Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete Infektion/hud avd 35 Inger Gustafsson Monica Forsberg Eivor Bäck Kontaktperson: Inger Gustafsson adress: Avd 35 Sunderby sjukhus 97180 Luleå tel: 0920-283479 e-post: inger.gustafsson@nll.se

Bakgrund/problembeskrivning infektion/hud avd 35 Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten. Det största omvårdnadsproblemen är kopplat till nutrition, fallrisk och i något mindre omfattning till trycksår. Otydliga rutiner och otillräckliga bedömningsinstrument gör det svårt att få fram omfattningen av problemen. Läkarna med det högsta medicinska ansvaret för patienterna är inte tillräckligt involverade, det samma gäller även för andra yrkesprofessioner i vården. Patientens aktuella problem/behov och insatta åtgärder belyses eller dokumenteras inte i tillräckligt stor utsträckning. Informations överföringen mellan olika vård instanserna fungerar inte tillfredställande. Därför finns det behov av ett systematisk förbättringsarbete för att utveckla nya rutinerna för att eliminera detta problem.

Mål - Vad vill vi åstadkomma? Införa vårdprevention med tidig riskbedömning på alla patienter över 65 år inom 24h. Uppmärksamma och bedöma patientens behov och problem, utvärdera insatta åtgärder och resultat som dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. All avdelningspersonal skall vara involverad och ha tillräckligt med kunskap om vårdprevention. Kunskap och information skall ges även till patient/anhörig för att de skall känna delaktighet och vi gemensamt skall nå det bästa resultatet.

Mätetal - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? 100% av alla patienter över 65 år ska riskbedömas inom 24 h 100% av alla patienter med risk ska ha åtgärder insatt och utvärderad 100% av alla patienter ska vid utskrivning bli över -rapporterade till nästa vårdnivå eller anhörig

Förändringsidéer - Våra mest framgångsrika Teamrond 1ggr/v där olika yrkesprofessioner samverkar för att se patientens problem ur olika perspektiv. Använda andra bedömningsinstrument (kostregistrering och energiberäkning) för att få en mer specifik analysbedömning. Individuell vårdplan till alla patienter, där patient ansvarig sjuksköterska har huvudansvaret att åtgärder blir insatta och utvärderade. Förbättrad dokumentation och informationsöverföring till andra vårdnivåer. Omvårdnadsepikris skrivs på alla patienter Ändrade rutiner – riskbedömning sker i samband med ankomstsamtal – uppmärksamma det i rondbilden –servering av mellanmål i samband med andra kontroller. Föreläsning om nutrition till personal i och utanför avdelningen. Individuell läsrapport Infört reflektions tid för varje vårdlag innan avslutad arbetspass. Arbetat fram en gemensam värdegrund

Forts. förändringsideèr ”Fallkors” och ”trycksårskors” bild över alla månadens dagar över antalet fall kopplat mot synergi och ”trafikljus” ”Snubbelrond” Spridit kunskap och erfarenheter till andra verksamheter i och utanför länet och deltagit vid FoU-dagen Kontinuerlig återkoppling till alla yrkesprofessioner varje månad om aktuella resultat Ingår i senior alert nationellt kvalitetsregister som nattpersonalen matar in

Framtiden - Hur gå vidare? Använda mer evidens i det fortsatta förbättringsarbetet Fortsatt kompetensutveckling till personalen Få patient och anhöriga mer delaktig Införa standardvårdplaner Arbeta för en bättre informationsöverföring från kommun och primär vård vid inläggning av patient

Reflektioner – Annat som vi lärt oss? Att engagera personalen om syftet med projektet, att målen skall vara tydliga och mätbara. Börja i mindre skala och öka eftersom. 3patienter/v och vårdlag riskbedömdes och efter någon vecka alla patienter över 65 år och ytterligare efter en tid dokumenterades och registrerades även åtgärderna. Att arbetet i projektet är systematiskt och metodiskt och kan tillämpas vid andra förändringsarbeten i den egna verksamheten Att personalen upplevde att projektet i början gav en ökad arbetsbelastning men som senare underlättade deras arbete. Att ha kontinuerlig återkoppling till personalen. Att frigöra och avsätta tid vid förändringsarbete, för aktuella personer. En ökad insikt i andra vårdnivåers (kommun, primärvård) problematik kring patientens boende. Problem med dubbeldokumentationen av insatta åtgärder, gjordes både i vårdplanen och i riskbedömningsformuläret Att ständigt arbeta med fortsatta förändringar och förbättringar