Biodiversitetsinformatik vid Naturhistoriska riksmuseet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Advertisements

Komponenter i GIS Ett Geografiskt Informationssystem skiljer sig i princip inte från vilket annat Informationssystem som helst © Naturgeografiska Institutionen,
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Framtidens detaljplaner Vad görs för att möta kraven?
KICK_OFF samordning och strategier för fler enskilda konstnärer i skolan / skapande skola.
Kommunens Kvalitet i Korthet - utveckling, syfte och innehåll
ITHU och arbetsgrupp Studentportalsnätverket
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
Enheten för bioinformatik och genetik
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
Grupparbete 2 Hur tar vi nästa steg vidare ?
SND: Erfarenheter av hantering av forskningsdata Iris Alfredsson, Svensk nationell datatjänst Hantering av forskningsdata Workshop vid Luleå tekniska universitet.
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
DINA och IRIS Fredrik Ronquist.
Nationell samordning av kommunala öppna data 22 maj 2014.
Lokala teknikmiljöer Utredning GEM-0001-A NUAK Jenny H Svensson, Projektledare.
LTU-modellen för ökad genomströmning Lägesrapport – november 2011
FRONESIS-projektet, univ. ledningens prefektmöte den 16 november 2010 LUNDS UNIVERSITE T.
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
System för lagring och backup ALLMÄN INFORMATION OM NYA LDC-SYSTEM –
Remiss 8 januari till 14 februari Vad ville vi veta? Är analysen relevant och korrekt? Kontroll av uppgifter om butiker o bensinstationer i kartorna Ger.
Gemensam HR (PA)- funktion i Hälsingland. Syfte med mötet Komma överens om hur arbetet ska bedrivas i projektet Tydliggöra uppdrag, syfte, mål, roller.
Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som.
LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.
Nationell databrunn – en förstudie
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 30 juni 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Augusti 2009.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 31 mars 2012 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Februari 2010.
Arbetssätt och inflytandestrukturer Nationella referensgruppen 29 mars 2007 Gunnar Sahlin.
Kammarkollegiets upphandlingsstöd Birgitta Nelson ,
SATSA II Regional cykelstrategi. Vi arbetar tillsammans för att öka cyklandet i Stockholms län. Vi vill skapa snabba och effektiva stråk för cykelpendling.
Geografisk IT utvecklingssamarbete Malmö, Helsingborg, Lund
Kunskap till praktik – utveckling av missbruks- och beroendevården - lägesbeskrivning Regionförbunden
R7e-arkiv Birgitta Torgén Katalin Sztojka.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Avdelningen för nationell samverkan och inflytandestrukturen.
Digitala steget Ett offentligt Sverige i världsklass
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
Sv På gång i NyA Anders Mobjörk. Sv Tidplan Ladok3-anpassningar Prioriterade utvecklingsprojekt Fortsatt satsning på kvalitet Förvaltningsplan.
Projekt eHälsa – Status maj 2013
Det digitala kulturarvets framtid Norvalla, Vörå
Följa upp läget i landet
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Det nationella digitala biblioteket
Behovet av nationell satsning på IT-stöd Barns behov i centrum (BBIC)
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
1 Geoteknisk sektorsportal - datainfrastruktur för tillgång till geotekniska undersökningar Huvudstudie Bengt Rydell och Mats Öberg, SGI SKL referensgrupp.
Inköp med Librisposter
Utbildning om MÖV i AP2 Skriv punktlista eller text här i Arial Punktlista.
Harmoniserat metadataset 2003 Remissynpunkter 4 Dokumentklasser –i stort tillräckligt –matchning mot egna 4 Användningsområde –typiska tillämpningsfall.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
Linnéuniversitetets alumnverksamhet. Utredning gjord En utredningsgrupp tillsattes våren Gruppen bestod av representanter från - Samtliga institutioner.
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
NETINFO Samordnat IT-stöd Lunds universitet Birgitta Lastow Anders Sjöö.
SVEP Carolina Rediviva Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1:Interoperabilitet Stefan Andersson Enheten för digital publicering, Uppsala.
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Examensarbete 2017.
Lundens måltidsprojekt
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
DiVA: Rapport från systemägarmöte (med mera)
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Åtgärdswebb för miljömålen
Projektets namn | Företagets namn | Presentatör
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
PoPS: Processkartläggning av, och pilotutredning inom, utveckling av stödtjänster Driftrådet 28 maj 2019.
Presentationens avskrift:

Biodiversitetsinformatik vid Naturhistoriska riksmuseet Fredrik Ronquist

Enheten för biodiversitetsinformatik Samla museets arbete inom biodiversitets-informatik och mångfaldsanalys från 2011-01-01 Svenska GBIF-noden LifeWatch Delar av Synthesys II (BioCASE) Gemensamt databassystem för samlingshan-tering på NRM och nationellt (DINA och IRIS) Effektivare metoder för digitalisering Informatik kring DNA-barkodning Fylogenetisk analys Forskning inom dessa områden

Personal Fredrik Ronquist, enhetschef Marie Svensson, administratör (deltid) Torsten Eriksson, chefutvecklare för IRIS och DINA, DNA-barkodning (externfinansierad) Maxim Teslenko: programmerare, fylogenetiska metoder (VR-finansierad) DINA-projektet (sökt) två programmerare och en biolog med placering på NRM Svenska GBIF-noden, Synthesys (?) INTE FishBase

Arbetet med samlingsdatabaser Leds av Torsten Eriksson och FR Styrgrupp bestående av förstärkt FA-CK Teknisk referensgrupp bestående av Lars Höglund, Mickaël Graf, representant från KTH Arbetsgrupp bestående av databasan-svariga på respektive enhet

Bakgrund Artdatabankens utlysning av medel för att ta fram ett nationellt samlingshanterings-system (Kulturrådet) DINA-gruppens arbete Rekommendationen att satsa på KE-Emu; tveksamhet över detta NRM beslut om ett gemensamt samlings-hanteringssystem 8 mars 2009

Beslut  Naturhistoriska riksmuseet ska senast 2013 ha infört ett samlat datasystem för registrering, hantering och digital publikation av de naturhistoriska samlingar för vilka museet har ansvar. Arbetet med att definiera och implementera samlingshanteringssystemet, ska ske efter samverkan med övriga naturhistoriska museer i landet. Inom Naturhistoriska riksmuseet har forskningsavdelningen ansvar för att föreslå hur det fortsatta arbetet ska genomföras, begrepp definieras, fältstruktur m m standardiseras samt samverkan säkerställas.

sättningarna för att förenkla registreringsmetoderna. 1. Inom tre år efter att ett samlat system implementerats, ska registreringstakten – om nuvarande ekonomiska ramar bibehålls - överskrida den nivå som nåtts under 2008 exkl. resultat som kan hänföras till Accessprojektet och motsvarande tidsbegränsade externfinansierade förstärkningar. 2. Information från samtliga enheters samlingsdatabaser ska finnas digitalt tillgängliga för externa intressenter via ett gemensamt sökgränssnitt med museet som tydlig avsändare. 3. Beslutsfattare ska ha tillgång till de samlade och jämförbara uppgifter som krävs för att kunna redogöra för omfattning och innehåll, resultat, status och behov samt kunna prioritera insatser med koppling till samlingarna, t ex vårdinsatser och prognostisering av lokalbehov. Möjligheterna för personal att kunna flytta mellan enheter utan att behov av ny träning i samlingssystemet uppstår ska studeras, liksom förut- sättningarna för att förenkla registreringsmetoderna.

4. Det system som implementeras ska så långt som möjligt uppfylla de krav som ställts i samband med förstudien för projekt DINA (se bilaga 1). Erfarenheter ska dras av de idag befintliga applikationer som används för motsvarande syften. En kartläggning av befintliga systems uppbyggnad, funktionalitet, styrkor och svagheter ska genomföras. 5. Under 2009 ska forskningsavdelningen utreda och redovisa hur arbetet med att definiera och implementera ett samlat datasys-tem för registrering, hantering och digital publikation ska genomföras och finansieras. Redovisningen ska föreslå en lös-ning som så långt som möjligt svarar upp mot kraven, samt om det finns en oförenlighet mellan dess redovisa prioritering. Ut-veckling och underhåll av befintliga samlingsdatabaser ska upphöra så snart som möjligt, dock senast när ett samlat system har införts 2013. I arbetet ska ingå att forskningsavdelningen ansvarar för att så fort som möjligt harmonisera fältstrukturen i befintliga föremålsdatabaser samt att standardisering med övriga naturvetenskapliga museer inom landet så långt möjligt genomförs.

6. En kartläggning av samtliga samlingsrelaterade databaser ska genomföras. Med grund i denna ska tekniska stödfunktioner till befintliga samlingsdatabaser (backup, drift) ska samlas inom administrativa avdelningen som ska delta aktivt i arbetet. Inga separatlösningar för tekniskt stöd ska förekomma inom museet. De resurser som finns tillgängliga för utveckling och underhåll av databaser ska kraftsamlas för att definiera och implementera ett gemensamt system.

IRIS (Informationssystem för RIksmuseets Samlingar) Arbetet med att genomföra ett samlat system på Naturhistoriska riksmuseet System byggt på öppen källkod och utvecklat tillsammans med andra Huvudsakligen intern finansiering DINA (Nationellt system för DIgitalisering av NAturhistoriska samlingsdata) Fortsatt samarbete mellan Naturhistoriska museet i Göteborg, Herbarium Göteborg och Evolutionsmuseet i Uppsala (DINA-gruppen) Nationellt och internationellt samarbete Huvudsakligen extern finansiering (Artdatabanken)

IRIS genomförande Öppen källkod Vi utvecklar själva i samarbete med etablerade projekt (till exempel Specify, Morphbank, Pluto-F/Unite Estland) Samlingshantering – inte bara observationsdata Vi söker ett nordiskt – baltiskt utvecklingsamarbete där DINA är en viktig del Standardiseringsarbetet fortsätter (datamodeller och gränssnitt för föremålsdata, lån etc; utgår från ENSE) Samma tekniska baksida för alla enheters databassystem (SQL-databas, antagligen MySQL) Klienterna samma som förut i övergångsskedet om så önskas och det är tekniskt möjligt

IRIS genomförande (forts.) Enheterna behåller kontrollen över klienterna om de vill men krav införs på gemensamma standardiserade tabeller, tekniskt gränssnitt Framtida klienter: JAVA (tjock klient) och/eller PHP/Ruby on Rails (tunn klient) – utvecklas centralt och lokalt Genomförs stegvis: zoologi, botanik, paleontologi, geologi, MSL – alternativt baserat på intresse Databasansvariga på enheterna viktiga framför allt vid migreringen och anpassningen till det nya systemet Data pockas ur den gemensamma SQL-databasen för olika ändamål (resultatuppföljning, uppföljning av bevarandearbetet, GBIF-noden, K-samsök, museets presentation för allmänheten, länk till Artportalen) Klart till 2013 – men beroende på extern och intern finansiering mm

FileMaker Access NRM Klient Databas GBIF-SE GBIF Databas (SQL) Web Services Paradox

Specify Access FileMaker NRM SQL-databaser med vissa gemensamma tabeller K-Samsök GBIF Fjärrklienter (t ex amatörer) Webb-klienter

IRIS organisation Projektledare FR, chefutvecklare 100 % Torsten Eriksson Styrgrupp (FA-CK, Mats Lund, Eva Stengård, Sven Kullander) Arbetsgrupp (databasansvariga på enheterna) Teknisk referensgrupp (Lars Höglund, Mickaël Graf, ? KTH) Delmängd av DINA, som drivs tillsammans med Evolutionsmuseet i Uppsala, Göteborgs herbarium och Naturhistoriska museet i Göteborg Mesta arbetet drivs i delgrupper. Fri tillgång till information om arbetet, tillgång till minnesanteckningar och andra dokument som produceras på DINA-projektets webb-plats (www.dinaprojektet.se).

Bildlagring NRM installerade Morphbank sept. 2009, testning och driftsättning i år Morphbank: likt Genbank men för föremålsbilder, distribuerat nätverk av bilddatabaser NRM försöker skapa ett nordiskt-baltiskt konsortium av Morphbank-speglar för effektiv och billig lagring av biologiska bilder Motsvarande lösningar för geologiska bilder kommer att undersökas

IPR (rättigheter) All information görs tillgänglig på nätet (undantag hotade arter och liknande) Bilder görs tillgängliga i full upplösning utan restriktioner (vattenmärken och liknande) Rättigheterna regleras med licenser från Creative Commons Materialet fritt tillgängligt för icke-kommersiellt och kommersiellt bruk med angivande av källa.

Standardisering Bygger på tidigare insatser: ENSE, DINA Följer internationella och nationella standarder: Darwin Core, ABCDEFG, Common Data Model (EDIT), K-samsök, etc Öppet arbete: alla kan följa med, alla kan bidra (se www.dinaprojektet.se). Nya standarder eller rekommendationer (best practices) fattas av DINA-gruppen

På gång Kevin Holston och EN utvärderar Specify 6.0 och Morphbank: Kontrakt med ISIT Migrering av data har kommit långt Lånehantering och bilder på gång, fjärranslutna klienter kvar Vetenskapliga namn knyts till Catalog of Life Torsten Eriksson studerar och utvärderar datamodeller och system på NRM, nationellt och internationellt Öppet möte fredag 17 september kl. 14.30 i MIN-LIG seminarierum 15 november: IRIS styrgrupp fattar beslut om tekniska grundspecifikationer för IRIS 24 november: DINA-styrgruppen fattar beslut om tekniska grundspecifikationer för DINA

Tålamod! Förändringarna genomförs med små interna resurser Vi lovar inte hålla någon speciell tidtabell, det tar den tid det tar Vi jobbar i samarbete med DINA-gruppen och andra informatikprojekt men behåller möjligheten att gå vår egen väg Vi vill behålla det lokala initiativet och inflytandet så långt det går men behöver enas om gemensam teknik