda kunskaper avslutande möte
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Varför fokus på nyanlända just nu
Carina Bergqvist Torvallaskolan
ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt
Sundsvall den 25/ Kommuner i Västernorrland och Hälsingland Välkomna till nätverksmöte inom Språk, läs och skriv.
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
IDA – projektet Vi gör det tillsammans Inkludering, Dialog, Analys
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
Kristina Bäck VFU-handläggare
Garantiprogrammen med särskild fokus på fas 3
Tillsammans gör vi studier möjligt
En schweizerkniv i Järfälla kommun
Planering.
Utvecklingsplan – Korta lärarprogrammet AUO 60 p Göteborgs universitet
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Förväntad medellivslängd vid födseln för pojkar födda per län Källa: SCB.
Ungdomsmottagningarnas roll Barbro NilssonBILD 1 Ungdomsmottagningsverksamheten övergripande mål och innehåll Att främja fysisk och psykisk hälsa,
17 december Dolda kunskaper 17 december
En presentation av projektet om hur intresse och måluppfyllelse kan utvecklas för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Paul Pakkala 25/
Förskolelyftet Förskolans potential har inte utnyttjats fullt ut. Ett lekfullt lärande i förskolan kan bidra till att fler lyckas i skolan. Fortbildningen.
Projekt in- och utskrivningsklar patient
Hej och välkomna!.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 30 juni 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Augusti 2009.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 31 mars 2012 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Februari 2010.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Lärarlyftet II Haparanda Lärarlyftet Lärarlyftet LärarfortbildningenVALForskarskolor.
Tillgänglighets- uppdraget
Det regionala och lokala självstyret
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Projekt Region 2015 November 2012 till juni 2013.
Den individuella utvecklingsplanen
Information inför skolstart år 6 HT-2013
SKAPANDE SKOLA - på agendan idag: Skapande skola 2011 Erfarenheter hittills, generellt Så ser det ut i Östra Götalands län Gynnsamma förutsättningar Kvalitet.
Region Östergötland ITiS Kommunala kontaktpersoner i Linköping 15 november 2002 Avslutning av ITiS kompetensutvecklingssatsning Redovisning och ev. återbetalning.
Följa upp läget i landet
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
Grundskoleförordningen
Kommunala friskolor i Linköping
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Gymnasial lärlingsutbildning »Bakgrunden till Skolverkets förslag till Gy-lärling? » Hur kan förslaget bli framgångsrikt för alla elever i gymnasieskolan.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Information och idéutbyte.
Matematiksatsning Orsa kommun. Berörda skolor Bergetskolan Digerbergets skola Kyrkbyns skola Samtliga skolor är f-6-skolor Projektet berör åk.
Uppföljningsbesök Uppföljningsbesöken Besöken har givit Delegationen för IT i skolan värdefull information om hur satsningen genomförs.
Stöd för kommuner i hantering av strandskyddsregelverket Strandskydd i Norrbotten.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Distansundervisning för elever bosatta i Sverige.
STABILA OFFENTLIGA FINANSER
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Arvidsjaur Anmälda våldsbrott per invånare Källa: Folkhälsodatabas.
Vårdkontakter i slutenvård Beroendeavdelningen Psykiatrin Sunderbyn KommunJanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec Arjeplog Arvidsjaur Boden1415.
Kontrakt Norrbotten. Försäkran Norrbotten.
Samhällsorientering för nyanlända. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS 2010:1138) 11 § Länsstyrelserna ska främja och.
Psykisk hälsa Främsta orsaken till sjukfrånvaron i stora delar av västvärlden 45 % av pågående sjukskrivningar i Sverige (70 miljarder kronor) Nedsatt.
Källa: Folkhälsodatabas
Arvidsjaur Tonårsaborter (15-19 år) per 1000 kvinnor.
Kontrakt Norrbotten.
Arvidsjaur Utveckling av tonårsaborter årsvis 2000 – 2011
Presentationens avskrift:

Vi skapar en organisation som gynnar möjligheterna Sammanfattning av slutrapport ”Modersmålsprojektet” aug 2007-juni 2010 Haparanda BUN-ordförandeträff maj 10 Vi skapar en organisation som gynnar möjligheterna

…att få igång ett praktiskt samarbete i Norrbotten från …att få igång ett praktiskt samarbete i Norrbotten från hösten 2007 …att successivt bygga ut samarbetet framgent med fler språkgrupper och fler kommuner involverade. ...att på sikt erbjuda kompetensen till kommuner och andra intressenter över hela landet. …att nyttja och utveckla fjärrteknik och pedagogik …att ge alla inblandade kommuner del av utvecklingen genom att fördela ansvar över hela länet. Avsiktsförklaringen Mål

…att leva upp till lagens krav att erbjuda undervisning i …att leva upp till lagens krav att erbjuda undervisning i modersmål/minoritetsspråk …att genom samarbete kunna erbjuda fler språkgrupper …att nyttja fjärrundervisning och utveckla pedagogiken …att genom samarbete förbättra kvalitén …att ge eleverna högre kompetens, bredare språkval och högre kvalité i språkundervisningen. Syfte:

Arbetsgruppen (delar av länets BUN-ordföranden) föreslår att: …att projektledare/utredare anställs dels för: …att inventera och kartlägga modersmåls- och minoritetsspråk i länets kommuner, behov, kompetenser …att föreslå försöksverksamhet med start höstterminen 2008 …att projektanställningen finansieras av länets kommuner …att i rollen som projektledare, under projekttiden ansöka om centrala medel för fortsatt arbete med modersmåls- och minoritetsspråk fr o m hösten 2008.

Mål och syftesfrågor från avsiktsförklaringen: …att få igång ett praktiskt samarbete i Norrbotten från hösten 2007 Resultat: Alla kommuner samarbetar på det organisatoriska planet med Kommunförbundet via telefon, fysiska besök och nätverksträffar 2 ggr/termin. …samt praktiskt/operativt inom gemensamma språkområden (från ht 2009) En utopi att projektet skulle klara organisations -uppbyggnaden på åtta månader på en 50 %-tjänst.

…att successivt bygga ut samarbetet framgent med fler …att successivt bygga ut samarbetet framgent med fler språkgrupper och fler kommuner involverade. Resultat: Kartläggningen visade at vi kunde starta upp distansundervisning i två språkområden: nordsamiska och ryska, ett antal lärare erbjuds för länets räkning av sina hemkommuner. Vi har utökat med fler språkområden: finska, karen, thailändska, tyska…och fler är på gång

att på sikt erbjuda kompetensen till kommuner och ...att på sikt erbjuda kompetensen till kommuner och andra intressenter över hela landet. Resultat: Jag har på begäran föreläst i Umeå (RUN) Stockholm (SKL) Arvidsjaur (ASO) med deltagare utanför Norrbotten Lycksele (Lärare i glesbygd) Västernorrlands orter (över CMA till studieförbund och kommuner. Information samt presentation om projektet till rektorer, skolchefer och kommunchefer runt om i landet.

…att nyttja och utveckla fjärrteknik och pedagogik Resultat: Vi har byggt den interaktiva linan fullt ut mellan samtliga kommuner och dess utsedda skolor. Varje kommun har fått önskat antal utrustningar. En utrustning motsvarar CMA-licens, headset och webbkamera. Jag har utbildat alla 19 kontaktpersonerna samt hittills ett tiotal modersmålslärare i verktyget samt i förhållningspedagogik Pedagogiskt har projektet tillfört kommunerna kunskap i förordnings- och styrdokumentens olika intentioner, kunskapsvariablar, samt information om ESP, värdegrund, mm.

Luleå 38 Arvidsjaur 20 Gällivare 25 Kiruna Övertorneå 13 Kalix 10 Kommun Antal önskade utrustningar Luleå 38 Arvidsjaur 20 Gällivare 25 Kiruna Övertorneå 13 Kalix 10 Piteå 30 Arjeplog 7+7 Boden Haparanda 9 Älvsbyn 5 + 3 Jokkmokk 4 Pajala 5+4 Överkalix

…att ge alla inblandade kommuner del av utvecklingen genom att fördela ansvar över hela länet. Resultat: Ett antal kommunsamordnare har tyvärr inte fullt ut kunnat delta i uppbyggnaden, främst ur ett ekonomiska perspektiv, men även p g a arbetssituationen (rektor) Något ansvar är ej fördelat över länet. Länet har istället efterfrågat en central koordinator/ infrastrukturhandläggare. Luleå kommun har erbjudit sig att ta på delar av uppdraget från 1 aug 2010.

…att leva upp till lagens krav att erbjuda undervisning i modersmål/minoritetsspråk Resultat: Höjt måluppfyllelsen och rättsäkerheten för eleverna att kunna lära sig sitt modersmål/minoritetsspråk. Kartläggningsdokumentation görs i resp. kommun vilket ger bättre grepp om antal språkområden och elever så att lagens krav om minst fem elever och erforderlig lärarkompetens följs. OBS: Huvudprinciperna för modersmålet och minoritetsspråken flyttas från Grundskoleförordningen upp till Skollagen = högre dignitet, de flesta behöver kompetensutveckla sig kring attityder och förhållningssätt till modersmålet, ett inkluderande arbetssätt och interkulturellt förhållningssätt. (Skolverket 2009) • Dessutom kommer modersmål och minoritetsspråkslagen att omfatta förskoleklasser och förskolan. • Betyg i ämnet Modersmål i skolår 9 för att få läsa i GY 11

…att genom samarbete kunna erbjuda fler språk- grupper Resultat: Luleå, Boden, Kiruna, Arjeplog har erbjudit länet sina resurser. Problem med handledarresurser i kommunerna Överkalix, Jokkmokk, Arvidsjaur, Gällivare är kommuner som ev. har resurser på gång.

…att genom samarbete förbättra kvalitén …att ge eleverna högre kompetens, bredare språkval och högre kvalité i språkundervisningen. Resultat: Kvalitén har klart förbättras såväl organisatoriskt som pedagogiskt genom vårt projektsamarbete. Mycket finns dock kvar att kvalitetssäkra: 1. Utbilda fler modersmålslärare (15 hp) Lärarlyftet från ht 2011 ?? 2. Säkerställ resurstilldelning av: handledare/ modersmålslärare i resp. kommun 3. Förstärk den lokala organisationen/handläggningen 4. Säkerställ informationen till föräldrar/elever om rätten att läsa sitt modersmål. (webb) 4. Screening, performansanalyser, ESP, IUP, IKT (behövs kompetensutbildning)

…att inventera och kartlägga modersmåls- och minoritetsspråk i länets kommuner, behov, kompetenser Resultat: 91- 94 språk/termin visar kartläggningen. Flest antal elever finns inom finska, ryska, thailändska, Kommunerna måste i dagsläget ge melllan 6-56 språk. Ingen kommun i länet lever upp till de nationella kraven. De flesta kommuner, i de fall det förekommer, bedriver undervisningen utanför timplanebunden tid. Max 60 min/vecka är ”dosen” (15,4 % av Sveriges elever har rätt att läsa sitt modersmål, ca 8,2 % får det.) Med ny skollag lyfts förordningen upp till lag = skräpning Studiehandledningar saknas. Kompetensutbildningsbehovet är stort

…att projektanställningen finansieras av länets kommuner Resultat: Kommunförbundet finansierade projektet fullt ut (50 % anställning) under perioden aug 2007- juni 2008 därefter togs beslut i skolans beredningsgrupp på Kommunförbundet om fortsatt total finansiering då en förlängning av projektet var nödvändig för högre måluppfyllelse. Från aug 2009- juni 2010 ändrades anställningens omfattning till 25 %. (se bugetutfall)

…att i rollen som projektledare, under projekttiden ansöka om centrala medel för fortsatt arbete med modersmåls- och minoritetsspråk fr o m hösten 2008. Resultat: Har ansökt och beviljats medel av Länsstyrelsen via Migrationsverket på 282 000 kr under 2009. Medlen har använts till att utbilda 18 modersmålslärare från 7 kommuner 15 hp i en destinerad utbildning vid Luleå Tekniska universitet. Utvärderingen mycket positiv, viss litteratur för svår.

Konferensinnehåll: Samverkanspartners Studiebesök: Välkomsten, IT-företag (videoutrustning), Pajalas studio Föreläsare: Skolverkets representanter för kursplanearbete och måluppfyllelse (2 st) samt ansvarig för ESP med IUP. Kompetensutveckling, dokumentation, samsyn om frågeställningar mm Inbjudna expertpersoner: IT Norrbotten vid tre tillfällen samt representanter för Luleå Tekniska universitet Samverkanspartners IT Norrbotten och Polycom NLL Luleå Tekniska universitet och RUC 14 kommuner Skolverket Länsstyrelsen Utbildningsdepartementet

BUDGETUTFALL: aug 2007- juni 2010 Lön och sociala avgifter BUDGETUTFALL: aug 2007- juni 2010 Lön och sociala avgifter 530 000 kr KAP-KL 8 500 kr Rese, lokal och hotell 51 100 kr Utbildning 3 200 kr Reseersättning 32 400 kr Föreläsningskostn/konsult Konklusion:… ett snitt ca 40 000 kr/ kommun…för det har vi organiserat den interaktiva bredbandslinan i nätverk ut mot samtlig skolor, verktyget (licens, webbkamera och headset) samt höjt kompetens och därmed måluppfyllelsen för ansvariga samordnare, lärare (modersmåls samt handledare) och givetvis för elever som får läsa sitt modersmål.