Upphandlingslagstiftningen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
OSUND STRATEGISK ANBUDSGIVNING
Advertisements

Köp från eget bolag Upphandlingsstödsdagen 8 november 2013.
Upphandling av välfärdstjänster – valet av modell
Välkommen till Informationsmöte
Ändringar i EU:s rättsmedels-direktiv m.m.
En översikt och introduktion till den nya lagstiftningen Offentlig upphandling och e-affärer Stockholm den 17 januari 2008 Advokat Elisabeth Legnerfält.
Upphandla totalprojekt
Europeiska kommissionens förslag till:
1 Frukostseminarium den 13 februari 2009 Claes Langenius och Joakim Sundbom Den nya konkurrenslagen.
Förändringar i LOU och LUF Gävle den 11 oktober 2011
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland
EU-förordningar om licens för järnvägsföretag och om ramavtal för infrastrukturkapacitet Branschrådet Susanne Karlsson.
Biogaskonferens Karlshamn Kommunal samverkan om biogasproduktion ur ett juridisk perspektiv Mathias Sylwan.
PSI Vad är det? Vad är på gång?
Huvudkontor, filialer och fasta etableringsställen - Sverige 14 december 2011 Jesper Öberg, Ernst & Young.
ADBJ Datalagringsdirektivet: vad gäller och vad händer? Daniel Westman
Offentlig upphandling (LOU) Ändringar från och med 15 juli 2010
Hur länge har vi haft vi regler?
Lagen om offentlig upphandling (LOU)
FMN, MAJ BRA ATT VETA OM Budgivning vid försäljning av fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som förmedlas av fastighetsmäklare Vid köp av fastighet,
Vita Jobb Ett upphandlingsverktyg
Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.
Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och den offentliga hälso- och sjukvården och dess medarbetare Ändringar gällande fr o m 1.
Att upphandla utvärdering
Universitetsbaserade uppfinningar
Kvarnholmsförbindelsen
Beslut i Riksdagen Betänkande 2013/14:UbU6 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Regeringens proposition.
Legitimation för lärare och förskollärare - Förskolan
Lagen om offentlig upphandling
Handläggning enligt SoL
Hur stort är utrymmet för sociala hänsyn?
Upphandling av stöd till bredband
Offentlig upphandling SFÖ-konferensen i Göteborg 20 april 2013
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ramavtal i offentlig upphandling Förbundsjurist Ulf Palm Sveriges Kommuner och Landsting.
Hur fungerar innovationsupphandling med hänsyn till LOU?
Småföretagen och den offentliga upphandlingen 25 augusti 2009 Sundsvall Peter Germer Företagarna Västernorrland.
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
Malmö och skatteparadisen! Vi förväntar oss att våra tjänsteleverantörer uppvisar hög affärsetik och bidrar till det gemensamma på samma sätt som andra.
1 Offentlig upphandling och e-affärer, seminarium den 17 januari 2008 i Stockholm Vilka krav och möjligheter innebär de nya lagarana för upphandlande enheter?
Hur har det gått efter införandet av nya LOU?
Pernilla SMITH Stockholm Vice ordförande 5 november 2013.
Regionstyrelseuppdraget enligt kommunallagen
Nya föreskrifter och allmänna råd
Några reflektioner kring LSS/LASS-verksamheten
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Patientsäkerhetsutredningens betänkande (SOU 2008:117)
Offentlighet och sekretess
Upphandling, inköp och LOU
FMN, SEPTEMBER BRA FÖR FASTIGHETSMÄKLAREN ATT VETA OM ________________________________________________________________ Budgivning vid förmedling.
Elektronisk upphandling – nya regler för offentlig upphandling
Vad är upphandling? • Köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor,
Plan-, bygg- och bostadsdagarna Planbesked Meningen med planbeskedet är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett.
Delegering Vem får delegera?
Diskrimineringslagen
ABFF 04 - Omfattning Titel:
INKÖP/ UPPHANDLING.
Copyswede./. Sony Mobile IMK seminarium Kompensation för privatkopiering – nu och framtiden Stockholm 28 Augusti 2015 Azra Osmancevic.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
1 Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem.
Upphandling i Skövde kommun Upphandlingsverksamhet Central upphandlingsenhet Varor, tjänster och driftentreprenader exkl. bygg- och anläggningsentreprenader.
Lagen om offentlig upphandling Klassiska sektorn 2007:1091
LOV och LUF.
Upphandlingslagstiftningen
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Genomgång inför upphandling
Dynamiskt inköpssystem (DIS)
Socialt ansvarsfull upphandling
Avrop från ramavtal och Direktupphandling
Presentationens avskrift:

Upphandlingslagstiftningen Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654

Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den offentliga upphandlingen har en tydlig slagsida mot lag-tillämpning. Andra viktiga aspekter av den goda affären har kommit i skymundan. Trots att upphandlingen ofta berör välfärdens kärna får den alltför sällan myndighetsledningens uppmärksamhet. Många myndigheter saknar eller har en otydlig strategi för sin offentliga upphandling. Den offentliga upphandlingen lider av brist på ledarskap och strategiskt perspektiv. Riksdag och regering synes sakna ett samlat grepp om den offentliga upphandlingens betydelse för viktiga delar av samhällets service. De har inte utnyttjat upphandlingens fulla potential som politiskt styrmedel eller för att hushålla med gemensamma medel.

Strategisk upphandling En samordnad politik för offentlig upphandling kan leda till stora besparingar och andra vinster inom prioriterade samhällsområden. Offentlig upphandling, med fokus på strategi, bör vidare införas på agendan i de kurser som hålls för ledare inom staten. Upphandlingsstödet ansvarar för att utveckla och genomföra särskilda informationsinsatser kring upphandlingens strategiska betydelse som riktas till verksamhetsföreträdare och strategiska beslutsfattare.

Strategisk upphandling forts. Gruppen verksamhetsföreträdare är mycket stor och omfattar personer på olika nivåer inom upphandlande myndigheter. Kunskaperna om offentlig upphandling varierar mycket bland dessa. Bristande kunskaper om bl.a. lagstiftning och mera övergripande frågor kan ibland resultera i konflikter och spänningar mellan verksamhetsföreträdare och upphandlare, som till exempel att verksamhetschefer sanktionerar otillåtna direktupphandlingar eller andra former av felaktigheter.

Strategisk upphandling forts. Med strategiska beslutsfattare avses personer som har en tydligt ledande roll inom en upphandlande myndighet och därigenom spelar en avgörande roll och påverkan på övergripande strategiska frågor liksom organisatoriska frågor som ansvars- och samarbetsstrukturer samt resursallokering inom myndigheten. Till strategiska beslutsfattare kan räknas bl.a. myndighetschefer, ordföranden i kommunstyrelser, kommunalråd liksom kommundirektörer samt dess motsvarigheter inom regioner och landsting.

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU Lag (2007:1099) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF Skillnader mellan lagarna Tröskelvärdena Ramavtal Upphandlingsförfaranden

Lagens disposition 1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde samt allmänna bestämmelser 2 kap. Definitioner 3 kap. Tröskelvärden 4 kap. Upphandlingsförfaranden 5 kap. Ramavtal 5 a kap. Elektronisk auktion 6 kap. Tekniska specifikationer och särskilda kontraktsvillkor i förfrågningsunderlag m.m. 7 kap. Annonsering av upphandling.

8 kap. Tidsfrister för att komma in med anbudsansökningar och anbud m 8 kap. Tidsfrister för att komma in med anbudsansökningar och anbud m.m. 9 kap. Kommunikation, information och dokumentation 10 kap. Uteslutning av leverantörer 11 kap. Kontroll av leverantörers lämplighet och val av deltagare m.m. 12 kap. Tilldelning av kontrakt 13 kap. Byggkoncessioner 14 kap. Projekttävlingar på tjänsteområdet

15 kap. Upphandling som inte omfattas av direktivet 16 kap. Avtalsspärr, överprövning och skadestånd 17 kap. Upphandlingsskadeavgift 18 kap. Tillsyn

1 kap. Innehåll och tillämpningsområde samt allmänna bestämmelser Gäller för offentlig upphandling av Byggentreprenader Varor Tjänster Byggkoncessioner Projekttävlingar

1 kap forts. undantag (3-8 §§) Förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rätt till fastighet, dock gäller lagen för upphandling av finansiella tjänster med anledning av kontrakt som avses i denna punkt Tjänstekontrakt som tilldelas på grund av ensamrätt

1 kap forts. Principer för offentlig upphandling (9 §) Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

Konkurrensverket beslut 2010-04-15 Dnr 259/2009 Botkyrka kommuns upphandling av markskötselentreprenader Förfrågningsunderlaget innehåller särskilda villkor avseende kollektivavtal. Innebörden är att om leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal ska ändå motsvarande villkor gälla för leverantörens anställda.

Enligt gällande rätt är det inte tillåtet att i samband med offentlig upphandling begära att en leverantör är bunden av eller tecknar ett kollektivavtal. Enligt Kammarrätten i Stockholm (mål nr 1713-1995) missgynnar villkor som avser bundenhet till kollektivavtal vissa leverantörer, i detta fall klaganden som inte tecknat kollektivavtal. Länsrätten i Skåne (mål 5538-09), har i ett överprövningsmål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), funnit att ett krav i förfrågningsunderlaget om att vårdgivare ska teckna kollektivavtal står i strid med de grundläggande principer som ska iakttas enligt 1 kap. 2 § LOV. Detta stadgande får anses motsvara 1 kap. 9 § LOU.

Även om rättsläget inte är helt klart drar Konkurrensverket den slutsatsen att det i samband med offentlig upphandling är möjligt att kräva att en tjänsteleverantör minst betalar minimilön, under förutsättning att denna minimilön är tydligt definierad i ett rikstäckande kollektivavtal. Villkor som innebär att ”kollektivavtal eller motsvarande villkor” ska uppfyllas är däremot inte förenligt med gällande rätt. Botkyrka kommuns villkor om kollektivavtal eller motsvarande har således stått i strid med upphandlingsreglerna.

Konkurrensverket beslut dnr 72/2012 om skatteparadis Bakgrund: Kalmar kommun tillämpar ett krav för kvalificering av leverantörer i sina upphandlingar med innebörden att anbudgivaren ska förbinda sig att följa en viss uppförandekod. I förfrågningsunderlagen anges ”Leverantör skall underteckna uppförandekod och bifoga detta med Anbudssvar.” I uppförandekoden anges bl.a. ”Våra leverantörer får ej ha någon koppling till företag baserade i s.k. "skatteparadis".” På förfrågan från Konkurrensverket har Kalmar kommun uppgett att med begreppet skatteparadis avses de stater som är upptagna på ”OECD:s lista på offshore-ekonomier” samt att koppling till innebär att bolaget ingår i samma koncern som ett bolag baserat i ett sådant skatteparadis.

Av listan från 2009 kan utläsas två separata kategorier “Tax havens” och “Other Financial Centres dessa benämns ibland för ”the black list” och ”the grey list”. På the gray list” återfinns exempelvis Luxemburg, Österrike och Belgien. Vad gäller 2012 års kan konstateras att kategorin ”Other Financial Centres” inte innehåller några länder och kategorin ”Tax Havens” innehåller två, Nauru och Niue. Kalmar kommun pekar ut två små öar i Stilla havet som de skatteparadis som leverantörer inte får har någon koppling till. Kalmar kommun har uppgett att Konkurrensverket identifierat rätt lista och anför att eftersom OECD minskat antalet länder på sin lista över skatteparadis har listan från kommunens synvinkel i praktiken blivit verkningslös. Kommunen menar dock att problematiken med ansvarslösa länder och ansvarslösa företag kvarstår och att kommunen har ett ansvar för att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt och inte flyttas från land till land för att undvika beskattning.

Kalmar kommuns egentliga avsikt med att använda begreppet ”skatteparadis”, som Konkurrensverket tolkar kommunen, synes vara att detta inbegriper stater med väsentligt lägre bolagsskatt än Sverige. Enligt Konkurrensverkets bedömning brister Kalmar kommuns krav på en rad punkter.

Likabehandlingsprincipen innebär att alla leverantörer ska ges så lika förutsättningar att delta som möjligt. Principen berör därmed såväl nationella som utländska leverantörer. På upphandlingsområdet innebär principen att alla leverantörer ska behandlas lika och utan ovidkommande hänsyn, både när de utarbetar sina anbud och när anbuden utvärderas.3 EU-domstolen har fastställt att principen om likabehandling utgör grunden för regelverket om offentlig upphandling.4 (Principen anses omfatta alla typer av diskriminering, varav diskriminering på grund av nationalitet är en typ.) Kalmar kommuns krav innebär otvivelaktigt en olik behandling av leverantörer som ingår i samma koncern som bolag i vad kommunen väljer att betrakta som skatteparadis. Kravet utgör därför ett hinder bl.a. för friheten att tillhandahålla tjänster.

Det ankommer på lagstiftaren och de myndigheter som har ansvar för beskattningen i det eller de aktuella territorierna att fastställa anbudsgivares skyldigheter avseende skatter och socialförsäkringsavgifter.5 Utrymmet för en upphandlande myndighet att fastställa ytterligare skyldigheter för anbudsgivare på dessa områden torde vara ytterst begränsat. Bedömningen huruvida en anbudsgivare har uppfyllt sina skyldigheter enligt lagstiftningen i den jurisdiktion där den är hemmahörande ankommer därmed primärt på de nationella skattemyndigheterna.

Kalmar kommun har även anfört att kommunen har ett ansvar för förvaltningen av skattemedel och att dessa inte hamnar i skatteparadis. Kalmar kommuns ambitioner synes utgöras av ett rättvisemotiv samt en vilja att agera moraliskt och etiskt riktigt. Om EU-domstolen skulle pröva ett krav som det aktuella är det enligt Konkurrensverkets mening, mycket tveksamt att domstolen skulle bedöma att otillbörliga konkurrensfördelar skulle anses vara ett tvingande hänsyn till allmänintresset. Det är även mycket tveksamt om domstolen skulle bedöma att åtgärden är proportionerlig för att åstadkomma ett sådant syfte.

Kammarrätten i Göteborg mål nr 8328-12 Malmö kommuns upphandling av tolktjänster Kommunen ställde krav på meddelarfrihet för anställda i samband med uppdrag inom stadens verksamhet

Förvaltningsrätten Meddelarfrihet I punkt 8.3.3. anges att leverantörernas anställda omfattas av meddelarfrihet vid ett leverantörsförhållande med beställaren. Tolkuppdrag kommer enligt staden att utföras i verksamhet där det finns särskilda skyddsintressen gentemot enskilda och därmed är det viktigt att säkerställa att missförhållanden får meddelas. Kravet på meddelarfrihet gäller följaktligen för tolkförmedlingen i samband med uppdrag inom stadens verksamhet och inte vid interna förhållanden.

Forts. Med hänsyn härtill anser förvaltningsrätten att kravet inte är oproportionerligt. Inte heller anser förvaltningsrätten att kravet på meddelarfrihet strider mot transparensprincipen. Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten och avslog överklagandet.

2 kap Definitioner Upphandlande myndighet: Statliga och kommunala myndigheter, med vilka jämställs Beslutande församlingar i kommuner och landsting, och Offentligt styrda organ som avses i 12 §, samt Sammanslutningar av en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1 eller sammanslutningar av ett eller flera organ enligt 2.

Definitioner forts. Offentlig upphandling: De åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet, i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader.

Kontrakt: Ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som Sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, Avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, och Undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur

2 kap. 10 a § Undantag kontrakt: Avtal som sluts mellan statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter och en leverantör som den upphandlande myndigheten helt eller delvis äger eller är medlem i. Gäller under förutsättning att den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över leverantören som motsvarar den som man utövar över sin egen förvaltning och att verksamheten utförs huvudsakligen åt den upphandlande myndigheten.

Svea hovrätt mål nr T 10567-10 Stockholms läns landsting hade upphandlat polititransporter. Detta avtal hävdes och landstinget köpte i stället transporterna av det egna bolaget ASIAB fr.o.m. maj 2008. Politivagn menade att detta var en otillåten direktupphandling. Länsrätten beslutade i juni 2008 att upphandlingen skulle göras om. Politivagn stämde landstinget för otillåten direktupphandling och ville ha 2 943 729 kr i skadestånd.

Stockholms tingsrätt mål T 374-09 2 kap. 10 a § har retroaktiv verkan Landstinget äger ASIAB till 100 procent. ASIAB utför 98 procent av sin verksamhet till landstinget. Käromålet lämnades utan bifall. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom.

Kammarrätten i Stockholm mål nr 7089-10 Parter: Nynäshamns kommun-Wintra Group AB Upphandling av boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen direktupphandlade platser från ett bolag som man äger tillsammans med 24 andra kommuner (AB Vårljus)

Förvaltningsrätten Verksamhetskriteriet inte uppfyllt eftersom den del av omsättningen som är hänförlig till andra än bolagets ägare inte är av marginell karaktör (24,9 resp. 18,4 procent tidigare år). Förvaltningsrätten ansåg att kontrollen över bolaget, särskilt med beaktande av att ägandet i Vårljus var fördelat på många myndigheter, inte var tillräckligt för att kommunen ska ha möjlighet att utöva en avgörande påverkan ifråga om såväl strategiska mål som bolagets viktiga beslut. Att kommunstyrelsen i respektive ägarkommun har rätt att ta del av bolagets handlingar och i övrigt informera sig om bolaget och dess verksamhet innebär inte någon annan bedömning. Avtalet ogiltigförklarades.

Kammarrätten Enligt kammarrättens mening utgör det avtal som ingåtts mellan kommunen och Vårljus ett kontrakt enligt definitionen i 2 kap. 10 § LOU och i till kapitlet hänvisade bestämmelser finns inte något undantag från lagens tillämpningsområde vad avser upphandling från fristående juridisk person som är ett kommunalt bolag avseende anskaffandet av tjänster av aktuellt slag till en delägande kommun. Något undantag från skyldigheten att upphandla tjänsterna enligt 15 kap. LOU föreligger därför inte på den grund att det skulle vara fråga om offentlig samverkan avseende allmännyttiga tjänster.

Vid en samlad bedömning av vad som framkommit finner kammarrätten att Nynäshamns kommun inte har visat att kommunen har ett tillräckligt inflytande i Vårljus som medför att kommunen utövar en kontroll över Vårljus som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning. Vid en samlad bedömning finner kammarrätten att kommunen inte har visat att den verksamhet som Vårljus bedriver tillsammans med andra än sina ägarkommuner endast är av marginell karaktär.

3 kap. Tröskelvärden Klassisk sektor Varor och tjänster: 200 000 euro (1 897 540) Byggentreprenader: 5 000 000 euro (47 438 500) Försörjningssektorn Varor och tjänster: 400 000 euro (3 795 080) Byggentreprenader: 5 000 000 euro

4 kap. Upphandlingsförfaranden Öppet eller selektivt förfarande ska användas i normalfallet (1 §). Förhandlat förfarande med eller utan föregående annonsering Konkurrenspräglad dialog Under tröskelvärdena: Förenklat förfarande Urvalsförfarande Direktupphandling

4 kap. Inköpscentraler Definition 2 kap. 9 a §: Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som Ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter, eller Medverkar vid en offentlig upphandling i egenskap av ombud åt flera upphandlande myndigheter.

4 kap. 22 § En upphandlande myndighet/enhet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av en inköpscentral Kan man gå in i ett pågående avtal? Proposition 2006/07:128 sid 161: Inga andra än de ursprungliga parterna i ramavtalet får utnyttja ramavtalet (art 32.2. i EU-direktiv 2005/18/EG). Det går alltså inte att i efterhand ansluta sig till ett ramavtal.

5 a kap. Elektronisk auktion Elektronisk auktion får genomföras vid öppet förfarande, selektivt förfarande, förhandlat förfarande med föregående annonsering i vissa fall enligt LOU och utan begränsning enligt LUF, ramavtal och förnyad konkurrensutsättning enligt LOU, förenklat förfarande, urvalsförfarande

5 kap. Ramavtal Ramavtal: Ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.

Ramavtal forts. Vid tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal får parterna inte väsentligt avvika från villkoren i ramavtalet. Ramavtalets löptid får vara högst 4 år, om det inte finns särskilda för en längre avtalstid (3 §) Ramavtalsbestämmelserna gäller även för upphandling under tröskelvärdena och vid upphandling av B-tjänster (15 kap 2 §)

Kammarrätten i Göteborg 2013-07-22 mål nr. 3124-3127-13 Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda och Mellerud genomförde gemensamt en upphandling av avfallshämtning. Avtalstiden var bestämd till fem år med möjlighet till förlängning i två år. Hans Andersson Recycling AB överklagade och menade att det inte fanns några särskilda skäl för att ha en längre avtalstid än de fyra år som gäller i normalfallet för ramavtal. Kommunerna anförde att detta inte var ett ramavtal utan ett leveransavtal. Om domstolen kom fram till att det var ett ramavtal fanns det särskilda skäl för längre avtalstid bl.a. pga. avskrivningstiden för de fordon som behövdes för uppdraget.

Förvaltningsrätten Av det aktuella förfrågningsunderlaget och dess bilagor framgår att även om det uppställs intervaller över hur ofta tömning och hämtning ska ske så lämnas det utrymme för att göra kompletterande tömningar och hämtningar. Mot bakgrund av vad som framgår i förfrågningsunderlaget, särskilt med hänsyn till att volymen inte kan anses vara fullt fastställd, anser förvaltningsrätten utifrån definitionen i LOU att avtalet ska anses som ett ramavtal. Detta medför i sin tur att 5 kap. LOU blir tillämpligt i målen.

Förvaltningsrätten forts. Förvaltningsrätten anser att det som kommunerna har anfört i målet i denna del – framför allt att investeringskostnaderna för de i upphandlingen aktuella fordonen är höga, att avskrivningstiden gällande fordonen är lång, samt att det även får anses som relativt svårt att avyttra nämnda fordon på en andrahandsmarknad efter fyra år – sammantaget är tillräckligt för att anses utgöra sådana särskilda skäl enligt 5 kap. 3 § som medför att det aktuella ramavtalet får löpa under längre tid än fyra år.

Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten anser att det som kommunerna har anfört i målet i denna del – framför allt att investeringskostnaderna för de i upphandlingen aktuella fordonen är höga, att avskrivningstiden gällande fordonen är lång, samt att det även får anses som relativt svårt att avyttra nämnda fordon på en andrahandsmarknad efter fyra år – sammantaget är tillräckligt för att anses utgöra sådana särskilda skäl enligt 5 kap. 3 § som medför att det aktuella ramavtalet får löpa under längre tid än fyra år.

Kammarrätten Enligt kammarrättens mening ger förfrågningsunderlaget stöd för att omfattningen av avfall i Bengtsfors, Färgelanda och Mellerud i huvudsak regleras i respektive avtal. Mot den bakgrunden finner kammarrätten att avtalen avseende dessa kommuner inte är att anse som ramavtal. Den omständigheten att det i viss utsträckning finns möjlighet till kompletterande hämtningar medför inte någon annan bedömning. 5 kap. är därmed inte tillämpligt.

Kammarrätten Av förfrågningsunderlaget gällande Dals-Eds kommun kan utlämnas att hämtning från ÅVC sker efter överenskommelse mellan entreprenören och beställaren. Lydelsen ger vid handen att omfattningen av hämtningar lämnats oreglerad mellan parterna och att avrop sker löpande under avtalsperioden. Mot denna bakgrund finner kammarrätten att avtalet avseende Dals-Ed är att betrakta som ett ramavtal, vilket medför att 5 kap. Lou är tillämpligt.

Ammarrätten forts. Även om omplacering eller avyttring av fordonen till bokfört värde i vissa fall kan vara möjlig efter fyra år, anser kammarrätten att kommunen gjort sannolikt att en avtalstid om endast fyra år skapar en ekonomisk osäkerhet för mindre aktörer som får antas vara konkurrenshämmande. Mot denna bakgrund delar kammarrätten förvaltningsrättens bedömning att det föreligger sådana särskilda skäl enligt 5 kap. 3 § som medför att det aktuella ramavtalet får löpa under längre tid än fyra år

Kammarrätten i Stockholm mål nr 5609-5629-10, samtliga svenska landstings upphandling av HPV-vaccin Gemensam upphandling för samtliga landsting av HPV-vaccin. Avtalstid 2 + 2 år Beställaren äger rätt att förlänga avtalstiden i lämplig omfattning, dock högst sex månader, i det fall en överprövning enligt LOU föranleder försening vid kommande upphandling Jmf LOU 5 kap. 3 § LOU: Ett ramavtal får löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl.

Kammarrätten Kammarrätten finner att uttalandena i förarbetena och den ledning som går att hämta ur det bakomliggande direktivet klargör att de särskilda skälen för undantag ska vara kopplade till föremålet för kontraktet och därför också hänföra sig till den förevarande upphandlingen. De hälsoskäl som landstingen åberopat som särskilda skäl är enligt kammarrättens mening inte kopplade till föremålet för kontraktet, dvs. vaccinet, utan till de konsekvenser som en eventuell överprövning skulle kunna få vid en kommande upphandling. De är alltså inte heller kopplade till nu aktuell upphandling.

Kammarrätten forts. De begränsade möjligheterna eller lämpligheten/olämpligheten i att i stället använda direktupphandling vid en kommande upphandling är inte heller kopplade till nu aktuell upphandling eller ens föremål för prövning i detta mål. Kammarrätten finner således att landstingen inte visat att det föreligger några särskilda skäl för att tillåta att avtalstiden för aktuell upphandling överskrider längsta tillåtna ramavtalstid enligt 5 kap. 3 § LOU.

Ramavtal forts. Ramavtal med en leverantör (4 §) Ramavtal med flera leverantörer (5-7 §§)

5 kap. forts. Ramavtal med en leverantör Villkoren i ett kontrakt som grundar sig på ramavtalet skall överensstämma med villkoren i ramavtalet Den upphandlande myndigheten får skriftligen samråda med den leverantör som är part i ramavtalet och vid behov uppmana leverantören att komplettera sitt anbud.

5 kap. forts. Ramavtal med flera leverantörer Antalet leverantörer skall vara minst tre (gäller ej 15 kap.) Tilldelning av kontrakt utan förnyad konkurrensutsättning Tilldelning av kontrakt med förnyad konkurrensutsättning

5 kap. forts. Ramavtal med flera leverantörer Ramavtal utan förnyad konkurrensutsättning Kontrakt skall tilldelas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet av de villkor som angetts i ramavtalet Måste finnas en rangordning eller annan fördelningsnyckel om man antar flera leverantörer, beställarna får inte välja fritt bland antagna leverantörer.

Ramavtal med förnyad konkurrensutsättning Om inte alla villkor är angivna i ramavtalet, skall parterna in- bjudas att på nytt lämna anbud i enlighet med de villkor som an- ges i ramavtalet. Dessa villkor får om det är nödvändigt preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor som angetts i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.

Kammarrättens i Stockholm dom 2010-02-16 mål nr 7433-09 Upphandling av tjänster inom klinisk fysiologi och klinisk neurofysiologi Avtal skulle tecknas med de två anbudsgivare som har lägst pris per objekt, totalt fem objekt P 10.3 i förfrågningsunderlaget angav att befolkningen inom Stockholms läns landsting har rätt att fritt välja leverantör av dessa tjänster Klaganden yrkade att rättelse skulle göras på så sätt att det av tilldelningsbeslutet ska framgå att denna har rangordnats som första leverantör i samtliga objekt och att avrop i första hand skulle ske från denna till dess att bolagets offererade volym fyllts

Kammarrätten Kammarrätten finner med beaktande av de administrativa aspekter som SLL påtalat och patienternas rätt att enligt 3 a § hälso- och sjukvårdslagen välja vårdgivare, att det varit förenat med påtagliga nackdelar att kräva att de enskilda avropen ska ske utifrån en given rangordning Tilldelning av kontrakt grundat på ramavtalet ska dock enligt 5 kap. 6 § LOU ske till den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angetts i ramavtalet

Kammarrätten Villkoret i punkt 10.3 i ramavtalet stadgar att befolkningen inom Stockholms läns landsting har rätt att fritt välja leverantör av de aktuella tjänsterna. Vad som är ”det bästa anbudet” vid varje enskilt avrop är alltså i detta fall den leverantör som patienten i samråd med sin läkare väljer och inte enbart det anbud som hr lägst pris. Bestämmelserna i 5 kap. 6 § andra stycket LOU får därmed anses tillgodosedda

Kammarrätten i Stockholm 2011-03-02 mål nr 5418-10 Öppen upphandling av färdtjänst- och sjukresor med specialfordon Fördelningen av transportuppdragen delas upp i två delar: 1. Resorna beställs och avropas utifrån en rangordning mellan olika leverantörer. Resan beställs inte hos leverantörerna. 2. Resorna beställs genom att kunden väljer vem som ska utföra resan (kundval). Resorna beställs hos leverantörerna.

Kammarrätten forts. Kammarrätten konstaterar inledningsvis liksom förvaltningsrätten att det inte finns någon lagstadgad rätt om valfrihet för brukare inom det nu aktuella området, färdtjänst. Det krav som enligt lag uppställts är att kommunen ansvarar för att anordna färdtjänst av god kvalitet. Avrop enligt rangordning skulle inte komma att medföra påtagliga nackdelar eller särskilda svårigheter. Kammarrätten anser att det måste vara möjligt för den upphandlande enheten att i förfrågningsunderlaget uppställa sådana skallkrav som möjliggör att kravet på god kvalitet uppfylls inom färd- och sjuktransporter. Kammarrätten ser inte heller att det med hänsyn till föremålet för upphandlingen föreligger särskilda skäl att frångå tilldelning enligt den rangordningsprincip som föreskrivs i 5 kap. 6 § LOU.

Upphandlingsutredningens förslag LOU eller förarbetena ska ange att den upphandlande myndigheten, vid ramavtal med i övrigt fastställda villkor, får tilldela kontrakt till en leverantör på grundval av en 1. rangordning av ramavtalsleverantörerna, 2. professionell bedömning av en enskild persons särskilda behov, 3. enskild persons val, eller 4. annan objektiv fördelningsgrund. Punkten 2 och 3 får tillämpas förutsatt att varan eller tjänsten är avsedd för den enskilde. I upphandlingsdokumenten ska anges hur tilldelning av enskilda kontrakt ska gå till.

6 kap. Tekniska specifikationer och särskilda kontraktsvillkor i förfrågningsunderlag m.m. Tekniska specifikationer som hänvisar till en standard (2 §) Tekniska specifikationer i form av prestanda- eller funktionskrav (3 §) Uppgifter om ursprung, tillverkning m.m. (4 §) Likvärdiga lösningar (5§) Alternativa utföranden (9-10 §§) Miljömärken (7 §) En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras (särskilda kontraktsvillkor, 13 §)

7 kap. Annonsering av upphandling Förhandsannonsering om planerade kontrakt och ramavtal som man avser tilldela inom de närmaste följande 12 månaderna. (Endast om man vill utnyttja möjligheten till förkortade tidsfrister enligt 8 kap. 4§). Annons om upphandling Efterannonsering senast inom 48 dagar efter det att kontraktet/ramavtalet tilldelats.

8 kap. Tidsfrister Minst 52 dagar vid öppet förfarande 37 + 40 dagar vid selektivt förfarande (3 §) 37 + X dagar vid förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog

Förkortad tidsfrist vid användning av elektroniska medel Om en annons utarbetas och skickas med elektroniska medel får tidsfristerna förkortas med 7 dagar Om den upphandlande myndigheten med elektroniska medel ger fri, direkt och fullständig tillgång till hela förfrågnings-underlaget från den dag då annonsen skickades till EGT får tidsfristerna förkortas med ytterligare 5 dagar

9 kap. Kommunikation, information och dokumentation Anbudsansökningar och anbud ska lämnas skriftligen enligt huvudregeln (1§). Upphandlande myndighet får bestämma att de skall lämnas elektroniskt.

9 kap. forts. Upphandlande enhet får inte ta del av innehållet i anbudsansökningar och anbud förrän tidsfristen för att lämna in anbud resp. ansökningar har gått ut (7 §). Ska öppnas vid en särskild förrättning så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, där minst två personer från myndigheten skall delta (7 §). Upphandlande myndighet får tillåta att uppenbara fel rättas, liksom förtydliganden och kompletteringar. Får ej innebära risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning (8 §) Handlingar skall bevaras på betryggande sätt (13 §)

Förvaltningsrätten i Stockholm mål nr 25472-10, Stockholms läns landstings upphandling av kaffeautomater Stockholms läns landsting (SLL) upphandlade kaffeautomater som öppet förfarande Till anbuden skulle bifogas produktblad eller produktbroschyrer över samtliga offererade automater i tre exemplar Ett anbud innehöll bara produktblad/broschyrer i två exemplar, varför SLL kontaktade dem och bad dem komma in med ytterligare ett ex. per offererad automat (jmf LOU 9 kap. 8 §)

Förvaltningsrätten ”Det är ostridigt i målet att X i sitt anbud fogat två produktblad. Enligt förvaltningsrättens mening har det inte utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning varit möjligt för den upphandlande myndigheten att enligt bestämmelserna i 9 kap. 8 § LOU läka brist i X:s anbud.”

9 kap forts. Underrättelse om beslut Upphandlande myndighet ska snarast möjligt skriftligen underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som fattats om att sluta ett ramavtal eller att tilldela ett kontrakt och om skälen för besluten. Underrättelse ska även lämnas vid beslut om att avbryta en upphandling samt vid beslut att göra om upphandlingen (9 §)

Absolut sekretess för uppgifter om anbud vid upphandling (19 kap Absolut sekretess för uppgifter om anbud vid upphandling (19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen) Angår ärendet upphandling får uppgift som rör anbud eller motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till annan än den som har avgett anbudet eller erbjudandet förrän alla anbuden eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattas eller ärendet dessförinnan har slutförts. Under elektronisk auktion kan dock vissa uppgifter lämnas.

10 kap. Uteslutning av leverantör Uteslutning av leverantör skall ske om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som innefattar: Deltagande i kriminell organisation enligt rådets gemensamma åtgärd 98/733/RIF Bestickning enligt definitionen i rådets akt 1997-05-26 om kamp mot korruption resp. rådets gemensamma åtgärd 98/742/RIF Bedrägeri i den mening som avses i fördraget om Europeiska Unionen Penningtvätt enligt definitionen i rådets direktiv 91/308/EEG

Uteslutning av leverantör forts. En leverantör får uteslutas från att delta i en upphandling om leverantören är i konkurs eller liknande förfarande är dömd för brott avseende yrkesutövningen gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen inte har fullgjort sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt inte lämnat begärda upplysningar eller lämnat felaktiga uppgifter med stöd av denna bestämmelse

11 kap. Kontroll av leverantörers lämplighet och val av deltagare m.m. Innan kontrakt tilldelas skall lämpligheten hos de leverantörer som inte uteslutits enligt 10 kap. kontrolleras (1 §) Krav får ställas på en lägsta nivå för anbudssökandes och anbudsgivares ekonomiska samt tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Kraven skall överrensstämma med bestämmelserna i 7-15 §§. Omfattningen av den information som avses i 6-15 §§ samt de lägsta nivåer för den kapacitet som krävs skall ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta (2 §)

11 kap. forts. Bevis på den ekonomiska ställningen (7-9 §§), exempel på bevis Teknisk och yrkesmässig kapacitet (10-11 §§), den tekniska kapaciteten får styrkas endast på de sätt som anges i 11 §. Tillgång till andra företags kapacitet (12 §) Leverantörers yrkeskunnande (13 §) Kvalitetssäkringsstandarder (14 §) Standarder för miljöledning, (15 §, 11§ p.7)

12 kap. Tilldelning av kontrakt Det anbud ska antas som antingen är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller innehåller det lägsta priset. Utvärderingskriterierna skall vara kopplade till föremålet för kontraktet och vara viktade (får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning). Är viktning ej möjlig, ska kriterierna rangordnas. Onormalt låga anbud får förkastas först sedan myndigheten skriftligt begärt en förklaring till det låga anbudet och inte fått ett tillfredsställande svar (3 §)

15 kap. Upphandling som inte omfattas av direktivet Förutom bestämmelserna i kap. 15 tillämpas också bestämmelserna i 1 kap. (tillämpningsområde och allmänna bestämmelser) 2 kap. (definitioner) 4 kap. (inköpscentraler) 5 kap. (ramavtal) 6 kap. 4, 7, 13 §§ 8 kap. 11-12 §§ 11 kap. 6 § (krav på registrering) 13 kap. (byggkoncessioner) 16 kap. (överprövning, skadestånd) 17 kap. (upphandlingsskadeavgift) 18 kap. (tillsyn)

B-tjänster Hotell- och restaurangtjänster Järnvägstransport Sjötransport Hjälptjänster och tjänster i anslutning till transporter Juridiska tjänster Rekrytering och urval av personal, med undantag av anställningskontrakt Spanings- och säkerhetstjänster, med undantag av säkerhetstransporter

Undervisning och yrkesutbildning Hälsovård och socialtjänster Fritids- och idrottsverksamhet samt kulturverksamhet Övriga tjänster

15 kap. forts. Upphandlingsförfaranden 3 § Förenklat förfarande Urvalsförfarande Direktupphandling Konkurrenspräglad dialog

Direktupphandling Högst 15 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster. Tröskelvärdet är 1 897 540 kronor, vilket innebär 284 631 kronor. Samma belopp gäller för byggentreprenader Vid upphandling enligt LUF ska samma procentsats användas på tröskelvärdet för varor och tjänster vilket är 3 795 080 kronor, vilket innebär 569 262 kronor. Samma belopp gäller för byggentreprenader Direktupphandling får också användas när förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering i 4 kap 5-9 §§ LOU/LUF är uppfyllda Samt om det finns synnerliga skäl

4 kap. 5-9 §§ LOU Inga anbud eller lämpliga anbud lämnats i en tidigare upphandling Tekniska, konstnärliga skäl eller ensamrätt Synnerlig brådska p.g.a. oförutsedda händelser Varor som framställs enbart för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål Kompletterande leveranser avsedda antingen för utbyte av eller tillägg till tidigare leveranser om ett byte av leverantör skulle innebära teknisk oförenlighet med de först anskaffade varorna eller leda till oproportionerliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll (max 3 år om ej särskilda skäl) Varor som noteras och omsätts på en råvarumarknad. Anskaffning till särskilt förmånliga villkor i samband med konkursutförsäljning eller motsvarande.

Forts. Kompletteringar Ny entreprenad eller tjänst som är en upprepning av tidigare entreprenad eller tjänst Tjänstekontrakt som följer på en projekttävling

Upphandlingsutredningens förslag 600 000 kronor för varor och tjänster som omfattas av LOU, 1 200 000 kronor för byggentreprenader som omfattas av LOU, 1 000 000 kronor för varor och tjänster som omfattas av LUF, samt 1 600 000 kronor för byggentreprenader som omfattas av LUF

15 kap. forts. Annonsering 4, 5, 5 a §§ Elektronisk databas som är allmänt tillgänglig eller annons i annan form som möjliggör effektiv konkurrens (förenklad upphandling) Elektronisk databas som är allmänt tillgänglig (urvalsupphandling)

15 kap. forts. Reglerna om kommunikationsmedel i 9 kap. 1-6 §§ och 7 § 1 st. gäller för anbudsansökningar och anbud enligt detta kapitel (8 §) Anbudstiden ska vara skälig

15 kap. forts. Mottagande och öppnande av anbud. Anbuden skall öppnas samtidigt (11 §) Rättelse av fel, förtydligande och komplettering (12 §) Kontroll och uteslutning av leverantörer (13 §) Kontroll av om en leverantör har fullgjort sina åligganden avseende skatt och socialförsäkringsavgifter i Sverige (13 a §) Begränsning av kontroll (13 b §) Prövning av anbudsansökningar och anbud (15 §) Tillgång till andra företags kapacitet (15 a §)

15 kap. forts. Grunder för tilldelning av kontrakt (16 §) Det anbud ska antas som antingen är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller har lägst pris. Kriterierna vid bedömning av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall antingen viktas eller rangordnas Onormalt låga anbud får förkastas, om leverantören ej kan ge tillfredsställande förklaring

Dokumentation, underrättelse och förvaring av handlingar (18-20 §§) Skälen för beslut skall dokumenteras Tilldelningsbeslut och upplysningar i enlighet med 9 kap. 9-10 §§ Anbudsgivare bunden av sitt anbud även efter tilldelningsbeslut och övrig information Anbud och ansökningar skall förvaras på betryggande sätt

15 kap. forts. B-tjänster över tröskelvärdet (21 §) Senast inom 48 dagar efter tilldelningsbeslutet skall den upp-handlande myndigheten meddela Europeiska kommissionen om det. I meddelandet skall anges om man godkänner att meddelandet publiceras.

16 kap. Avtalsspärr, överprövning och skadestånd. Avtal får inte ingås (avtalsspärr) förrän 10 kalenderdagar gått från det att den upphandlande myndigheten skickat tilldelningsbeslut med elektroniska medel Vid underrättelse per post gäller minst 15 kalenderdagar Lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid ska tillämpas Avtalsspärrens längd ska framgå av tilldelningsbeslutet. Vid längre avtalsspärr än den lagstadgade får avtal inte ingås förrän efter utgången av den angivna perioden Avtalsspärren förlängs automatiskt vid ansökan om överprövning inom tiden för avtalsspärren

Undantag från avtalsspärr Vid tilldelning av kontrakt utan föregående annonsering (4 kap. 5-9§§ LOU och 4 kap. 2 eller 3 LUF) Vid tilldelning av kontrakt på grund av ramavtal vid förnyad konkurrensutsättning enligt 5 kap. 7 § LOU Vid direktupphandling enligt 15 kap. 3 § andra stycket LOU/LUF

Överprövning av upphandling 16 kap. Om en upphandlande myndighet brutit mot bestämmelserna i LOU och detta har medfört skada eller risk för skada, ska rätten besluta att upphandlingen skall göras om eller besluta om rättelse Ansökan om överprövning ska ha kommit in till förvaltningsrätten före utgången av avtalsspärren. Förvaltningsrätten i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sitt säte är behörig domstol Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten

Upphandlingsutredningens förslag Överprövningsmålen ska koncentreras till 3-4 förvaltningsrätter och en kammarrätt. Det ska vara tillåtet att direktupphandla under överprövningstiden

Överprövning av avtals giltighet Domstol får på ansökan av leverantör förklara ett avtal ogiltigt: Om upphandlingen inte annonserats i enligt med vad som föreskrivs i LOU/LUF (otillåten direktupphandling) Om föreskriven avtalsspärr inte har iakttagits och leverantören lidit eller kan komma att lida skada Om avtal har slutits i strid med interimistiskt beslut vid skada för leverantören Om avtal har slutits vid förnyad konkurrensutsättning utan att de villkor som framgår av 5 kap 7 § LOU eller ramavtalet har iakttagits vid skada för leverantören

Otillåten direktupphandling några exempel Förlängning av avtal utan förlängningsklausul Tilläggsbeställningar som inte omfattas av avtalet Köp utanför ramavtal -Köper andra varor/tjänster -Följer inte rangordning/annan fördelningsnyckel Stora ändringar i avtalet

Följden av att ett avtal förklaras ogiltigt Avtalet blir civilrättsligt ogiltigt och kan inte göras gällande. Har avtalet helt eller delvis fullgjorts är huvudregeln att prestationerna ska återgå Om återgång inte är möjlig får en ekonomisk reglering ske utifrån den nytta som t.ex. den upphandlande myndigheten haft av den fullgjorda delen.

Skadestånd vid ogiltighet av avtal Skadeståndet ska bedömas enligt allmänna regler om skadestånd vid avtals ogiltighet, dvs. ond eller god tro hos leverantören Ersättning ska kunna utgå både för nedlagda kostnader och för utebliven vinst

Undantag från ogiltighet Är förutsättningarna för ogiltighet uppfyllda enligt 15 § får rätten besluta att avtalet ändå ska bestå på grund av tvingande hänsyn till allmänintresset (16 kap. 14 §). Det kan handla om skydd för människors liv och hälsa, tillhandahållande av allmän service till samhället m.m. Tillsynsmyndigheten ska i så fall ansöka om upphandlingsskadeavgift (17 kap. 1 §) Vid förnyad konkurrensutsättning enligt 5 kap. 7 § LOU om den upphandlande myndigheten har skickat en underrättelse om tilldelningsbeslut och iakttagit en avtalsspärr om 10/15 dagar (16 kap. 15 § LOU)

Förhandsinsyn inom det direktiv styrda området och enligt 15 kap Förhandsinsyn inom det direktiv styrda området och enligt 15 kap. LOU/LUF Upphandlande myndigheter och enheter kan annonsera sin avsikt att genomföra en direktupphandling och därmed undvika att ett avtal förklaras ogiltigt (7 kap. 4 §, 15 kap 5 a § LOU, 7 kap. 7 § och 15 kap. 5 a § LUF) Annonseringen ska ske i EUT respektive i en allmänt tillgänglig databas vid upphandling enligt 15 kap LOU/LUF Vid förhandsinsyn får avtal inte ingås förrän tio (10) dagar har gått från det att annonsen om förhandsinsynen publicerats (16 kap. 8 § LOU/LUF)

Skadestånd 16 kap. 20-21 §§ En upphandlande myndighet som inte har följt bestämmelserna i LOU ska ersätta uppkommen skada för en leverantör. Med skada avses det positiva kontraktsintresset För bifall krävs att leverantör kan visa att fel har begåtts och att han haft en realistisk möjlighet att erhålla kontraktet (NJA 2007 s. 349) Anbudsgivare som har deltagit i en offentlig upphandling är berättigad till ersättning för kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat hans möjligheter att tilldelas kontraktet (negativa kontraktsintresset)

17 kap. Upphandlingsskadeavgift Konkurrensverket får ansöka hos allmän förvaltningsdomstol att en upphandlande myndighet/enhet ska påföras upphandlingsskadeavgift om ett avtal får bestå av tvingande hänsyn till allmänintresset trots att det förklarats ogiltigt enligt 16 kap. 16 §, ett avtal får bestå trots att lagstadgad avtalsspärr inte har iakttagits, avtal har träffats utan föregående annonsering där detta krävs (otillåten direktupphandling)

Upphandlingsskadeavgiften ska uppgå till lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor. Avgiften får inte överstiga tio (10) procent av kontraktsvärdet Vid fastställandet av upphandlingsskadeavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är och i ringa fall ska ingen avgift påföras Upprepade beteenden, lång avtalstid, högt värde är omständigheter som talar för högre sanktionsavgift

Förvaltningsrätten i Luleå 2012-03-20 mål nr 2166-11 E Luleå kommun har tidigare genom ett avtal den 16 juni 2006 köpt licenser till programvara för datorer från Infotool. Avtalstiden löpte ut den 31 december 2010. Då avtalet inte reglerade kommunens köp av varor och tjänster efter detta datum och inte heller innehöll några möjligheter till förlängning av avtalstiden förutsatte således kommunens eventuella inköp från Infotool från och med den 1 januari 2011 ett ingående av ett nytt avtal.

Luleå kommun har den 6 november 2010 utan föregående annonsering ingått ett nytt avtal med Infotool. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2011 och avser tiden fram till och med den 31 december 2012. Avtalet innehåller också en förlängningsklausul vilket innebär att kommunen har möjlighet att förlänga avtalstiden med ytterligare två år. Avtalet omfattar köp av ( licenser samt möjligheter för kommunen att avropa konsultarbete i form av "närliggande utvecklingstjänster" från Infotool. Därutöver har kommunen rätt att nyttja optioner avseende köp av utbildning för kommunens personal respektive ytterligare licenser för datorprogram.

Av utredningen i målet framkommer att den tidsnöd som kommunen hamnat i sannolikt hade sin grund i bristande planering. Den av kommunen åberopade omständigheten kan därför inte anses som ett godtagbart skäl till att använda sig av ett förfarande utan föregående annonsering (jfr Kammarrätten i Göteborgs avgöranden, mål nr 784-10 och 1501-10). Enligt förvaltningsrättens mening har Luleå kommun inte heller i övrigt anfört någon annan godtagbar anledning och därmed kunnat visa att det föreligger förutsättningar för undantag från annonsering. Kommunen har således genomfört en s.k. otillåten direktupphandling. Förutsättningar för att påföra kommunen en upphandlingsskadeavgift föreligger således.

Mot kommunens påstående om att det skulle röra sig om en tillfällig lösning talar den omständigheten att avtalstiden uppgår till två år och att den tiden kan förlängas med ytterligare två år samt det förhållandet att kommunen då den uppmärksammade att avtalet var på väg att löpa ut inte omedelbart inlett ett annonserat upphandlingsförfarande. Kommunens invändningar om att det aktuella avtalet har en kort uppsägningstid och att en ny upphandling påbörjats innan ens Konkurrensverket aviserat att det planerade att vidta åtgärder är inte heller enligt förvaltningsrättens mening sådana omständigheter som gör förfarandet ursäktligt.

Upphandlingsskadeavgift 7,7 procent av kontraktsvärdet blev 100 000

Förvaltningsrätten i Karlstad mål nr 1724 – 11 E Kommunerna gick ut med förfrågningsunderlag 2010-02-05 Tilldelningsbeslut 2010-06-28 Menigo begärde överprövning 2010-07-06 Dom förvaltningsrätten i Karlstad 2010-10-25 Överklagades till Kammarrätten som meddelade dom i målet 2011-02-24 och förordnade att upphandlingen skulle göras om 2011-01-12 gick kommunerna ut med direktupphandling utan föregående annonsering i avvaktan på slutgiltigt besked i överprövningsprocessen 2011-01-27 tecknades avtal med ett antal leverantörer att gälla fr.o.m. 2011-03-01 fram till då den överklagade upphandlingen får avslutas genom tecknande av avtal.

Menigo yrkar att avtalen ska förklaras ogiltiga Förvaltningsrätten beslutar om inhibition i målet den 20 april 2011, inhibitionsbeslutet upphävs den 29 april.

Enligt förvaltningsrättens mening är det närmast ett i upphandlingssammanhang självklart faktum att tilldelningsbeslut kan komma att överprövas varför ifrågavarande direktupphandling inte kan sägas vara motiverad av sådan synnerlig brådska som orsakats av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse. Den invändningen att kommunerna inte kunnat förutse domstolarnas faktiska handläggningstid föranleder inte någon annan bedömning. På denna grund har kommunernas förfarande medfört att Menigo lidit eller kan komma lida skada. Det föreligger därför grund för att besluta att ifrågavarande avtal ska förklaras ogiltiga.

Förvaltningsrätten Tillgång till mat och dryck har ett starkt och omedelbart allmänintresse. Att tillgång till livsmedel är oundgängligen nödvändigt för att inte riskera människors liv och hälsa är ett faktum som inte behöver visas. Då detta rekvisit går före rekvisitet synnerlig brådska föreligger trots att kommunerna försatt sig själva i denna situation inte skäl att förklara avtalen ogiltiga.

Avtalet fick alltså bestå av hänsyn till allmänintresset Men Konkurrensverket är i sådana fall skyldiga att i förvaltningsrätten ansöka om upphandlingsskadeavgift.

Upphandlingsskadeavgift ca en procent av kontraktsvärdet pga Upphandlingsskadeavgift ca en procent av kontraktsvärdet pga. av de särskilda omständigheterna i ärendet. Kil 45 000 kronor Munkfors 20 000 kronor Hagfors 60 000 kronor Grums 40 000 kronor Forshaga 50 000 kronor Kommunerna överklagade till Kammarrätten

Kammarrätten i Göteborg 2013-06-28 mål nr 8363-8367-12 Kommunerna yrkar i första hand att ansökan om upphandlingsskadeavgift avslås, i andra hand att avgiften efterges och i tredje hand att avgiften bestäms till 10 000 kr för envar av kommunerna.

Kammarrätten Kammarrätten anser att det förhållandet att avtalen fått bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse inte i sig utgör en förmildrande omständighet, eftersom detta inte har något direkt samband med om den upphandlande myndighetens agerande har varit ursäktligt eller klandervärt. Sammanfattningsvis anser kammarrätten att det inte finns några ytterligare förmildrande omständigheter än de som redan beaktats av Konkurrensverket. Förvaltningsrätten har därför haft fog för att ålägga kommunerna att betala upphandlingsskadeavgift med yrkade belopp.

Kommunerna har beviljats prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Som grädde på moset stämde Menigo kommunerna och ville ha 387 764 kronor plus ränta i skadestånd. Parterna har förlikts.

Förslag nya upphandlingsdirektiv Offentligt samarbete Inköpscentraler – samordnade upphandlingar Marknadsundersökningar före påbörjade upphandlingar Upphandlingsformer Elektronisk upphandling: Obligatoriskt att lämna anbud elektroniskt Elektroniska kataloger Dynamiska inköpssystem Tillåtet att ha ramavtal med två leverantörer! Reserverade kontrakt

Jäv Kravspecifikation – funktionsnedsättning Uppdelning av stora upphandlingar Ekonomiskt mest fördelaktiga anbud Förhållande till underentreprenörer Uppdelningen i A- och B-tjänster försvinner Ändringar i kontrakt Tillsyn Koncessioner