Laponiaprocessen – erfaringer fra arbeitet Gudrun Kuhmunen 2013-09-19
Utifrån Mijá ednams (samebyarnas perspektiv)
Från en höjd på ett högt fjäll en syn svår att berätta om (Paulus Utsi)
Resultat av Laponiaprocessen
Gemensam Värdegrund Lapplands världsarv, Laponia, är en helhet i vilken det viktiga förhållandet mellan människan och hennes omgivning betonas. Denna helhet är ett omistligt arv som ska överlämnas till kommande generationer. Den samiska kulturen fortlever och rennäringen brukar landskapet samtidigt som nya samiska näringar bedrivs i samklang med de natur- och kulturvärden som legat till grund för världsarvsutnämningen. Kulturlandskapet, nationalparkerna och naturreservaten värnas och vårdas på ett sådant sätt att deras värden består, att de är ett föredöme inom natur- och kulturmiljövård och en tillgång för utvecklingen i berörda kommuner. Besökarnas upplevelser förstärks genom lämpliga informations- och andra insatser
Historik
Vår utgångspunkt och det som drev/driver oss Love to the land, love to the people and love to the lauguage
Historik utifrån vårt samiska perspektiv Samebyarnas ingång i denna process Vårt hem Vår livsnerv Vi och landskapet hör ihop och är beroende av varandra, Vi har förvaltat det i tusentals år innan ord som världsarv, nationalpark, naturreservat eller Laponia fanns. Vi har av Moder Jord ett uppdrag att förvalta området för kommande generationer, Vi har kunskap och kännedom om vårt hem,
Historik Laponia världsarv Utsågs 6 december1996 av UNESCO:s världsarvskommitté, Området var tidigare ”skyddat” med nationalparker och naturreservat, Fanns skötselplaner och föreskrifter för dessa,
Historik Länsstyrelsen startade ett ”arbete”, Samebyarna var med i mindretal, Den processen avbröts, Samebyarna valde ny ingång, Valde att arbeta för att själva bestämma om vår kultur, vår rennäring och vår rennäring utifrån ett historiskt, nutida och framtidsperspektiv, Utifrån Laponiakriterierna,
Kriterier för världsarvet Naturkriterierna Kulturkriterna ”Området är ett framstående exempel på hur jorden utvecklats, speciellt geografiskt, och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Det finns en också magnifika naturfenomen av exceptionell skönhet, liksom viktiga naturliga miljöer för bevarandet av biologisk mångfald” ”Lapplands världsarv i norra Sverige, sedan förhistorisk tid varit bebott av samer, är ett av de bäst bevarande exempel på ett nomadområde i norra Skandinavien. Det inkluderar boplatser och betesmarker för stora renhjordar, en sed som en gång i tiden var mycket vanlig och som kan härledas till ett tidigt stadium av mänsklighetens ekonomiska och sociala utveckling”
När det handlar om vårt liv och vårt hem ville vi bestämma om det själva – självbestämmande Hur och på vilken nivå?
Modell för; Nivåer i självbestämmande 1. rätt till självbestämmande 2. rätten till att bli konsulterad 3. rätten till att delta 4. rätten till att komma med uttalande 5. osynliggörande (Hirvonen, Balto) Man bestämmer det mest själv och staten lägger inte ens budgetramarna. Före beslut förs förhandlingar på lika villkor för att komma fram till en gemensam lösning. Menar man rätten att just delta. Det innebär inte att den beslutande faktiskt tar hänsyn till ens vilja. Omfattar exempelvis de frågor som man får lämna ett remissyttrande på. Det inkluderas i beslutsunderlaget, men är naturligtvis ingenting som man faktiskt måste ta hänsyn till. Innebär att staten inte skapar reella förutsättningar för att man ska kunna delta.
Stöd i internationella dokument För att förvalta natur, samisk kultur och rennäring samt det hisoriska landskapet i Laponia enligt kriterierna, FN;s konvention om civila och politiska rättigheter ILO-konventionen 169 Urfolksdeklarationen mfl
FN konvention om medborgerliga och politiska rättigheter Artikel 1 1. Alla folk har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. 3. Konventionsstaterna, däribland de stater som har ansvaret för förvaltning av icke-självstyrande områden och förvaltarskapsområden, skall medverka till att rätten till självbestämmande förverkligas och skall respektera denna rätt i överensstämmelse med bestämmelserna i Förenta nationernas stadga.
ILO-konventionen 169 Artikkel 6 1. Ved anvendelse av bestemmelsene i denne konvensjonen, skal regjeringene: a) konsultere vedkommende folk, ved hensiktsmessige prosedyrer og spesielt gjennom deres representative institusjoner, når det overveies å innføre lovgivning eller administrative tiltak som kan få direkte betydning for dem; b) etablere virkemidler for at disse folk fritt kan delta, minst i samme utstrekning som andre deler av befolkningen, på alle beslutningsnivåer i folkevalgte, administrative og andre organer med ansvar for politikk og programmer som angår dem; c) ….. 2. Konsultasjoner som finner sted ved anvendelse av denne konvensjon, skal foregå i god tro, i former som er tilpasset forholdene, og med målsetting om å oppnå enighet om eller samtykke til de foreslåtte tiltakene.
ILO-konventionen 169 Artikkel 33 (ang. Förvaltning) 1. Den statsmyndighet som har ansvar for de saker som denne konvensjon omfatter, skal sikre at det finnes offentlige organer eller andre hensiktsmessige ordninger for forvaltning av programmer som berører vedkommende folk, og skal sikre at de har nødvendige virkemidler til å utføre de oppgaver de er pålagt på en tilfredsstillende måte. 2. Slike programmer skal omfatte: a) planlegging, samordning, gjennomføring og vurdering av de tiltak som omfattes av denne konvensjon, i samarbeid med vedkommende folk; b) forslag overfor ansvarlig myndighet om lovgivning eller andre tiltak, og overvåking av gjennomføringen av de tiltak som treffes, i samarbeid med vedkommende folk.
Urfolksdeklarationen Article 18 Indigenous peoples have the right to participate in decision-making in matters which would affect their rights, through representatives chosen by themselves in accordance with their own procedures, as well as to maintain and develop their own indigenous decision-making institutions. Article 32 1. Indigenous peoples have the right to determine and develop priorities and strategies for the development or use of their lands or territories and other resources. 2. States shall consult and cooperate in good faith with the indigenous peoples concerned through their own representative institutions in order to obtain their free and informed consent prior to the approval of any project affecting their lands or territories and other resources, particularly in connection with the development, utilization or exploitation of mineral, water or other resources. 3. States shall provide effective mechanisms for just and fair redress for any such activities, and appropriate measures shall be taken to mitigate adverse environmental, economic, social, cultural or spiritual impact.
Mijá ednams (samebyarnas) ståndpunkt Samisk majoritet i förvaltningsorganet, Något reellt att besluta om, Renskötselrätten ska gälla fullt ut,
Planer Kommunerna: Strategiska frågor för Världsarvet Laponia Samebyarna: Mijá Ednam Länsstyrelsen: Förvaltningplan för världsarvet Laponia
Omtag Vad bråkade Ni om i så många år 1998 – 2005? Nya tag 2005, ”Ny” landshövding ville prova, Hitta en diskussionsnivå där medvetenhet om historisk kolonisering fanns, Hitta en diskussionsnivå där alla är på jämlik nivå; Antal ledamöter i beslutande organ, Beslutsform Ekonomiska resurser Ny process inleddes kallad ”Laponiaprocessen”
Definition av olikheter i språkbruk – när vi beskriver Laponia –förståelsen av området Mijá ednam (vårt land) – statens mark, – Min eanan ealla (samisk förståelse av natur inkl andlighet – Moder Jord) -Naturvetenskaplig förståelse av natur Min ruoktu (vårt hem) – Vildmark, obebott Cearru (samebyarna) – nationalpark, naturreservat
Norm i samhället Urfolk placeras i en marginell position (Kuokkanen. 2009) De andra, Vi vet vad ni behöver, Hur ska ni klara av att förvalta ett världsarv, Har gjort att många urfolk nedvärderar sin egen kultur, (Smith, 199x) -- Vi ska inte kräva mer, - Min kunskap är inte så mycket värd, Kommunala lärare/skolor ger bättre undervisning är samiska, Språkbyte från samiska till …..
Vad är vi bärare av? En norm Majoritetskulturens värderingar och strukturer, ofta förstärkta av skola och media, blivit normen. påverkar samhällen på alla nivåer, Vi är ALLA lärda/skolade till det, Sitter i ryggmärgen, (Kuokkanen)
Kolonisering (Kuokkanen 2009) Ofta betyder det att något annans mark och vatten tas i ifrån dem. Ekonomisk kolonialism - ta något annat folks land och göra egen vinst av det Intellektuell kolonialism – göra det koloniserade folket annorlunda – de andra. ”Vi är normen som har mer värde och urfolken de andra som inte är som vi”.
Från kolonisering till dekolonisering Hos en del urfolk i världen har man börjat ta tillbaka kontrollen och makten över sin egen kultur. (Smith)
Dekolonisering (Kuokkanen, Smith) Dekolonisering är att återta och använda sin egen traditionella kunskap och metoder och utifrån dem utveckla nya sätt att använda i ett framtida samhällsskapande. Dekolonisering är att ta tillbaka vår egen kunskap och vetande utan att för den skull helt hilgot västvärldens teorier och kunnande,
Historiskt datum - 30 juni 2006 30 juni 2006 gjordes en överenskommelse mellan Mijá ednam, Länsstyrelsen i BD, Gällivare och Jokkmokks kommuner och naturvårdsverket. På em den dagen undertecknades den av parterna. Det var början till fortsättningen……
Överenskommelsen 30 juni 2006 I den överenskommelse som var startpunkten för Laponiaprocessen kom samebyarna inom världsarvet, Gällivare och Jokkmokks kommuner, Naturvårdsverket samt Länsstyrelsen i Norrbottens län överens om bl a: En gemensam värdegrund, En gemensam viljeinriktning för en rad insatser, t.ex. att etablera ett naturum, Inrättandet av en tillfällig Laponiadelegation som högsta beslutande organ, Utarbeta förslag till en världsarvsförvaltning med samisk majoritet i styrelseorganet, Utarbeta förslag till förvaltningsplan.
Laponia världsarv helhetssyn på landskapet med dess innehåll De tre områdena är - naturlandskapet med dess stora värden - den levande samiska kulturen och rennäringen - det historiska arv som tidigare landskapsutnyttjande gett upphov till Naturens värden Spår av tidigare brukare Rennäring och samisk kultur
Processen tillsammans
Förutsättningar i processen? Kunskap och respekt av varandras kulturer Gemensam värdegrund Tid Lika förutsättningar Många människors insatser mot gemensamt mål, Beslutsformer-Konsensus
Viktigaste lärdomarna De viktigaste lärdomarna att ta tillvara från Laponiaprocessen är: - konsensus som beslutsform ska tillämpas så långt som möjligt och rådslaget, Rádedibme , är en viktig del i detta, - en natur‐ och kultursyn som är baserad på landskapet som en helhet, - de människor som lever och verkar i ett område, har en viktig kompetens och erfarenhet som förvaltningen inte kan vara utan, den rådande kultur‐ och historiesynen förändras genom vårt arbete så att kunskap och lösningar mer söks i de egna kulturerna i ett lokalt perspektiv, - vi arbetar inom ett system utvecklar och förnyar detta så att normbildning och liknande bygger på lokal kompetens och traditionell kunskap - Språket är en viktig del i kulturskapandet