Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö SKL, , Anna Balkfors.
Psykiatridelegationens arbetsgrupp för samverkan kring barn och unga.
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Cannabis-appen - ett preventionsverktyg i vår tid 3 april 2013.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Barnens behov i centrum
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Bertil Almgren.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
Bättre stöd och vård till barn och unga med psykisk ohälsa
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Sjukgymnastik för äldre personer
Behov av habilitering och rehabilitering
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
LÄNSLEDNING VÄLFÄRD Presentationen ger en bild av:
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Vägar till en jämlik hälsa
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa
Systematisk uppföljning UIV
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
KOMMUNIKATIONSPLAN – Psynk – skarpt läge 2014
Disposition och utgångspunkter
Janet Wohlfarth Mia Gustavsson Jacqueline Karvik
Barn som anhöriga Barn känner på sig allvaret, fantasier kan vara otäckare än sanningen Barn behöver information och stöd Ofta handlar det om att stödja.
Överenskommelse om samordning kring barn
Söderhamnsmodellen.
Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
TIDIGA INSATSER Vision En av samhällets viktigaste uppgifter är att ge barn som föds goda förutsättningar för att få en bra uppväxt och att.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Gävleborg/Hudiksvall
Verksamhetschef Barnsjukvården Östra Norrbotten
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Järntorgsmottagningen. En öppenvårdsmottagning för män och kvinnor över 20 år boende i Göteborg med kranskommuner, som söker hjälp för sitt.
Presentation och sammanfattning SAMBA ”Barn i risk! Samt förslag till fortsättning.
Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet
Vårdsamverkan barn och unga
Samverkan barn- och unga Syfte nå en effektiv samverkan i frågor som berör samtliga parter Generellt uppdrag Samverkansgruppen ska stimulera, bevaka och.
PSYNK- projektet Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa 1 april 2015 Jessica Lindskog Processledare PSYNK-projektet.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
BCFPI Varför och till vilken nytta? SKL 28 april
Fyren Insats till unga vuxna inom Öckerö socialtjänst.
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Ny Remissrutin till BUP
Elevhälsobaserad modell för tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa Workshop 14 maj 2018 Förstudie Tidiga insatser på skolans arena vid, eller.
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
Presentationens avskrift:

Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga 3 april 2014, Umeå Linda Sanneving (linda.sanneving@gmail.com)

Ca 2 miljoner barn i Sverige 2-5% behöver omfattande insatser 20-30 % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, och av socialtjänst 2-5 % Sthlm 9 000 – 22 500 20 – 30 % 90 000 – 135 000 Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor

Vad är första linjen Första linjen är den eller den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Socialt problem ? Psykiskt problem Kroppsligt problem Skol problem

I samarbete med föräldrar, skola och socialt nätverk. Första linjen ska bygga på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk hälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation kan påverka varandra och bildar en helhet. Ge vård och stöd i ett sammanhang I samarbete med föräldrar, skola och socialt nätverk. Se problemen i sitt sammanhang

Varför ska vi mäta? Varför ska vi använda instrument och formulär för att förstå och utveckla verksamheter som arbetar på första linjen. Varför ska vi använda instrument och formulär vid mötet med barn, unga och deras familjer som söker hjälp på första linjen nivå.

Att bygg en fösta linjen Målgrupp Kompetens Samverkan

Första linjen – något nytt Vad är första linjen? Vem är första linjen? Vad gör man inom första linjen? Blir det som vi tänkt oss?

Instrument, formulär och checklistor God kunskap om vad vi bör fokusera på finns. Ökad kunskap kring vilka insatser som är effektiva. Men…. Det finns en alltför stor tilltro till att utbildning och erfarenhet räcker.

Att implementera kunskap God kunskap om att handhygien räddar liv. Självrapporterad handtvätt bland läkare 73% - observerad 9%. Erfarna läkare tvättade händerna 2 ggr under 21 timmars ronder. Att veta tros räcka – det räcker inte – vi behöver hjälp att minnas Ignaz Semmelweis (1818-1865) Chef förlossningsavdelning i Wien Samband obduktion av lik och barnsängsfeber Spädbarnsdödlighet minskade drastiskt när vårdgivarna tvättade händerna Upptäckt 1847

Ca 3-17% leder till komplikationer eller dödsfall. Inte ovanligt att enkla handhavandefel eller bristfällig planering av operationen är orsaken.

Komplikationer minskade med 36 %. Dödsfall minskade med 47 %. (ref Gawande, 2010)

Evidensbaserad STrukturerad bEdömning av Risk och skyddsfaktorer - ESTER ETER 30 socialsekreterare som INTE använde checklista 30 socialsekreterare som använde ESTER-checklistan

Ramen för första linjen Kunskap och erfarenhet är nödvändig för att hjälpa barn, unga och deras familjer som söker hjälp inom första linjen. Formulär, instrument och checklistor ökar möjligheten att upptäcka och bedöma barns problematik och behov av insats.

Psynkprojektet – utvärdering av första linjen 1 mars -30 September 2014 Implementera instrument och formulär Beskriva verksamheter Skapa rutiner och processer för samverkan Erfarenhetsutbyte

Mål med utvärderingen Är första linjen ett bra sätta att fånga upp barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa? Vad kan och borde vi erbjuda barn, unga och deras föräldrar på första linjen?

Mätperiod 2014 Vilka barn tar vi emot, varför söker de hjälp och vilken insats får de. Enkäten SDQ/CORE C-GAS Måluppfyllelse Brukarupplevelse

Umeå Ungdomshälsan Hudiksvall Elevhälsan Uppsala Råd och stöd, Ungdomshälsan, primärvårdspsykologer Gagnef Famnen Värmdö Hamnen Hagfors VISIT Askersund BVC. Familjecentral, elevhälsa, elevhälsoteam, barnhälsoteam Angered Ungdomshälsan, resursenheten Jönköping Barn- och ungdomshälsan Motala Familjecentral, elevhälsa, ungdomsmottagningen Kronoberg Barn- och ungdomshälsan Linköping Råd, stöd och hälsa Region Skåne Första linjen - BUP

www.skl.se/psynk Linda Sanneving Linda.sanneving@skl.se