VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Samordningsprojekt att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Mål: Utveckla en effektivare och mer.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Exempel utifrån ett antal målområden
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Högskoleförberedelse
En reviderad läroplan för förskolan
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
 ”Lyfta” barn och ungdomsfrågor som ett viktigt, prioriterat område för landsting, regioner och kommuner  Barn & unga utgör 1/3 av befolkningen och tillbringar.
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Kulturforum Västernorrland
Modell för dyslexiutredning Arbetet startade i april 2010 Arbetsgruppen är geografiskt och kompetensmässigt tillsatt. - Vad är bäst för barnet? -Minsta.
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Behov av habilitering och rehabilitering
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
SAMVERKANSPLAN - östra Norrbotten
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Planering och genomförande av undervisningen
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
1 EVENTUELL VINJETT Södertäljes Lotsfunktion.
Disposition och utgångspunkter
Samordnad individuell plan (SIP)
Samordnad Individuell Plan
Överenskommelse om samordning kring barn
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
BARNET I FOKUS Storforsmodellen.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Gävleborg/Hudiksvall
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Nämndplan 2015.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Västbus Samverkan barn och unga Västbus
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Västbusmöte Varför? Inför mötet Under mötet Mål och uppföljning Avslut och utvärdering Västbus.
Information om VästBus/SIP till nyanställda. Skaraborgs Sjukhus Aktivitetsplan Genomförandeplan Vårdplan Handlingsprogram MVC & BVC HABILITERINGEN BUP.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
SIP - ett makalöst samverkansverktyg!. Vad är en SIP ? Varför behövs en SIP ? Vem kan ta initiativ till en SIP ? Hur går SIP-arbetet till?
Barn- och ungasatsningen
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
UTKAST Rehabsamtal med arbetstagare
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga 2013-03-27 VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga YB Stöd och Utvecklingsteamet

2013-03-27 VÄSTBAS I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter. Övergripande tankar är att underlätta samverkan och samsyn mellan samhällets olika instanser som arbetar för barn och unga och deras familjer i nätverk. Målet med detta är att kunna arbeta förebyggande med tidiga och samtidiga insatser för barn och ungas hälsa och positiva utveckling. Modellen för samverkan mellan skola, familj och socialtjänst i Stenungsund kallar vi Västbas. YB Stöd och Utvecklingsteamet

Syfte, mål och förväntad effekt 2013-03-27 Syfte, mål och förväntad effekt De som arbetar med barn/unga och deras familjer ska erbjuda tidiga och samtidiga insatser, utifrån inventerade och analyserade behov samt att dessa insatser planeras och utvärderas. Målbilden och den förväntade effekten är att fler barn och unga i Stenungsund tidigt får tillgång till rätt stöd. Västbas är i första hand tänkt för barn och unga och deras familjer, samt deras nätverk såväl det privata som det professionella. Västbasmöte vill ge en arena för samverkan och samsyn som skall möjliggöra att samhällets resurser kan ställas till förfogande för barn och unga och deras familjer, utifrån synsättet att detta är vårt gemensamma ansvar. YB Stöd och Utvecklingsteamet

2013-03-27 Västbas samarbetar vid behov även med andra aktörer som ideella organisationer och föreningar. Viktiga delar i detta arbete är processamordning genom en strukturerad arbetsmodell. Västbasarbetet har en tydlig resultatinriktning som innebär att insatserna är tidsbestämda, följs upp och utvärderas. Hela arbetet skall präglas av lösningsfokusering. I arbetet ingår en tydlighet kring behov, vad som skall uppnås, hur/när det skall göras och av vem/vilka. De insatser som kan bli aktuella är i första hand av individuell karaktär riktade till barn och unga, stöd till föräldrar och det privata samt det professionella nätverket. Även insatser på gruppnivå kan förkomma. På en generell nivå ska arbetet bidra till ökad kunskap och kunskapsutveckling i verksamheterna. YB Stöd och Utvecklingsteamet

Förfrågan om Västbasinsats 2013-03-27 Förfrågan om Västbasinsats Det kan finnas flera ingångar, olika behov för ett Västbasarbete. Det kan exempelvis vara flera aktörer inblandade och behov av samordning och lösningar som drar åt samma håll. Det kan vara utifrån förändringar/övergångar, utredningar, utifrån diagnos eller personkretstillhörighet eller bara då det finns behov av nya eller fler perspektiv. Alla som finns i barnets och den unges närhet kan kontakta Stöd och Utvecklingsteamet. Det kan exempelvis vara vårdnadshavare, förskola, skola, fritid, socialtjänst, habiliteringen, BUP eller polisen. Alla kan ta initiativ till samverkan och utgångspunkten är att familjen är med i processen. Förfrågningar görs till Stöd och Utvecklingsteamets samordnare för Västbasarbete, som snarast möjligt inventerar behovet och utser två koordinatorer som tar sig an uppdraget. YB Stöd och Utvecklingsteamet

Koordinatorernas roller 2013-03-27 Koordinatorernas roller Inom kommunen har ca 30 koordinatorer utsetts och utbildats. Koordinatorer finns inom förskola, skola ,socialtjänst och svenska kyrkan. Två koordinatorer utses av Stöd och Utvecklingsteamets samordnare för Västbasarbete inför varje uppdrag. Personerna ska vara så fria som möjligt i förhållande till uppdraget, dvs. inte själv vara handläggare eller på annat sätt arbeta nära i vardagen. Koordinatorernas uppdrag är att leda processen utifrån mötesstrukturen i Västbasmetoden. De ska verka utforskande och lösningsfokuserande, utforska behov, lösningsförslag och insatser i nätverket, tydliggöra vem som gör vad och när.   YB Stöd och Utvecklingsteamet

I Västbasarbetet utses kontaktperson och språkrör 2013-03-27 Kontaktpersonen ska vara någon som rektor utser från skolans elevhälsoteam. Hon/han skall ha en bra överblick över pågående insatser. Kontaktpersonen ansvarar för uppföljning av handlingsplanen som togs fram i Västbasarbetet och samordningen av insatserna. Hon/han dokumenterar det fortsatta arbetet och återkopplar denna till koordinator. Barnets språkrör skall vara en person som står barnet/den unge nära och som vårdnadshavaren har förtroende för. Hon/han skall vara barnets röst och finnas som ett stöd i den vardagliga verksamheten för barnet/eleven. Språkröret återkopplar regelbundet till kontaktpersonen. YB Stöd och Utvecklingsteamet

Hur går det till? 2013-03-27 Ett behov av samverkan uppstår. Alla kan ta initiativ till ett Västbasarbete men alltid i samverkan med familjen. Förfrågan om Västbasarbete görs via blanketten ”Ansökan/intresseförfrågan till Västbas” till Stöd och Utvecklingsteamets samordnare för Västbas. Om bedömning görs att ett Västbasarbete skulle kunna vara till hjälp så utses två koordinatorer. Skola Vårdnadshavare Socialtjänst Annan YB Stöd och Utvecklingsteamet

Koordinatorerna sätter sig in i ärendet och kallar till ett 2013-03-27 Forts, Koordinatorerna sätter sig in i ärendet och kallar till ett Förmöte då familj och initiativtagare pratar igenom syftet med kommande möten och vilka som skall bjudas in. Nätverksmöte 1 hålls med fokus på att inventera behov. Alla deltagare funderar till nästa möte på vad just jag kan bidra med för att möte dessa behov. Nätverksmöte 2 hålls med fokus på att upprätta en handlingsplan. Vem gör vad , när. Västbasarbetet avslutas och uppföljningsmöten bokas med kontaktpersonen som leder det fortsatta arbetet. YB Stöd och Utvecklingsteamet