Åtgärdsvalsstudier – en metodik för planering i tidiga skeden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet
Nationella screeningprogram
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Parkeringspolicy för Göteborgs Stad antagen av KF
Genomförande länsplanen Större objekt Utvecklingspotten Kollektivtrafikanläggningar Trafiksäkerhetsåtgärder Cykelvägar
Strategi för ökad och säker cykling Delredovisning 1 april
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
Det blommar i Botkyrka Hans Lindgren.
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Regionala infrastrukturplaneringen Direktiven  Utveckling av länets transportinfrastruktur  Länsöverskridande och nationellt perspektiv förutsätts.
Mikael Johannesson, PhD Så mycket bättre, Göteborg 8 mars 2012
1 Om regionala systemanalyser Varför Viktiga principer Exempel på hur Önskvärda resultat DIALOG OM FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM OCH INFRASTRUKTUR I VÄSTRA.
Medfinansiering av transportinfrastruktur Utredningens förslag i korthet: Planeringssystemet: Stark koppling till den statliga budgetprocessen och de statliga.
Strandskydd och miljöpolitik
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Att få rätt saker att hända
Om utformningen av statlig tillsyn
Möte beträffande kvalitetsgranskning
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Nollalternativ i en MKB
Västra Götaland.
Inriktningsplanering för
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
miljömål.se Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Trafik och infrastruktur ch 2050 Synpunkter från Kalmar län Helena Ervenius, Regionförbundet i Kalmar län
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
Anslutning till Mina meddelanden
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Niklas Lundin Näringsdepartementet
ÖP-läget i kommunerna. Den 21 juni tog riksdagen beslut om en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj I och med förändringen stärks översiktsplanens.
Övergripande strategier Samrådet Analysmetod Ekonomiskt hållbart?
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 19 november 2012.
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Vägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus Redovisning av åtgärdsplaner 12 september 2012 Central administration och stab.
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Inger Krekula Strategisk översiktsplan Ett nytt begrepp? PBL 1987:10 PBL 2010:900 -bestämmelser om ÖP:s innehåll -ett led i kommunens utvecklings-
Detaljplan enligt nya PBL seminarium på länsstyrelsen Sammanställning av diskussionsfrågor.
Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbara städer: Urbanisering Anna Wahlström, Naturvårdsverket.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Trafikslagsöver- gripande plan för Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg.
Systemanalys för Sydsveriges infrastruktur
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Medfinansierings påverkan på planeringssystemet Mattias Lundberg, Roger Pyddoke, Anders Wärmark CTS 28 mars 2011.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Infrastruktur Marks kommun
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Miljömålen består av tre slags mål
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Utgångspunkter för regional styrgrupp
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Miljömålen består av tre slags mål
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Förbättra klubbkvalitet
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
Samordnad utveckling för god och nära vård
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Åtgärdsvalsstudier – en metodik för planering i tidiga skeden Per Lindroth, Trafikverket Inga-Maj Eriksson, Trafikverket Cecilia Mårtensson, Sveriges Kommuner och Landsting Magnus Jacobsson, Boverket

Åtgärdsvalsstudier – ny metodik Behov av effektivare planering för utveckling av transportsystemet. Åtgärdsvalsstudier är ett samlat begrepp, ersätter bristanalyser, idéstudier, stråkstudier ”Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen” nämnt i flera propositioner mm Åtgärdsvalet bör ske utifrån samhällsekonomiska överväganden baserat på en förberedande studie som ej är knuten till den fysiska planeringen/planläggningen I planeringen kan man behöva göra åtgärdsvalsstudier som omfattar flera trafikslag och färdmedel som resulterar i inriktningar där många olika slag av åtgärder hos flera aktörer samverkar. En större del av transportsystemet än just där problemet uppträder kan också behöva studeras.   Åtgärdsvalsstudier innebär att vi analyserar alla typer av åtgärder och åtgärdskombinationer, oavsett trafikslag och färdmedel, som är möjliga för att lösa ett transportproblem. Vi tillämpar fyrstegsprincipen som hjälper oss att se andra lösningar än byggnation. Processen som leder fram till åtgärdsval ska inkludera informationsutbyte med allmänheten, intresseorganisationer och berörda parter, vilket också säkerställer att alla aspekter är medräknade. Metodiken innebär tydligare beskrivning av problem och motivering till de förslag till åtgärder som läggs fram. Regeringen slår fast att ”Den formella fysiska planeringen bör föregås av en förberedande studie som innebär en förutsättningslös transportslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen.” (Regeringens prop.2011/2012:118 Planeringssystem för transportinfrastruktur)

Åtgärdsvalsstudier – ny metodik forts… En systematisk metodik för att tydligt analysera och beskriva problem Eventuell fysisk planläggning ska föregås av en åtgärdsvalsstudie och beslut om fortsatt hantering, och inplacering i långtidsplan/åtgärdsplan Brett införande i Trafikverkets planering från 2012 Ca 50 större och ca 200 förenklade klara Ca 400 planerade eller påbörjade I planeringen kan man behöva göra åtgärdsvalsstudier som omfattar flera trafikslag och färdmedel som resulterar i inriktningar där många olika slag av åtgärder hos flera aktörer samverkar. En större del av transportsystemet än just där problemet uppträder kan också behöva studeras.   Åtgärdsvalsstudier innebär att vi analyserar alla typer av åtgärder och åtgärdskombinationer, oavsett trafikslag och färdmedel, som är möjliga för att lösa ett transportproblem. Vi tillämpar fyrstegsprincipen som hjälper oss att se andra lösningar än byggnation. Processen som leder fram till åtgärdsval ska inkludera informationsutbyte med allmänheten, intresseorganisationer och berörda parter, vilket också säkerställer att alla aspekter är medräknade. Metodiken innebär tydligare beskrivning av problem och motivering till de förslag till åtgärder som läggs fram. Regeringen slår fast att ”Den formella fysiska planeringen bör föregås av en förberedande studie som innebär en förutsättningslös transportslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen.” (Regeringens prop.2011/2012:118 Planeringssystem för transportinfrastruktur)

Nyttan med åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier ska ge snabbare och kostnadseffektivare lösningar Åtgärdsval tas fram med hjälp av fyrstegsprincipen och ger andra åtgärder än byggnadsåtgärder ett tydligare sammanhang Alla trafikslag och färdmedel liksom alla typer av åtgärder ska beaktas Arbetssättet bidrar till hushållning av resurser och till en hållbar samhällsutveckling  Syftet med åtgärdsvalsstudier är: .. Inga-Majs punkter: Vi ska söka smarta lösningar och i det ligger bl.a. att det kan vara billiga lösningar och då kan det också gå snabbt att finansiera och genomföra. De 180 är en summeringar av namngivna investeringsåtgärder i NPT inkl länsplanerna men exkl systemlösningar som kraftförsörjning, ERTMS och tågtrafikledning.

Nyttan med åtgärdsvalsstudier forts… Tydligare beskrivning och motivering av vad som förväntas ligga till grund för de förslag till åtgärder som läggs fram Mycket stora upplevda behov Utöver nationella planens 180 mdr till nyinvesteringar ytterligare ca 850 mdr önskade av remissinstanserna  Syftet med åtgärdsvalsstudier är: .. Inga-Majs punkter: Vi ska söka smarta lösningar och i det ligger bl.a. att det kan vara billiga lösningar och då kan det också gå snabbt att finansiera och genomföra. De 180 är en summeringar av namngivna investeringsåtgärder i NPT inkl länsplanerna men exkl systemlösningar som kraftförsörjning, ERTMS och tågtrafikledning.

Åtgärdsvals- studie En del i ett effektivt planeringssystem ank Åtgärds-planering Planläggning Genom- förande Åtgärds-bank  BILDEN SKA VISA delarna runt Åtgärdsvalsstudier. Ev. behövs en pil innan Åtgärdsvalsstudie Åtgärdsvalsstudier är en del i en effektiv planering av transportsystemet. 1. (Innan) Vi väljer ut lämpliga områden för åtgärdsvalsstudier. Det gör vi utifrån en redan utpekad funktion i t ex systemanalyser, regionala kollektivförsörjnings- program och översiktsplaner. 2. Vi gör en eller flera åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen. Vårt arbetssätt blir mer effektivt då vi med metodiken ”Åtgärdsval enligt 4-stegsprincipen” får ett gemensam sätt att analysera behov och föreslå lösningar. Vi gör det på ett kvalitetssäkrat sätt där valen är väl dokumenterade. Åtgärdsval ersätter tidigare idéstudier, bristanalyser, genomförbarhets- studier och stråkstudier. Metodiken innebär tydligare beskrivning av problem och motivering till de förslag till åtgärder som läggs fram. Vi anpassar omfattningen och innehåll i arbetet efter det enskilt identifierade behovet. Om problemet avser en liten punkt i transportsystemet överväger vi att vidga studien till att omfatta flera punkter av samma typ. På så sätt kan antalet studier hållas nere. Situationsanpassningen innebär också att en förenklad åtgärdsvalsstudie kan vara lämplig. Om det är tydligt att någon annan äger processen eller problemet kan den aktören ta över och göra en åtgärdsvalsstudie. Man kan också stötta sig på annat material om det är tydligt att en åtgärdsvalsstudie inte skulle bidra med något. Finns det redan en tydlig och detaljerad problem formulering, bakgrund och motiv till förslag till åtgärd behövs ingen åtgärdsvalsstudie. 3. Vald åtgärd eller åtgärdspaket läggs i en Åtgärdsbank. Vi dokumenterar och arkiverar arbetet och beslut i en databas. Detta förenklar när den finansiella planeringen tar vid i t ex den rullande åtgärdsplanen, olika program och verksamhetsplanen. 4. En detaljerad planering tar vid. Antingen av de valda ”icke-fysiska” åtgärder och/seller fysiska åtgärder där den Fysiska planläggningen, enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg, tar vid. 5. Vi genomför åtgärder Antingen om de är steg 1-2. (ex påverkan av resvägar, transportsätt) (optimera genom t ex reverserade körfält) Åtgärdsval enligt 4-stegsprincipen Planläggning av steg 1-2 åtgärder Fysisk planläggning steg (2) 3-4 åtgärder Genomförande 1-2 åtgärder Byggande 3-4 åtgärder

Nationella visioner, mål och strategier Systemanalyser Systemanalyser Strukturbilder Strategisk och ekonomisk planering ÅVS-portal Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier Nationell plan för transportinfrastruktur miljöbedömning Länstransportplan miljöbedömning Kollektivtrafik- försörjningsplan miljöbedömning RUS miljö- bedömning Planering och genomförande av andra åtgärder än byggnadsåtgärder Regionplan Fysisk planläggning Översiktsplan miljöbedömning Fördjupning ”Tänk om” ”Optimera” Vägplan/ järnvägsplan miljökonsekvens-bedömning Detaljplan miljöbedömning

Exempel enligt fyrstegsprincipen 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon 3 Bygg om Begränsade ombyggnads-åtgärder 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnads-åtgärder Fyrstegsprincipen är ett sätt att tänka kring val av åtgärder när vi väl undersökt och beskrivit problemet. Utifrån ett väl definierad problem bild kan vi hitta den mest hållbara och effektiva lösningen. Fyrstegsprincipen innebär att vi först undersöker om transport behovet och valet av transportsätt kan påverkas (Tänk om). I andra hand väljer vi lösningar som innebär effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur (Optimera). I tredje hand blir det aktuellt med ombyggnad och förbättring av befintlig infrastruktur (Bygg om), och först i fjärde hand kommer nybyggnad och större ombyggnadsåtgärder (Bygg nytt). Inga-Majs punkter: Föräldrar och barn involveras i problemlösningen med trängsel och risker kring en skola. Och lösningen kan handla om att ändra sättet att färdas till och från skolan istället för att bygga fler parkeringsplatser. Fler körfält kan ofta rymmas inom samma vägyta.

Möjliga åtgärder - idélista 1 Tänk om 2 Optimera Bygg om Bygg nytt 3 4 Avgifter Skatter P-avgifter Subventioner Samverkan Marknadsföring Information Lokaliseringar Markanvändning Resfria möten Hastighetsgräns Samordnad distribution Resplaner och program (MM) Omfördelning av ytor Busskörfält Signalprioritering ITS-lösningar Särskild drift Samordnad tågplan Ökad turtäthet Komb. person och godståg Logistiklösningar Reseplanerare Säkra fordon Pendlarparkering Förstärkningar Trimningsåtgärder Bärighetsåtgärder Breddning Plattforms-förlängning Förbigångsspår Stigningsfält Muddring i farleder ITS-lösningar Planskilda korsningar Uppgraderingar Uppställningsspår Nya järnvägar Dubbelspår Ny motorväg Förbifarter Farledsinvestering Central kombiterm Cirkulationsplats Nya stationslägen BRT-lösningar Elmotorvägar Förbindelser till flygplatser Trafikplatser Busskörfält Nya mötesspår Fyrstegsprincipen är ett sätt att tänka kring val av åtgärder när vi väl undersökt och beskrivit problemet. Utifrån ett väl definierad problem bild kan vi hitta den mest hållbara och effektiva lösningen. Fyrstegsprincipen innebär att vi först undersöker om transport behovet och valet av transportsätt kan påverkas (Tänk om). I andra hand väljer vi lösningar som innebär effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur (Optimera). I tredje hand blir det aktuellt med ombyggnad och förbättring av befintlig infrastruktur (Bygg om), och först i fjärde hand kommer nybyggnad och större ombyggnadsåtgärder (Bygg nytt).

När? Tätortsproblematik (trängsel, barriäreffekter, trafiksäkerhet, buller, luftkvalitetsbrister m.m.) Stadsutvecklingsprojekt Kapacitetsproblematik Effektivisering av transporter (gods) Tillgänglighetsproblematik (persontrafik) Uppgradering av funktion på ett stråk Nyetableringar av till exempel hamnar och multimodala terminaler Nedläggning av infrastruktur När Åtgärdsvalsstudie och när inte? Här några exempel.

Tack för mig!

Region Gävleborg och länsplanen

Åtgärdsvalsstudier – metodiken

Åtgärdsvalsstudier – metodiken Identifiera och samla berörda aktörer God potential, stort intresse, ”tajming” Samordna med nationell, regional eller kommunal planering Överenskommelse, enighet om problembild Bred kompetens för genomförande och dialoger Mandat hos de som ”styr” åtgärdsvalsstudien  Här beskriver vi hur metodiken ser ut. Flexibilitet! Situationsanpassning! Inget regelverk eller formalisering Första steget: Initiera Trafikverket m.fl. aktörer= xxx God potential, stort intresse, ”tajming” =xxx Samordning med kommunal översiktsplanering eller annan planering=xxx Överenskommelse, enighet om problembild=xx Bred kompetens för genomförande och dialoger=xx

Åtgärdsvalsstudier – Förstå situationen Problembeskrivning (behov, brister, anspråk, krav…) Eventuellt revidering av problembilden Funktion, kvalitet Nuläge och utveckling i staden, regionen, stråket Avgränsning av studien, geografiskt, innehåll… Målsättning, ambitionsnivå utöver att uppfylla funktionskrav Förstå situationen. Problembeskrivning (behov, brister, anspråk, krav …) Funktion, kvalitet Nuläge och utveckling i staden, regionen, stråket Avgränsning av studien, geografiskt, innehåll …. Målsättning, ambitionsnivå utöver att uppfylla funktionskrav

Åtgärdsvalsstudier – Tänkbara lösningar Kreativt arbetssätt med dialoger Alternativa åtgärdskoncept enligt fyrstegsprincipen/4 trafikslag/alla färdsätt Utgallring av en handfull alternativa åtgärdskoncept för närmare analys och bedömning av kostnader, effekter samt konsekvenser Och med lämplig ambitionsnivå… Jämförelse med referensalternativ; uppfyllelse av åtgärdsmål och bidrag till övergripande mål, kostnadseffektivitet samt balans kostnad/nytta Jämförande utvärdering redovisas, diskuteras och dokumenteras Pröva tänkbara lösningar. Kreativt arbetssätt med dialoger Generering av alternativa åtgärdskoncept enligt fyrstegsprincipen/4 trafikslag/alla färdsätt Utgallring av en handfull alternativa åtgärdskoncept för närmare analys och bedömning av kostnader, effekter och konsekvenser Och med lämplig ambitionsnivå… Jämförelse med referensalternativ, uppfyllelse av åtgärdsmål och bidrag till övergripande mål, kostnadseffektivitet och balans kostnad/nytta Jämförande utvärdering redovisas, diskuteras och dokumenteras

Åtgärdsvalsstudier – Inriktning & åtgärder En eller flera rekommenderade åtgärdskoncept/-mixar skapas Kvalitetsgranskning Dokumentation av såväl arbets- som dialogprocessen Redovisning av resultat med rekommendation till beslut om fortsatt hantering Eventuell remiss Forma inriktning och rekommendera åtgärder. Kreativt arbetssätt med dialoger Generering av alternativa åtgärdskoncept enligt fyrstegsprincipen/4 trafikslag/alla färdsätt Utgallring av en handfull alternativa åtgärdskoncept för närmare analys och bedömning av kostnader, effekter och konsekvenser Och med lämplig ambitionsnivå… Jämförelse med referensalternativ, uppfyllelse av åtgärdsmål och bidrag till övergripande mål, kostnadseffektivitet och balans kostnad/nytta Jämförande utvärdering redovisas, diskuteras och dokumenteras

Beslut Fortsättning? Till ÅVS-portalen, åtgärdsplan och plan- respektive genomförandeprogram  Inga-Maj- här skulle du kunna berätta om rutinen m.m Ställningstagande Fortsättning? Här tar vi ställning till om och hur åtgärdsvalsstudien ska få en fortsättning……xxx Till åtgärdsbank, åtgärdsplan och plan- respektive genomförandeprogram Begreppen??!!

ÅVS-portalen ÅVS-portalen Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsbank Ingång samlar alla åtgärdsvalsstudier leder vidare till åtgärder Åtgärdsvalsstudier Gemensam arbetsyta för alla som deltar i en studie. Åtgärdsbank Samlar alla åtgärder för alla aktörer från genomförda studier Åtgärdsvalsstudieportalen är under framtagande och beräknas kunna introduceras på bred front under september månad. (Finns även med i planering att ta med andra än trafikverket som referenser i framtagande) Från att i början endast varit ett projekt för att lösa insamlade och gemensam struktur av de åtgärder som genereras från åtgärdsvalsstudier finns det nu även en gemensam arbetsyta för medverkande aktörer, något som saknats tidigare. I Åtgärdsbanken kan alla aktörer se de åtgärder som går vidare från studier – vem som är ansvarig, när de planeras att genomföras och stadie (skede i planering – planeras, genomförs, slutförd) etcetera.

Kommunikation i åtgärdsvalsstudier Metodiken för ÅVS innebär att det skapas en arena för dialog i tidigt skede – redan i initierafasen. Principer Varje ÅVS är unik med unika förutsättningar. ÅVS är en studie. Var försiktig med att skapa förväntningar som sedan inte kan hanteras – viktig avvägning. Utöver dialogen, är webben primär kanal för ÅVS. Aktörer och beslutsfattare är viktiga målgrupper/intressenter initialt. Behovet av att kommunicera med den breda allmänheten under resten av arbetet avgörs från fall till fall. Formulera ett syfte med kommunikationen. Vad ska kommunikationen bidra till, för vem och varför? Vi kommer att behöva kommunicera under åtgärdsvalsstudiens gång. Hur gör vi det då? Åtgärdsvalsstudie är en metodik och en framgångsfaktor är tidig dialog. Ju tidigare berörda aktörer involveras i syftesformulering desto tidigare i projektet bör man kunna landa i ett övergripande syfte t.ex. Här är de principer som vi utgår ifrån när vi kommunicerar i en åtgärdsvalsstudie. Varje åtgärdsvalsstudie är unik och har unika förutsättningar. Det innebär att det inte finns en mall för vad som ska ingå i en åtgärdsvalsstudie. Det leder också till att kommunikationen måste anpassas till åtgärdsvalsstudiens förutsättningar och utveckling. Vi får inte skapa förväntningar som vi inte klarar av att hantera. En åtgärdsvalsstudie är en studie som leder till åtgärdsalternativ och inte alltid till ett investeringsprojekt. Vi har nämnt vikten av dialog tidigt i åtgärdsvalsstudien. När det gäller skriftlig kanaler är webben är den primära kanalen för ÅVS. Här är det dock viktigt att poängtera att webben inte är ett arbetsrum där fildelning ska ske. Publikt intressanta åtgärdsvalsstudier ska publiceras på webben men hantering av arbetsdokument får ske genom e-post, arbetsrum eller annan lösning. Huvudmålgrupper för dialog är aktörer och beslutsfattare i initieringsskedet. Det är de som ska bidra till utvecklingen av åtgärdsvalsstudien. Vi utgår ifrån att en åtgärdsvalsstudie ska kommuniceras med engagerade aktörer och inte med den breda allmänheten men avgörs från fall till fall. Om vi ser ett behov av att kommunicera med den breda allmänheten så ska ett syfte formuleras för att förtydliga vad kommunikationen ska bidra till. För vem och varför.

Handledning – Åtgärdsvalsstudier Publ 2012:206 http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Atgardsval/

Tack för mig!