Systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

Sylteskolan F-6 Förskoleklass Nyckelpigan Getingen.
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
Järva förskoleenhet Ljus på kvalitet Järva förskoleenhet
Hur arbetar vi… …på Slöingeskolan?
En förskola att förundras i!
Pedagogisk verksamhetsidé
Intresset uppstod… (Barns inflytande)
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Läroplan för förskolan (Reviderad 2010)
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Revidering av indikatorn Bakgrund  Indikator  Självvärdering  Uppskattat – behov av förtydligande och förändring  Möjlighet och ansvar.
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Flexibla Lärmiljöer! ”Förskolan ska erbjuda en trygg, miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska.
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Pedagogisk dokumentation
Likabehandlingsarbete mot diskriminering och kränkande behandling
En reviderad läroplan för förskolan
Förskoleklassen på Södermalms skola
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Ett temainriktat arbetssätt
Förändringarna av förskolans läroplan och den nya skollagen
En plats för UTMANING UPPTÄCKSFÄRD ÄVENTYR
Läroplan för förskolan Victoria Blom Solna 5 maj 2011
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Föräldramöte Ht
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Välkommen till Skogsduvans föräldramöte!
Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga
Läroplansnätverk förskola
Språklig medvetenhet.
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Systematiskt kvalitetsarbete Björnkällan, Sjöhagen och Skogstorp
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling.
Skellefteåmodellen – kompetensutveckling med Nämnaren
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Stockholm stad Förskoleundersökning 2013 Norrmalm stadsdel.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Förskoleklassen Jonstorpsskolan Förskoleklassens verksamhet Förskoleklassverksamhetens syfte är att ge barnen en trygg övergång mellan förskola och grundskola.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
Stockholm stad Förskoleundersökning 2013 Skarpnäck stadsdel.
Välkomna till styrd helpdesk
Lära för livet!.
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Föräldramöte Välkomna!.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Verksamhetsbeskrivning
Helhet och allsidighet
”Ester Arg och Daisy Galej” och Babblarna
Utveckling och lärande
Presentationens avskrift:

Systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013 Hjärtåsen och Silverlunda

Entreprenöriellt lärande Lärmiljöer Entreprenöriellt lärande Värdegrund Barns inflytande - ”utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler” (Lpfö 98 rev 2010 s. 9)

Hur blev årets resultat? Områden vi har berört i lärmiljöer är: Entreprenöriellt lärande Jaget/känslor/konflikthantering/ genus/företagsamhet/kreativitet & problemlösning Värdegrund Barns inflytande Vi ville inom dessa arbetsområden när det gäller det entreprenöriella lärandet att barnen skulle få lära känna sig själva och varandra på ett mer ingående sätt. Detta för att de skulle fortsätta utveckla sin egen identitet, känna trygghet i den och känna tillit till sin egen förmåga samt bygga upp en större självständighet(Lpfö 98 rev 2010). ”Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation” Lpfö 98 (rev 2010 s.4). Detta har vi bland annat konkretiserat genom att spela teater, böcker, samtal och skapande verksamhet så som gemensamma bilder ritsagor och känsloteckningar . Genom detta har barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklats. Vi har sett det genom att barnen respekterar varandras olikheter, t ex konflikthanteringen på förskolan har förändrats och acceptansen till varandra har ökat. Genom den skapande verksamhet och samtalen som bedrivits har barnen fått rikliga tillfällen till att reflektera över det vi arbetat med. Barnen reflekterar spontant på den dokumentationen som vi gemensamt satt upp på förskolan. På förskolan har vi ett arbetssätt där vi inte ser till kön utan till individen. Vi har ett tillåtande klimat där alla barn respekteras för sina egna val och uppmuntras i dessa. Vi har tillsammans med barnen skapat en ”kompissol” som förtydligar och synliggör dessa områden. Vi har nya lokaler som vi tillsammans med barnen har utformat för att skapa rikliga tillfällen för företagsamhet, kreativitet och problemlösningar. Vi har ordnat materialet så att det är lättillgängligt, synligt, inbjudande samt kategoriserat materialet så att barnen lätt skall kunna komma igång med den lärande leken på ett utvecklande sätt. Av de förutsättningar och det material vi har, har vi kunnat göra rum i rummen för att barnen skall få lugna kreativa ställen att leka på, detta gör att leken kan fortgå även om det är många barn i samma rum. Genom detta har samarbetet mellan avdelningarna ökat markant och barnen känner trygghet i lokalerna och i varandra samt alla pedagoger som arbetar på våningsplanet. ”utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler” (Lpfö 98 rev 2010 s. 9)

Kompissolen & Fotavtryck

Värdegrundsteater

Böcker känslor & värdegrund

Värdegrunds -dokumentation

Känsloteckningar

Analys. Barnens förmåga till empati och omtanke om sig själva och andra har utvecklats. Vi har sett detta genom att barnen respekterar varandras olikheter t ex konflikthanteringen har förändrats och acceptansen till varandra har ökat. Genom den skapande verksamheten och samtalen som bedrivits har barnen fått rikliga tillfällen till att reflektera över det vi har arbetat med. Vi har sett att reflektionstiden för barnen är otroligt viktig. De får bearbeta tillsammans och individuellt det vi arbetat med och kan på ett tydligare sätt få förståelse för andras situationer men också för konsekvenserna av mitt eget handlande. Efter omplaceringar av möbler och material ser vi tydligt i barnens lek att det är viktigt att det finns små vrår , detta gynnar barnens lek i hög grad. De arbetssätt vi har arbetat mest med och som har känts mest utvecklande och givande har varit: Vi har under året arbetat med ett tematiskt arbetssätt där vi pedagoger har planerat verksamheten tillsammans över avdelningarna för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma aktiviteter där vi har kunnat ta tillvara på varandras olika kompetenser på bästa möjliga sätt. Vi har i arbetet med barnen blandat dem i olika konstellationer efter t ex ålder, kompetens och mognad, för att skapa gemenskap, nya relationer och trygghet över gränserna. Genom att ha smågrupper bygger vi upp en trygg lärandesituation, där alla får komma till tals. Vi är medforskande, närvarande och tillåtande pedagoger som tillsammans med barnen utforskar och bejakar deras omvärld och intressen. För att nå målen i läroplanen har vi använt oss av olika redskap så som estetiska arbetssätt, högläsning/böcker, demokratiska val, grafon, diskussioner/samtal, kompissolen, lärande lek, bygg/konstruktion/problemlösning och konflikthantering. Vi tycker att alla dessa arbetssätten har varit mycket givande och utvecklande i arbetet med barnen.

Utvecklingsområden Barns inflytande Göra barnen delaktiga i planeringen Konkretisera kompissolen med bilder Konkretisera verksamheten i större utveckling med t ex bilder Utvärdera varje månad vad som varit bra, vad tar vi med oss, göra barnen delaktiga, vad tycker barnen varit roligt/lärorikt, hur vill de gå vidare? Tidslinje Reflektera mera Familjekonstellationer / värdegrunden

Egna prioriterade mål. Matematik & språk Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring - Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98 rev 2010)

Hur blev årets resultat? Matematik Vi har haft både spontana och planerade aktiviteter med barnen. I största möjliga mån har vi nyttjat vardagssituationerna som berör matematik t.ex räkna barn, tallrikar, köttbullar, frukten (hel, halv och fjärdedelar), former (benämner de korrekta matematiska begreppen), påklädning, antal, ordningsföljd, blöjbyten, prepositioner, rumsuppfattning, spela spel, stapeldiagram och mönster. Även veckodagar, månader och år. Barnen har utvecklat sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och utvecklat sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Språk Språket är en stor del av arbetet i förskolan. Detta innefattar talspråk, skriftspråk och kroppsspråk. Vi använder oss även av samtal, rim och ramsor, sånger, Grafon - språkljudslek, sagor i olika former när vi arbetar med att utveckla språket m.m. Barnen har utvecklat ett nyanserat talspråk, ordförrådet har ökat och förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra har utvecklats. Samt utvecklat sitt intresse för skriftspråk och förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner har ökat.

Färg, form & mönster

Mönster & längd

Bygg & konstruktion

Pussel

Bygg & teknik

Prepositioner

Grafon

Teater & lekskrivning

Sångtärningar & namnkort

Bokstäver

Analys. Inom de egna prioriterade målen har vi kommit långt. Arbetssätten vi använder oss av är: tar tillvara vardagssituationerna, synliggör matematiken i vardagen, använder matematiska begrepp, diagram, adventskalender med matematikuppdrag, bygg och konstruktion(bygga kojor, Labans slott)sortera, mäta, väga, uppleva antal och siffror, geometriska former, färger, tid och rumsuppfattning, datum, årshjulet (månader, årstider) samlingar m.m. Namnkort, kommunicerar med barnen, biblioteket, sagor, teater och drama, sånger, rim och ramsor, datorn, händelseprat, grafon, böcker m.m. Vi är duktiga på att fånga barnen i alla vardagssituationer och tar vara på de lärtillfällen som ges. Att se lärande i allt barn gör och säger och tar tillfället att vidareutveckla det barnen är nyfikna och intresserade av. Att fånga lärandet i det vardagliga. Vi tycker att barnen lärt sig mycket tack vare de arbetssätt vi använder oss av och vi har märkt att barnen fått en större insyn i de matematiska begreppen och en förståelse för det matematiska tänkandet. Närvarande och lyhörda pedagoger är nyckeln till detta. Vi kommer att fortsätta det aktiva arbetet med matematik och språk genom att fortsätta vara aktiva och närvarande pedagoger.